Fyndposten M 68132 omfattar fynd från den arkeologiska undersökningen av Trestenshult år 1932, med undernummer 1-4, samt M 6727-6283. Fyndposten M 68134 omfattar fynd från en arkeologisk efterundersökning år 1974 och fyndposterna M 67654, M 68131 samt M 51185 är alla lösfynd från Trestenshult (RAÄ 128 Almundsryd).
Trestenshult gjorde endast glas i skogsgröna färgtoner eftersom sanden de använde, vilken sannolikt kom från brukets direkta närhet, var förorenad av järn.
Starten av Trestenshults glasbruk är något oklar, men i december 1627 letar förvaltaren av Bergkvara gods, Direk (Dietrich) Wins, och den tyske glasblåsarmästaren Påvel Gaukunkel ("Mäster Påvel") plats för det nya glasbruket som ägaren till Bergkvara, riksamiralem Karl Karlsson Gyllenhielm, planerade bygga. Platsen bestämdes till Trestenshult. Det påföljande bygget av hytta, ugnar, kvarn, etc., gör att den tidigaste starten av bruket kan tillskrivas år 1628. Det tidigaste skriftliga beviset på att glasbruket var igång är dock ett brev från den nye förvaltaren på Bergkvara, Johan Michelsson, där han till en underlydande i mars 1630 befaller honom att hämta "några stycken Conserve glatser vid glasbruket till hennes Nådige Frus behov". 1631 får Mäster Påvel tillstånd att resa till Ryssland, vilket kan betyda att driften på Trestenshult avslutades detta år. 1632 är Mäster Påvel mästare i en av Gyllenhielm nyuppförd hytta i Midingsbråte, vilket med säkerhet markerar Trestenshults slut som glasproducent.
År 1932 gjordes en arkeologisk undersökning inom delar av hyttområdet, under ledning av Heribert Seitz. Målsättningen var att ta reda på om hyttan verkligen legat där, samt vilken typ av ugn som använts på platsen. Båda målen uppfylldes och rapporterades. Se referenser.
Add a comment or suggest edits
To publish a public comment on the object, select «Leave a comment». To send an inquiry directly to the museum, select «Send an inquiry».