Sjöhistoriska museet +

Lastångfartyg, skonertriggat

About the object

  • Indexing term Lastångfartyg, skonertriggat Lastfartyg Ångfartyg
  • Subject Lastångfartyget MALAGA utanför Livorno. På främre masten italiensk flagga, på bakre masten vit flagga med blått malteserkors Rederi AB Svenska Lloyds rederiflagga, på gaffeln signalflaggorna HQVT, i aktern yngre, svensk unionsflagga. Skorsten med rederimärket: L.
  • Avbildad namn
    • MALAGA (1881)
      • HistoryOn July 22nd, 1912, the Swedish iron cargo ship MALAGA, on voyage from Marseille to Kallundborg with a cargo of oilcake, sank after a collision with the British SS Putney Bridge off Europa Point. (Wrecksite.eu)
      • ProfessionLastångfartyg
      • Alternative names2009 Namnsignal: HQVT
      • Other informationRederi: REDERI AB SVENSKA LLOYD || Rederi ort: Sve, Göteborg || Varv: Bergsunds Mekaniska Verkstad || Byggort: Sve Stockholm || Byggår: 1881 || Tonnage: 941 Dimensioner: 63,5 x 9 x 5,4 m, 1 x 2 cyl. compound maskin, single shaft, 1 propeller, 400 IHP, varvsnummer: 165 Längd (fot): 218 || Bredd (fot): 30 || Djup (fot)15 || Maskinstyrka: 100 hkr || Konstruktör: Modin, Frans; Thelander, Thore; Lindvall, C A || Varv: Bergsunds mekaniska verkstad || Beställare: Red AB Svenska Lloyd, Göteborg || Rederi 1882: Förnyade Ångfartygs AB Svenska Lloyd
      • DigitaltMuseumSearch in «MALAGA»
    • Beckman, Emil
    • Rederi AB Svenska Lloyd
  • Avbildad, ort Italien Livorno
  • Designation Fartygsporträtt
  • Alternative name Skeppsporträtt (Fackuttryck)
  • Precise designation Lastångfartyg, skonertriggat
  • Catalog level Enstakaverk
  • Inscription

    • Påförd text: Ångf. Malaga. sv. lloyd l. 218 b. 30 d. i rum 18,5 1200 T.dv. b. vid BERGSUND 1881.

      s.s. MALAGA, Göteborg, Kapten Emil Backman

    • Signatur: L. Renault Livorno1883
  • Materials Papper
  • Techniques Akvarell

Artist

Renault, Luigi P.

1845-1910

Person

History

Classification

References

    • FotoreferenserFO 68.774 C, 130 318 dia

License information

Metadata

  • Identifier S 4994
  • Part of collection Sjöhistoriska museets föremål
  • Owner of collection SJÖHISTORISKA MUSEET
  • Institution Sjöhistoriska museet
  • Date published April 29, 2016
  • Date updated May 17, 2025
  • DIMU-CODE 021026398368
  • UUID d98c70e3-91a2-4f74-b9fb-ebcd54a3e253
  • Tags

There are 11 results for «Lastångfartyg, skonertriggat» in Sjöhistoriska museet:

Lastångfartyg, skonertriggat

Lastångfartyg, skonertriggat. Svart ram

3 pictures

Sjöhistoriska museet
Lastångfartyg, skonertriggat.

Lastångfartyg, skonertriggat.Ram: Ek Akvarell på kartong under gl...

2 pictures

Sjöhistoriska museet
Lastångfartyg, skonertriggat

Roberto, Luigi

Lastångfartyg, skonertriggat. ...

2 pictures

Sjöhistoriska museet
Lastångfartyg, skonertriggat

Renault, Luigi P.

Lastångfartyg, skonertriggat

2 pictures

Sjöhistoriska museet
Lastångfartyg, skonertriggat

Bång, Johan August

Lastångfartyg, skonertriggat. ...

2 pictures

Sjöhistoriska museet

Created with Sketch. Machine generated article suggestions from Wikipedia

Svenska Lloyd

upright=1.4||S/S Portos (1891) upright=1.4|S/S Suecia i Göteborg. Svenska Lloyd, ursprungligen Ångfartygs AB Svenska Lloyd, var ett rederi i Göteborg, som grundades den 10 maj 1869. Bolaget upphörde 1977 och verksamheten överfördes till Broströmskoncernen, som blivit majoritetsägare 1972.http://kommandobryggan.se/Bryggan/lloyd.htm Historik Ingenjör F. Hansson vid Keillers varv (senare Götaverken), ingenjör Norin och sjökapten J.F. Olsson hade utarbetat en revolutionerande fartygskonstruktion, som bland annat innebar att maskinrummet placerades i båtens akter och att fartyget utrustades med en dittills oprövad kompoundångmaskin med överlägsen driftsekonomi. Hansson och Olsson lyckades intressera konsul Adolph Meyer, skeppsfournerare Axel Liljequist och sjökapten Axel W. Appelberg för projektet. De sände ut en inbjudan att bilda rederiet Ångfartygs Aktiebolaget Svenska Lloyd med ett aktiekapital på 70 000 riksdaler riksmynt, vilket motsvarade kostnaden för det planerade båtbygget. Pengarna strömmade till och den 12 september 1868 beställdes fartyget vid Keillers varv av ett interimsbolag med namnet Bolaget för Ångbåtsfart å Östersjön och Nordsjön. Den 23 januari 1869 hölls en konstituerande stämma, då Adolph Meyer valdes till ordförande samt fick i uppdrag att låta Kungl. Maj:t fastställa bolagsordningen för Ångfartygs AB Svenska Lloyd, vilket skedde den 10 maj 1869. Svenska Lloyds första ångare - en flushdäckad båt med tre gaffelriggade master och en bredfock på fockmasten - döptes till Sverige, sjösattes den 25 februari 1869 och levererades annandag påsk samma år. Hon kunde lasta 450 ton och med en Woolf-ångmotor på 45 hästkrafter gjorde hon 7 knop. Hon förbrukade då 8 kubikfot kol i timmen. Fartyget var 140 meter långt, hade ett deplacement på 533 ton och en kubik på 26 000 kubikfot. Hon var av en ny flushdäckad typ med öppen reling och blev normgivande för nybyggen på svenska varv. Svenska Lloyd blev därmed Sveriges första rederi med ångbåtstrafik utanför Östersjön och trafiken blev en ekonomisk framgång. Men redan på annandag jul 1869 förliste dock Sverige utanför Norges kust och blev vrak.

Rederi Transatlantic

miniatyr|Transatlantics gamla kontorsbyggnad på Packhusplatsen i Göteborg. Rederi AB Transatlantic var ett svenskt rederi verksamt 11 oktober 1904 – 1994. Företaget grundades av Wilhelm R. Lundgren (1856–1914), G.D. Kennedy (1850–1916) och Gustaf Palmgren (d. 1907). Dessa tillhörde på sin tid de rikaste personerna i Sverige. Lundgren planerade redan på 1890-talet en svensk transocean linje på Sydafrika. Den svenska exporten dit gick via Storbritannien, förutom vissa trälaster med svenska segelfartyg. Problemet var dock att det saknades returlaster från Sydafrika i tillräckliga volymer för att ge lönsamhet. Lungrens rederiverksamhet inskränkte sig därför till trafik på Nordsjön och Östersjön genom Rederi AB Nike, som bildats 1900. Lundgrens inspiration var Broströms och Johnsons expansiva rederier. För att etablera linjetrafik på Sydafrika krävdes två fartyg. Det gick bara att finansiera ett genom Nike-rederiet, som beställde Kratos i West Hartlepool. För att beställa systerfartyget Atlantic i Newcastle bildades Rederi AB Transatlantic 1904 med stöd av G.D. Kennedy. Svenska varv hade inte resurser att bygga dessa fartyg, som var enkla enkeldäckare med en fart av 9-10 knop. På de transoceana linjerna härskade karteller, de så kallade transoceana linjekonferenserna. De däri ingående rederierna släppte ogärna in nykomlingar på marknaden och fraktkunderna meddelades, att om de anlitade Nike-rederiet så skulle deras innestående rabatter bli förverkade. Lundgren for till London och fick där konferensens tillåtelse att med Svenska Sydafrika Linien ta frakter, fast endast från Skandinavien till Sydafrika, men överhuvudtaget inte därifrån. Lösningen blev att utsträcka linjen till Brittiska Indien och Australien så, att man tog laster från Skandinavien till både Sydafrika, Indien och Australien och returlaster hem från dessa områden. För den utökade trafiken krävdes ytterligare tonnage. Därför beställdes fyra ångare Tasmanic, Australic, Indianic och Hellenic för Transatlantic, som levererades 1907-1909 från engelskt varv. Även rörande Australientraden fick Lundgren fara till London och förhandla med konferensherrarna och utverka koncessioner. Till sist uppnådde man även lönsamhet i trafiken på Australien. Nikerederiet uppgick 1908 i Transatlantic och fler fartyg inköptes. Gunnar Carlsson började som tjänsteman i företaget 1904 och då Lundgren avled 1914 blev han verkställande direktör och innehade den post fram till 1953, varefter han var styrelseordförande till 1967. Carlsson vidareutvecklade linjesjöfarten, men den stora depressionen drabbade hårt och 1932 gick bolaget i likvidation, men rekonstruerades. Krigsförlisningarna under andra världskriget var stora och tio fartyg förlorades helt. Detta ledde emellertid till att rederiet vid krigsslutet stod väl rustat med en modern flotta. Ekonomiska problem från slutet av 1970-talet ledde till utförsäljningar av fartyg och omstrukturering av verksamheten. År 1984 övertog Transatlantic större delen av Broströms linjenät och fartyg. De då sammanslagna rederierna fick namnet Transocean. Men även detta rederi gjorde förluster och det köptes 1988 av Bilspedition AB, som tidigare anskaffat andra rederier i syfte att skapa en allomfattande logistikkoncern. Transatlantic blev 1989 ensam ägare av Atlantic Container Line. Bilspeditions planer misslyckas dock och 1992 sades all Transatlantics personal upp.

Svenska Orient Linien

upright=1.4|MS Thebeland. 5725 tdw. Byggt 1961 i Åbo Svenska Orient Linien AB är ett svenskt rederi med huvudkontor i Göteborg. Historia Dan Broström startade 1911 linjetrafik på östra Medelhavet med fartyg från det egna Ångfartygsaktiebolaget Tirfing under namnet Svenska Levant-Linien. Trafiken var inställd under första världskriget, men återupptogs 1918 och då under namnet Svenska Orient Linien i ett nybildat aktiebolag. Det likviderades emellertid 1927 och linjen drevs vidare med Tirfings fartyg. Man beställde moderna, för linjen specialutvecklade motorfartyg, vilka levererades 1929: M/S Hemland och M/S Gotland. År 1930 tillkom M/S Blåland som tillsammans med det äldre M/S Erland och fyra ångfartyg bedrev trafiken. Senare på 1930-talet anskaffades kylfartygen (med namn på V): M/S Vikingaland, M/S Vasaland och M/S Vingaland och de blev trots depression och politiska oroligheter i Medelhavsområdet en kommersiell framgång. Bland annat började man 1938 skeppa färska vindruvor från Kreta till England och Skandinavien och detta år gjordes 76 rundresor jämfört med 41 år 1931. Andra världskriget Under andra världskriget upprätthölls trafiken först oförändrad. Vid utbrottet hade rederiet 21 fartyg utanför Sverige och 75 rundresor genomfördes under år 1939. Samma år levererades det första fartyget i den så kallade S-serien: M/S Sagoland. Efter den tyska ockupationen av Danmark och Norge med avspärrning av Kattegatt blev trafiken delad i två. Fartyg utanför spärren gick i trafik mellan Nordamerika och Sydamerika och under 1941-1945 genomförde rederiets fartyg 35 lejdresor på Sydamerika och två fartyg deltog i Röda Korstrafiken mellan Kanada och Grekland. Innanför spärren upprätthölls en viss trafik, delvis för svenska statens räkning, men flera fartyg låg upplagda under längre tid. Två fartyg drabbades av krigsförlisningar, nämligen M/S Vingaland 1940 och M/S Brageland 1943. Följande nybyggen tillkom: M/S Sunnanland 1940, M/S Skogaland 1941 och M/S Sameland 1943. Efterkrigstiden

Select the images you want to order

You have unsaved changes.

Are you sure you want to leave this page?

Share to