Photo:
Mårtensson, Lina
/
Marinmuseum
Vid mitten av 1800-talet och framåt skedde en snabb teknisk utveckling och många nya uppfinningar såg dagens ljus. Flottan påverkades starkt av att skeppsbyggeri, maskiner och vape...
37 objects
Kanonmodell
Kanonmodell: Batteri med en styckeport. Batterimodell och lavettage av trä med beslag av järn. Kanonen av metall. Modellen består av följande pjäser: 1 st 24-lödig metallkanon nr...
Kammarladdningskanon
12-pundig kammarladdningskanon av Wahrendorffs modell, av järn, med 4-rull.lavett, av trä. Kanonens gjut. nr 284. Kanonen tillverkad vid Åkers styckebruk år 1845. Tillbehör (se 643...
Genomskärning
Fartygssida av pansarplåt och trä. utskuren sektion. Massiv pansarplåt, Tj = 240mm. Bakom pansarplåten sitter en träbackning av massiva stockar, teak?, sex stycken vertikalt placer...
Torped
Torped engelsk, 35 cm m/03 med gyroskop, märkt WCo, nr saknas. Tre delar.
Säkerhetsapparat
Säkerhetsapparat med tändnyckel till större stångtorped.
Propellermaskin
Propellermaskin med tillhörande strålkondensor. Den är tvåcylindrig med liggande cylindrar. Har tillhört kanonbåten Skuld babords aktra maskin. Byggd på Berglunds mekaniska verksta...
Byggnadsmodell
Byggnadsmodell av kungsholm fästning 1858.
Tändflaska
Tändflaskor av mässing till större stångtorped.
Torpedtub
Däckstorpedtub m/93 för 38 cm torped. Nr 207. Har tillhört torpedbåten Meteor, Nr 28.
Galjonsbild
Galjonsbild tillhörande linjeskeppet Carl XIV Johan. Lagerkransad mansfigur i romersk imperatorsrustning med marskalkstav i utsträckt höger hand och med vänster hand hållande i sv...
Torped
Torped m/80, 35 cm av stål. Individnummer: 1224.
Gyroskåp saknas.
Torped
Torped m/89, 38 cm. Individnummer: 2461. Luftkärl, akterkon, stjärtstycke, exerciskon och spets av stål. Gyroskopet borttaget.
Propellerångmaskin
Propellerångmaskin, märkt: "Chapman A.S. Flottans varv Carlskrona 1894.".
Stridsspets
Stridsspets. Konformad noskon av mässing med tre reglerbara spetsar av stål. Längst fram propeller, vridbar när sprint avlägsnats. Gängor för sammansättning med torpeden. Längst ba...
Stämpelklocka
Stämpelklocka-, tidkontroll. I låda av ekträ, ljusgul. Urverket placerat i övre delen, täckt med glas, i nedre delen stämpelapparaten.
Torped
Torped m/93, 45 cm av stål. Individnummer: 5124. Gyroskop nr 129, inv 3572.
Torped
Torped m/76, 38 cm av stål. Bestående av noskon, luftkärl och akterkon med stjärtstycke. Individnummer: 149.
Gyroskop saknas.
Ångpanna
Ångpanna, modell Yarrow.
Krutbehållare
Krutbehållare till större stångtorped.
Krutbehållare
Krutbehållare om 13 kg till större stångtorped.
I början av 1800-talet hade flottan segelfartyg byggda i trä men ångfartyg i järn blev snart ett alternativ. Det experimenterades tidigt med ånga men till en början ansågs den opålitlig och energislukande. Räckvidden begränsades av den mängd kol man kunde ta med ombord. Därför fanns under en period både segel och ånga på fartygen.
Den svenska flottan byggde på 1870-talet sina sista örlogsfartyg med både segelrigg och ångmaskin. De första ångfartygen drevs med hjul men senare gick man över till propeller som var ännu effektivare och även säkrare för örlogsfartyg. Skovelhjulen kunde lätt skjutas sönder av en fiende och då hade fartyget blivit omöjligt att framföra.
Teknikutvecklingen gjorde ångfartygen mer pålitliga och de kom att ersätta i stort sett alla segelfartyg i flottan. Ångfartyg var mindre beroende av väder och vind. De var lättare att styra, hade en stabil högre fart och krävde färre personer i besättningen.
I utställningen kan du prova en riktig propellerångmaskin som har suttit i kanonbåten Skuld. Maskinen väger 17 ton och har en effekt på 390 hästkrafter. Du kan också se en propellerångmaskin från 1894, tillverkad på örlogsvarvet i Karlskrona för ångslupen af Chapman. En ångslup var ett litet ångmaskindrivet fartyg eller en större skeppsbåt − en passagerarbåt som också kunde användas som dragare av segelfartyg och pråmar.
Här finns också en modell av kanontornet på pansarskeppet Sverige, som du kan titta in i. Modellen visar hur ett kanontorn på pansarskeppet Sverige fungerade. Ammunitionen hämtades upp från krut- och projektildurkarna, längst ner i fartyget, med hjälp av en hiss upp till den rörliga delen av tornet. Av säkerhetsskäl lastades den där om till en ny hiss upp till själva kanonen. Besättningen var skyddad inne i kanontornet eftersom fartygen inte längre hade kanondäck med luckor
Order this image
Add a comment or suggest edits
To publish a public comment on the object, select «Leave a comment». To send an inquiry directly to the museum, select «Send an inquiry».