(Public Domain-märke (PDM))

Åkers styckebruk (Bruk)

Åkers styckebruk är en ort i Strängnäs kommun som anlades under medeltiden, men som växte betydande då bruket grundades av Karl IX under 1580-talet. Här fanns ett kanongjuteri som var aktivt mellan 1588-1866.
Åkers krutbruk flyttade från Forssa till Åkers Styckebruk vid 1700-talets slut. Här producerades krut ända fram till 1993.

Under 1800-talet började man man även att producera civila produkter, exempelvis åkersplogen (ca 1840-1940) samt valsar för stål- och metallindustrin (från och med 1806).

Idag ägs bruket av Åkers Sweden AB som bland annat tillverkar valsar för järnvägsräls och karosseriplåt för bilar.

About the object

about
Åkers styckebruk är en ort i Strängnäs kommun som anlades under medeltiden, men som växte betydande då bruket grundades av Karl IX under 1580-talet. Här fanns ett kanongjuteri som var aktivt mellan 1588-1866. Åkers krutbruk flyttade från Forssa till Åkers Styckebruk vid 1700-talets slut. Här producerades krut ända fram till 1993...
Åkers styckebruk är en ort i Strängnäs kommun som anlades under medeltiden, men som växte betydande då bruket grundades av Karl IX under 1580-talet. Här fanns ett kanongjuteri som var aktivt mellan 1588-1866.
Åkers krutbruk flyttade från Forssa till Åkers Styckebruk vid 1700-talets slut. Här producerades krut ända fram till 1993.

Under 1800-talet började man man även att producera civila produkter, exempelvis åkersplogen (ca 1840-1940) samt valsar för stål- och metallindustrin (från och med 1806).

Idag ägs bruket av Åkers Sweden AB som bland annat tillverkar valsar för järnvägsräls och karosseriplåt för bilar.
Name Åkers styckebruk
General subject term Bruk , Organization
Type Organization

History

- Etablering: 1588
- production: 1588

Placement

Show map

1161 objects

Svarv

Stor svarv för järn, på underrede av trä. Avsedd för svarvning av granater/projektiler.

Varmluftsmaskin

Varmluftsmaskin av liggande typ, koleldad. Trolig effekt: 0,3 Hk vid 60/80 varv per minut. 12" cylinderdiameter. Senare utrustad med centrifugalregulator.

Järnprov

Prov på lancashirejärn. Tillhörande lapp med notering: "2280. Kokillgjuten vals av i kupolugn omsmält tackjärn från Åkers styckebruk 1869. Analys: Grafit 0,35%, C kem.bund. 3,7%, S...

Prov på lancashirejärn. Tillhörande lapp med notering: "2280. Kokillgjuten vals av i kupolugn omsmält tackjärn från Åkers styckebruk 1869. Analys: Grafit 0,35%, C kem.bund. 3,7%, Si 0,46%, Mn 0,18%, P 0,17%, S 0,143%. C. Sandahl."

Tornspira

Tornspira från Riddarholmskyrkan. Spiran är sammanfogad i sektioner av gjutjärn som göts av småländsk myrmalm. Toppsektionen är smidd. Toppstjärnan av förgylld mässingsplåt har gjo...

Tornspira från Riddarholmskyrkan. Spiran är sammanfogad i sektioner av gjutjärn som göts av småländsk myrmalm. Toppsektionen är smidd. Toppstjärnan av förgylld mässingsplåt har gjorts genom TM's försorg.

Järnprov

Prov av valsat kokillhärdat tackjärn. Tillhörande lappar med notering: "2276. Stycke av en Kokillgjuten vals av i kupolugn omsmält tackjärn fr. Åkers Styckebruk. 1869. Provet taget...

Prov av valsat kokillhärdat tackjärn. Tillhörande lappar med notering: "2276. Stycke av en Kokillgjuten vals av i kupolugn omsmält tackjärn fr. Åkers Styckebruk. 1869. Provet taget från ena valstappen, på långt utanför kokillen, att någon härding ej vidare föräsko."

Åkers Styckebruk. Kolhus, ombyggt 1854 på äldre kolhus från 1806-1811.

Lancashiresmälta

Lancashiresmälta.

Solur, rese

Resesolur med bestämning av latituden och kompassens missvisning. Med en lapp med anteckning.: "Åkers Styckebruk 59Â° 14' 15" nordlig bredd, 58' vestligt från Stockholms observat. ...

Resesolur med bestämning av latituden och kompassens missvisning. Med en lapp med anteckning.: "Åkers Styckebruk 59Â° 14' 15" nordlig bredd, 58' vestligt från Stockholms observat. Magnetnålens missvisning 14Â° vestligt, då middagslinien bestämdes efter polstjer- nan 8 Januari 1878. Magnetnålen som användes, icke nog qvick, troligen afvägd på lägre breddgrad då den här incliner märkbart." Kallades även "Solvisare" (I F.J. Bergs kataloger).