Foto: Ludwigsson, Jörgen / Kulturparken Småland / Smålands museum

Degel

Om objektet

Skildring
Fynden M 6281-6283 i huvudboken/kortkatalogen beskrivs som degelfragment, slagg, samt diverse stenar, uppgrävda på Trestenshults glasbruk år 1932. Dessa tre fyndposter med ett okänt antal föremål, ska ha förvarats i "kägelbanan" i museiparken vid tiden för registreringen och sannolikt är det därför de aldrig fick några påmålade ... Fynden M 6281-6283 i huvudboken/kortkatalogen beskrivs som degelfragment, slagg, samt diverse stenar, uppgrävda på Trestenshults glasbruk år 1932. Dessa tre fyndposter med ett okänt antal föremål, ska ha förvarats i "kägelbanan" i museiparken vid tiden för registreringen och sannolikt är det därför de aldrig fick några påmålade fyndnummer. I det arkeologiska magasinet finns sex fyndbackar med föremål som kan förmodas vara degel- och ugsfragment från Trestenshults glashytta. Eftersom de inte hade några påmålade fyndnummer, men hörde till undersökningen av Trestenshult år 1932, registrerades fynden i alla de sex lådorna som M 69132-4. Det är stor chans att dessa föremål ska motsvara de äldre fyndposterna M 6281, M 6282 och M 6283.
Nemning Degel
Presisert nemning Fragment
Inventarnr. M 6281
Tittel Trestenshult 1932
Emneord Jordfynd
Type Gjenstand

Andre opplysningar

Fyndposten M 68132 omfattar fynd från den arkeologiska undersökningen av Trestenshult år 1932, med undernummer 1-4, samt fynden M 6727-6283. Fyndposten M 68134 omfattar fynd från en arkeologisk efterundersökning år 1974 och fyndposterna M 67654, M 68131 samt M 51185 är alla lösfynd från Trestenshult (RAÄ 128 Almundsryd).

Trestenshult gjorde endast glas i skogsgröna färgtoner eftersom sanden de använde, vilken sannolikt kom från brukets direkta närhet, var förorenad av järn.

Kommenter eller foreslå endringar

Historikk

- Starten av Trestenshults glasbruk är något oklar, men i december 1627 letar förvaltaren av Bergkvara gods, Direk (Dietrich) Wins, och den tyske glasblåsarmästaren Påvel Gaukunkel ("Mäster Påvel") plats för det nya glasbruket som ägaren till Bergkvara, riksamiralem Karl Karlsson Gyllenhielm, planerade bygga. Platsen bestämdes till Trestenshult. Det påföljande bygget av hytta, ugnar, kvarn, etc., gör att den tidigaste starten av bruket kan tillskrivas år 1628. Det tidigaste skriftliga beviset på att glasbruket var igång är dock ett brev från den nye förvaltaren på Bergkvara, Johan Michelsson, där han till en underlydande i mars 1630 befaller honom att hämta "några stycken Conserve glatser vid glasbruket till hennes Nådige Frus behov".
  
  1631 får Mäster Påvel tillstånd att resa till Ryssland, vilket kan betyda att driften på Trestenshult avslutades detta år. 1632 är Mäster Påvel mästare i en av Gyllenhielm nyuppförd hytta i Midingsbråte, vilket med säkerhet markerar Trestenshults slut som glasproducent.
  
  År 1932 gjordes en arkeologisk undersökning inom delar av hyttområdet, under ledning av Heribert Seitz. Målsättningen var att ta reda på om hyttan verkligen legat där, samt vilken typ av ugn som använts på platsen. Båda målen uppfylldes och rapporterades. Se referenser.
- Produktion: 1628 - 1631
- TillverkareTrestenshults glasbruk (1628 - 1632)
- TillverkningsortSverige Småland Kronoberg Tingsryd Almundsryd Trestenshult 128 Mäster Påvels hyttasäker
- Förvärv
  Fyndfördelning från RAÄ och föremålen M 6227 - 6283 skrevs in i SM:s huvudbok år 1934. Se övrig intern information.

Kommenter eller foreslå endringar

Klassifikasjon

- Kemisk industri (Outline)OU 38

Referansar

- FornlämningstypGlasindustri
- RAÄ nr128 i Almundsryd socken L1955:7246
- RapporterSeitz, H. 1932. Rapport över arkeologisk undersökning av det Gyllenhielmska glasbruket på Trestenshult. ATA 3921/32
- FyndnummerSe övrig intern information
- LitteraturreferenserHansson, M. 2010. "Trestenshult och den tidiga småländska glashanteringen" I: Renaessanceglas i Norden, Hikuin 37, Förlaget Hikuin 2010.
- LitteraturreferenserSeitz, H. 1932. Mäster Påvels hytta vid Trestenshult. I: Jorden runt. November. 1932, s. 601-613.
- LitteraturreferenserSeitz, H., Vogel, K. & Lamm, C.J. 1933. Glaset förr och nu. Stockholm: Bonnier.
- ArkivreferenserSM huvudkatalog, samt fina bilder i glaskatalogpärmar. Även SM topografiska arkiv.