History
-
Uppväxt och studier
Willgodt Theophil Odhner föddes 1845 i Dalby socken i Värmland. Han var äldste sonen till bruksförvaltaren Theophil Dynamiel Odhner och Fredrika Sophia Wall. Familjen var släkt med den berömde uppfinnaren John Ericsson och hans bror, järnvägsbyggaren Nils Ericson. Theophil Dynamiel Odhner var intresserad av bland annat matematik och har även skrivit en avhandling inom ämnet.
Willgodt Odhner fick lämna skolan när han var tolv år gammal. Det fanns en stor familj hemma och faderns lön räckte inte till. Den unge Odhner flyttade till Stockholm där han arbetade hos sin farbror, lamphandlaren Aron Odhner. Willgodt Odhner var dock mycket intresserad av teknik och började arbeta på en mekanisk verkstad i Stockholm.
Mellan 1864 och 1866 studerade han vid Teknologiska Institutet i Stockholm (dagens Kungliga Tekniska Högskola).Willgodt Odhner i Ryssland
På den tiden var Ryssland möjligheternas land för svenska ingenjörer och många sökte sig till bröderna Nobelsöppnas i nytt fönster ryska företag. Willgodt Odhner kom till Sankt Petersburg 1868 och började arbeta på Ludvig Nobels verkstäder. Senare arbetade han på kejserliga verkstäder i samma stad, en stor anläggning med sedeltryckeri, pappersverk och myntverk.
Redan under sin tid hos Ludvig Nobel började Willgodt Odhner arbeta med sin uppfinning, räknemaskinen.
Idén med en räknemaskin var inte ny. Den första räknemaskinen konstruerades redan 1642 av den franska fysikern Blaise Pascal (1623-1662). Maskinen bestod av flera kugghjul som vreds runt med hjälp av ett stift. Den var svår att använda och kunde bara hantera addition och subtraktion. 1672 började den berömde tyske matematikern Gottfried Wilhelm von Leibnitz tillverka en räknemaskin för alla fyra räknesätten. Leibnitz maskin hade så kallade trappvalsar, det vill säga valsar med kuggar av olika längder. Det var denna konstruktion som senare även andra uppfinnare använde, exempelvis tysken Philip Hahn (1739-1790). Han konstruerade den första användbara räknemaskin för alla fyra räknesätten. Dessa tidiga räknemaskiner tillverkades bara i enstaka exemplar men 1821 började fransmannen Charles Xavier Thomas (1785-1870) tillverka sin räknemaskin, ”Arithmométre”, i stor skala. Mellan 1821 och 1878 tillverkades 1500 sådana Thomas-maskiner. Dessa maskiner var dock mycket dyra och inte särskilt praktiska.
Willgodt Odhner ville tillverka en liten och enkel räknemaskin. Den skulle vara lätt att använda och tillräckligt billig för att kunna köpas av alla som behövde en räknemaskin. Med Ludvig Nobels stöd arbetade Wilgodt Odhner mycket och envist, mest på sin fritid. Hans räknemaskin hade ett pinnhjulssystem. Systemet består av två vridbara skivformade delar som var förenade med varandra. Den ena delen är fäst vid en axel utgående från veven. Den andra delen kan vridas med hjälp av en inställningsarm. Allteftersom den vrids förs kuggar som befinner sig i periferin fram. Om exempelvis siffran 3 ställs in kommer tre kuggar att föras fram och gripa ett annat hjul som i sin tur kan vrida sifferhjulet, som gör att 3 blir synlig i en lucka i räknemaskinen.
Den första modellen var färdig 1876. Wilgodt Odhner gjorde ytterligare förbättringar och tog patent på sin uppfinning i Tyskland 1878 och i Sverige året därpå. Wilgodt Odhner och Ludvig Nobel kom överens om ett fortsatt samarbete. De skulle dela på intäkterna när tillverkningen av räknemaskiner kom igång. Samarbetet verkar inte ha gått särskilt bra eftersom Wilgodt Odhner slutade nämna det i sina brev till familjen i Sverige efter en tid. Enligt Tord Jöran Hallberg i ”IT-Gryning” skar sig samarbetet eftersom Odhner tog mer resurser i anspråk än vad Ludvig Nobel kunde tolerera.
1880 grundade han sin egen fabrik i Sankt Petersburg. Den inrymdes i en liten verkstad. Sex år senare kom tillverkningen av räknemaskiner, eller arithmometrar, äntligen igång. Efterfrågan ökade snabbt och 1894 byggdes en större fabriksbyggnad bredvid den gamla verkstaden. Förutom räknemaskiner tillverkade hans fabrik tryckmaskiner, vändkors, grammofonverk och mycket annat. Under det rysk-japanska kriget 1904-1905 och första världskriget stoppades tillverkning av räknemaskiner och istället utförde fabriken beställningar från ryska staten.Willgodt Odhners död och flytten till Sverige
Willgodt Odhner avled 1905 i en hjärtsjukdom. Hans son Alexander Odhner och svärsonen Karl Siewert tog över. Fram till 1917 tillverkade Odhners ryska fabrik nästan 30000 räknemaskiner. De flesta var avsedda för den ryska marknaden, men en del exporterades till Sverige och övriga Europa.
Efter den ryska revolutionen 1917 bestämde Alexander Odhner och Karl Sievert att flytta verksamheten till Sverige. Det nya svenska företaget fick namnet AB Original-Odhner och en ny fabrik byggdes i Göteborg. 1942 köptes företaget av AB Åtvidabergs Industrier (som 1965 bytte namn till Facit AB). Odhners räknemaskiner var populära i hela världen och tillverkades fram till 1970-talet, då japanska billiga och enkla elektroniska miniräknare började komma ut på marknaden.
Text: Alexandra Selivanova
Födelse: 1845
Död: 1905
Livsroll
Titel
Uppfinnare
2 objects
References
License information
- License Inga rättigheter reserverade (CC0)
Metadata
- Part of dataset Uppfinnare i Sverige
- Owner of dataset Tekniska museet
- Provider
- Date published November 28, 2016
- Date updated August 11, 2025
- UUID ec0fa51d-47b5-41b3-b6e3-448d0d35ffe1