Regionarkivet för Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad +

Arkitekt Arvid Bjerkes ritningar [ritningar]

Trädgårdsföreningens restaurang

About the object

History

References

    • ArkivreferensAB-e 101a:1-6

License information

  • License Attribution (CC BY) Attribution (CC BY)

    När du publicerar eller på annat sätt offentliggör ett verk från våra samlingar ska du ange upphovspersonens namn (om det är känt). Ange också arkivbildarens namn och Regionarkivet för Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad i anslutning till bilden eller texten samt i källförteckning.

Metadata

  • Identifier SE.O258.KR.004259
  • Part of collection Kartor och ritningar
  • Owner of collection Regionarkivet för Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad
  • Institution Regionarkivet för Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad
  • Date published September 14, 2024
  • Date updated April 9, 2025
  • DIMU-CODE 0210714661607
  • UUID 9f3c4e63-10e1-4762-a0b3-33772ec74c90
  • Tags

There are 31 results for «Park» in Regionarkivet för Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad:

Göteborgs byggnadsnämnds förslags- och tävlingsritningar [ri

Göteborgs byggnadsnämnds förslags- och tävlingsritningar [ritning...

7 pictures

Regionarkivet för Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad
Arkitekt Arvid Bjerkes ritningar [ritningar]

Arkitekt Arvid Bjerkes ritningar [ritningar]. Förslag till ändrin...

6 pictures

Regionarkivet för Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad
Göteborgs byggnadsnämnds äldsta ritningar [ritningar]

Göteborgs byggnadsnämnds äldsta ritningar [ritningar]. Projektkon...

4 pictures

Regionarkivet för Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad
Göteborgs byggnadsnämnds förslags- och tävlingsritningar [ri

Göteborgs byggnadsnämnds förslags- och tävlingsritningar [ritning...

3 pictures

Regionarkivet för Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad
Arkitekt Arvid Bjerkes ritningar [ritningar]

Arkitekt Arvid Bjerkes ritningar [ritningar]. Ombyggnadsskisser.

3 pictures

Regionarkivet för Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad

Created with Sketch. Machine generated article suggestions from Wikipedia

Norma (restaurang)

miniatyr|stående=1.3|Restaurant Norma, Klarahallen, 1933. Norma (officiellt Norma, Kafé & restaurant AB) var restaurangkedja i Stockholm. Dess billiga, välvårdade folkrestauranger vann snart stor popularitet och bidrog till att höja restaurangkulturen i Stockholm. Norma öppnade sina första restauranger 1924 och hade som mest 39 filialer runtom i Stockholm. 1970 ombildades företaget till Berns restauranger, då hade de flesta Normarestaurangerna bytt namn eller avvecklats. Historik miniatyr|vänster|stående=0.6|Jonas Folcker, Normas mångårige chef. miniatyr|Normas kiosk vid Flatenbadet, 1930-tal. miniatyr|Funkisinredning med fasta bord och snurrbara stolar i Norma 32, Odenplan. miniatyr|Normas "masten" vid Allmänna gränd 1. Restaurangkedjan Norma grundades 1924 under namnet ”Kafébolaget Norma AB”, från och med 1941 var namnet “Norma, Kafé & restaurant AB“. En av bolagets grundare och efter 1927 verkställande direktör var Jonas Folcker (född 1886). Folcker representerade Allmänna valmansförbundet (numera Moderaterna) och var bland annat ledamot av Stockholms stadsfullmäktige åren 1915–1919 och 1921–1927.Stockholmskällan: Jonas Fredrik Folcker.

Restaurang Lorensberg

miniatyr|Lorensbergs restaurang sedd från parken omkring år 1920–1921. Bildsamlingen vid Göteborgs stadsmuseum. Restaurang Lorensberg var en restaurang i Lorensbergsparken i centrala Göteborg. År 1923 firade man sitt hundraårsjubileum.GHT, 1 maj 1952, "Utvärdshuset som var göteborgarnas sommarnöje." Historia Landeriet Lorensberg var ursprungligen en lantgård av det slag som förmögna göteborgare brukade hålla sig med och som även hade benämningen landeri. I mitten av sjuttonhundratalet ägdes gården av de båda köpmännen Fredrik Damm och Lorentz Petersen. När den sistnämnde blev ensam ägare av stället, gav han det namnet Lorentzberg efter sig själv. Fram till 1823 stannade egendomen i hans och hans familjs ägo, då handlanden Isac Walentin trädde fram som köpare till den. Walentin måste därefter få magistratens medgivande till köpet, enligt bestämmelserna som gällde för landerier. Men magistraten överraskade genom att inte ge honom ett sådant medgivande. Staden hade nu insett att Lorensberg kunde ha en framtid, som vore "mera till allmän än till enskild glädje." Värdshuset Lorensberg blev ett utvärdshus 1818, under ledning av traktörskan Maria Winberg. Hon hade innan dess drivit restaurantrörelse inne i staden, först vid Kyrkogatan och senare vid Gustaf Adolfs torg. Tidigt sommaren 1818 kunde man i en av stadens tidningar läsa följande tillkännagivande: "Undertecknad, som flyttat dess spiskvartershållning samt likörförsäljning till Lorensberg, beläget utom Kungsporten vid slutet av Alléen, får härmed äran rekommendera mig med tillkännagivande att såväl tillräckligt antal rum för slutne sällskaper får disponeras som att trädgården med den där intill liggande parken upplåtes till begagnande, och finnes även rum, både med och utan möbler, att få hyras på behaglig tid." Maria Winberg.Krantz (1958), s. 3ff

Bäckahästen (restaurang)

miniatyr|Bäckahästen, Hamngatan på 1950-talet. Restaurang Bäckahästen låg på Hamngatan 2 på Norrmalm i Stockholm. Stället öppnade i mitten av 1920-talet och stängde i början av 2000-talet. På platsen finns idag (2019) nattklubben och nattbistron FOU. Historik Bäckahästen öppnades i mitten av 1920-talet av källarmästaren och kokboksförfattaren Sten Hellberg som också drev restaurangerna Bellmansro på Djurgården och närbelägna Brända tomten vid Stureplan. Namnet kom från bäckahäst som i nordisk mytologi var bäckens ande eller Näcken i hästskepnad. Så fanns även en vit, hoppande häst i restaurangens logo och på fasadens flaggskylt. Läget var det bästa tänkbara med Hallwylska palatset som granne och Dramaten samt Berzelii park över gatan. Hellberg var teater- och konstintresserad och skapade en teaterliknande atmosfär i restaurangens olika rum vilka fick fantasifulla namn som Jungfruburen och i ett av rummen stod Rusthållarbordet och i ett annat Lanners springbrunn uppkallad efter skulptören Olga Lanner som hade skapat den. Bäckahästen hörde, tillsammans med Brända tomten, till Stockholms restauranger där kvinnliga gäster kunde avnjuta en middag även utan manlig sällskap, under förutsättning att de inte uppfattades som ”framfusiga”. Menyn dominerades av finare fransk-svenska maträtter. Genom en ombyggnad i slutet av 1930-talet förstorades lokalen in i grannfastigheten med adress Birger Jarlsgatan 3 där Hellberg öppnade sin restaurang Beckasinen med egen ingång.

You have unsaved changes.

Are you sure you want to leave this page?

Share to