AB Långedrags ritningar [ritningar]

Långedrags sommarrestaurang

Created with Sketch.

Henriksberg (restaurang)

miniatyr|Framsidan av Henriksberg. Henriksberg, även Lindska huset är en klassisk restaurang vid Stigbergsliden i Majorna, Göteborg. Stället fick sitt namn efter innehavaren av fastigheten (tomten) 1836, Henrik Köpke,Öhnander (1997), s. 97 alternativt var det efter värdshusidkaren Josef Edvin Hinriksson 1874 och hette ursprungligen Hinriksberg.Det gamla Göteborg - staden i väster, Första delen, C R A Fredberg (1921), Facsimile 1977, Sven Schånberg, Arvid Flygare, Bertil Nyberg, Walter Ekstrands Bokförlag 1977 s.831 Bland kända kockar som varit verksamma vid restaurangen kan nämnas Stefan Holmström, Leif Mannerström och Crister Svantesson. Historia Vid Stigbergsliden fanns redan 1638 ett mindre värdshus som främst besöktes av sjö- och vägfarande som skulle in till Göteborg. När sjöbommar och stadsportar hade stängt på kvällen, kunde sent anlända gäster övernatta här. År 1653 fanns här en gästgivaregård "Stigbergets Virtshus" som drevs av Brita Jung, "Brita på Stigberget", och längre ned på andra sidan gatan låg värdshuset "Styvern". Gränsen mellan Göteborgs Stad och Majorna gick för övrigt mitt i värdshuset Styvern. Åren 1676-1694 drevs virtshuset av Jonas Radhe.Samlingar till Göteborgs historia [1] : Kulturhistoriska skildringar, Wilhelm Berg, F. & G. Beijers förlag, Stockholm 1882 s. 175 Natten mellan den 13 och 14 december 1850 eldhärjades området där Henriksberg senare fick sin plats, vid området "Fyrkanten" på "Lyckans berg". Ett tiotal hus brann upp, bland andra ett på nr 36 i Majornas 4:de rote, vilket ägdes av skräddaremästare A.H. Lindh. Ett nytt hus uppfördes senare på samma tomt, och tycks ha skonats vid den eldsvåda, som den 7 september 1859 på nytt härjade området. Skräddare Lindh var en företagsam man, så förutom 4:de roten 36 köpte han 1856 äganderätten till ll:te roten 34. Tomten hade i början av 1850-talet ägts av en Fr. Sundler. Där byggde han efter en ritning som fastställdes 1862 ett tvåvånings stenhus, som blev början till det nuvarande Henriksberg. I huset bedrevs det krogrörelse, och det kallades för "Stigbergsvärdshuset" eller "Backlunds restaurang" efter föreståndarinnan Mathilda Backlund.Göteborg - då och nu, Ingrid Wirsin & Christian Tyre, Göteborgs-Posten & Tre Böcker Förlag, Göteborg 1989 s. 108

Savoy (restaurang)

miniatyr|Savoys entré Savoy är en restaurang vid Esplanadparken i Helsingfors, med adress Södra Esplanaden 14. Restaurang Savoy öppnade den 3 juni 1937 högt upp i en nybyggd affärs- och kontorsbyggnad tillhörande aktiebolaget A. Ahlström, numera kallat Ahlstrom. Den finska dagstidningen Helsingin Sanomat berättade samma dag om öppnandet av Savoy i Ahlströms nya hus, i hörnet av Södra Esplanaden och Kaserngatan, med utsikt över takåsarna. Tidningen spådde att Savoy "av allt att döma" skulle bli en populär rekreations- och mötesplats hos såväl huvudstadsbor som turister. Gustaf Mannerheim betraktas som Savoys mest berömda och mest krävande stamgäst genom tiderna. Kännetecknande var bland annat att han inte ville höra några rekommendationer från kökschefen. Den östeuropeiska kötträtten "vorschmack", som serveras med saltgurka och rödbetor, och som påstås vara Mannerheims favoriträtt, ingår än idag i Savoys menu, liksom marskalkens snaps. Historik År 1936 lät aktiebolaget A. Ahlström bygga en affärs- och kontorsbyggnad benämnd Teollisuuspalatsi (svenska: "Industripalatset") i hörnet av Södra Esplanaden och Kaserngatan. Byggnaden ritades av Valter Jung. Direktör Harry Gullichsen engagerade Alvar Aalto att inreda restaurang- och festvåningarna på plan 7 och 8. Det blev ett samarbete mellan paret Alvar och Aino Aalto. Ingenting skulle lämnas åt slumpen beträffande det avsedda uttrycket i en klassisk, stilren matsal. Arkitekternas mål var att skapa en luftig, intim restaurang. Arbetet realiserades av Artek Oy. Väggar och tak kläddes med björkfanér, och bland inredningsdetaljer kan nämnas Aino Aaltos klubbstolar och Alvar Aaltos belysningsarmaturer. Huvuddelen av restaurangens möbler levererades av Kervo snickerifabrik. Textilkonstnären Dora Jung skapade restaurangens första borddukar. Växtarrangemangen, som arkitekten Paul Olsson tagit fram, rönte stor uppmärksamhet redan vid restaurangens öppnande. Alldeles särskilt uppmärksammades också Savoys fyra för den tiden ovanliga snabbhissar sam luftkonditioneringen, som höll undan cigarröken. Svenskfödda Gustav Rasmussen och Runar Björklund, den sistnämnde också känd som elitidrottaren "Pixen", var Savoys första restauratörer. Gustav Rasmussen, som tidigare arbetat bland annat på restaurang Hasselbacken, och som dessutom hade internationell erfarenhet från flera europeiska städer, var restaurangchef. Köttmästaren Pettersson ansvarade för köket de första åren.

You have unsaved changes.

Are you sure you want to leave this page?

Share to