Starten av Trestenshults glasbruk är något oklar, men i december 1627 letar förvaltaren av Bergkvara gods, Direk (Dietrich) Wins, och den tyske glasblåsarmästaren Påvel Gaukunkel ("Mäster Påvel") plats för det nya glasbruket som ägaren till Bergkvara, riksamiralem Karl Karlsson Gyllenhielm, planerade bygga. Platsen bestämdes till Trestenshult.
Det påföljande bygget av hytta, ugnar, kvarn, etc., gör att den tidigaste starten av bruket kan tillskrivas år 1628. Det tidigaste skriftliga beviset på att glasbruket var igång är dock ett brev från den nye förvaltaren på Bergkvara, Johan Michelsson, där han till en underlydande i mars 1630 befaller honom att hämta "några stycken Conserve glatser vid glasbruket till hennes Nådige Frus behov".
1631 får Mäster Påvel tillstånd att resa till Ryssland, vilket kan betyda att driften på Trestenshult avslutades detta år. 1632 är Mäster Påvel mästare i en av Gyllenhielm nyuppförd hytta i Midingsbråte, vilket med säkerhet markerar Trestenshults slut som glasproducent.
Glasbruket producerade så kallat Waldglas, ett av naturliga järnförekomster grönt färgat glas. Produktionen var riklig och man tillverkade fönsterglas, passglas, bägare, kannor och apoteksglas.
Del av ett fönsterglas med grön glasmassa. Ena sidan är mjukt rundad och de övriga är avslagna. Vid den rundade kanten är en yta med tunna diagonala roströda streck. Möjligen spår ...
Del av ett fönsterglas med grön glasmassa. Ena sidan är mjukt rundad och de övriga är avslagna. Vid den rundade kanten är en yta med tunna diagonala roströda streck. Möjligen spår efter att den varma cylinderglasrutan planats ut.
Totalt 58 fragment av passglas med pålagda strierade glastrådar i gröntonad glasmassa. Flertalet är fragment av mångkantiga passglas (bild 1) och sex fragment är från cylindriska p...
Totalt 58 fragment av passglas med pålagda strierade glastrådar i gröntonad glasmassa. Flertalet är fragment av mångkantiga passglas (bild 1) och sex fragment är från cylindriska passglas (bild 2). Tre mynningsfragment.
Fragment av glättsten av mörkgrön glasmassa. Kupad ovansida samt en plan undersida med en fördjupning och ett tydligt puntelmärke. Sammanhör med M 6272.
Del av botten till en flaska/butej. Sannolikt kvadratisk botten med rundade kanter. Låg "kinnekulle" med puntelmärke i botten. Gulbrun glasmassa, sk. waldglas.
Fotfragment av en bägare, sannolikt ett passglas. Foten är "upptryckt" med en hög "kinnekulle" och ett puntelmärke. Avslutas med en smal, rörformad kantvulst. Glasmassan är ljust g...
Fotfragment av en bägare, sannolikt ett passglas. Foten är "upptryckt" med en hög "kinnekulle" och ett puntelmärke. Avslutas med en smal, rörformad kantvulst. Glasmassan är ljust gulgrön med små luftbubblor.
Komplett apoteksglas i av ljust grönbrun glasmassa, sk waldglas. Cylindrisk men svagt konisk med en avsmalnande sista del och utvikt mynning. Små flisor naggade i kanten. Möjligen ...
Komplett apoteksglas i av ljust grönbrun glasmassa, sk waldglas. Cylindrisk men svagt konisk med en avsmalnande sista del och utvikt mynning. Små flisor naggade i kanten. Möjligen använd som salvburk.
Del av ett större glasföremål av grön glasmassa, sk waldglas. Fragmentet består av en vriden "stav" med en påklippt bats i ena änden. På batsen finns ett puntelmärke. Tvinnat ben t...
Del av ett större glasföremål av grön glasmassa, sk waldglas. Fragmentet består av en vriden "stav" med en påklippt bats i ena änden. På batsen finns ett puntelmärke. Tvinnat ben till en kupad pokal (Seitz 1932:19) alt. en "stirring rod", en omrörningsstav (Tait, H. (red.) 2012:61), se referenser.
Fynden M 6281-6283 i huvudboken/kortkatalogen beskrivs som degelfragment, slagg, samt diverse stenar, uppgrävda på Trestenshults glasbruk år 1932. Dessa tre fyndposter med ett okän...
Fynden M 6281-6283 i huvudboken/kortkatalogen beskrivs som degelfragment, slagg, samt diverse stenar, uppgrävda på Trestenshults glasbruk år 1932. Dessa tre fyndposter med ett okänt antal föremål, ska ha förvarats i "kägelbanan" i museiparken vid tiden för registreringen och sannolikt är det därför de aldrig fick några påmålade fyndnummer. I det arkeologiska magasinet finns sex fyndbackar med föremål som kan förmodas vara degel- och ugsfragment från Trestenshults glashytta. Eftersom de inte hade några påmålade fyndnummer, men hörde till undersökningen av Trestenshult år 1932, registrerades fynden i alla de sex lådorna som M 69132-4. Det är stor chans att dessa föremål ska motsvara de äldre fyndposterna M 6281, M 6282 och M 6283.
