Sjöhistoriska museet +

Fartygsmodell

About the object

  • Inscription
    • Påförd text: 'F.R.S” på akterspegeln
  • Dimensions value
    • Skala : 132.0 mm
    • Length2420.0 mm
    • Height2200.0 mm
    • Width760.0 mm
  • Colour Svart, grå, röd,guld, fullständigt bemålad, 59 kanoner av brunbetsat trä

Producer

Sheldon, Gilbert

1710-1794

Person

History

    • Kallades "Gamla Götha Lejon" i modellkammaren Karlskrona. Byggnadsmodell av linjeskepp. Babordssidan öppen från köl till undre batteriet. 59 kanoner av brunbetsat trä. Inv. år 1800 föreställer ett 70-kanoners skepp byggt 1746. Kapten Psilander har före 1748 förfärdigat en modell "Götha Lejon” enligt Kungl. Amiralitetets undersökning detta år. Modellen kan vara samtida med skeppsbygget. Det är inte klarlagt att Psilander byggt just denna modell.

      Nytt skrå 1939.

      Var utställd i Flottans paviljong på Allmänna konst- och industriutställningen i Stockholm 1897.

    • Produktion: (Före 1748)

    • TillverkareSheldon, Gilbert (1710 - 1794)hypotetisk
    • TillverkarePsilander,hypotetisk
    • TillverkningsortSverige

    • Ägande

    • Tidigare ägareModellkammaren i Karlskrona

    • Fotografering

      Johan Jonsson SSHM 1991

The object is used in 1 article

Flottans paviljong på Stockholmsutställningen 1897

Flottans paviljong på Stockholmsutställningen 1897

By Marinmuseum

Relation

Related objects
Detalj (akterspegel) av modell av 70-kanoners linjeskeppet ENIGHETEN (1732) alternativt GÖTA LEJON (1746).

Jonson, Johan

Detalj (akterspegel) av modell av 70-kanoners linj...

1 Image

Detalj av modell av 70-kanoners linjeskeppet ENIGHETEN (1732) alternativt GÖTA LEJON (1746).

Jonson, Johan

Detalj av modell av 70-kanoners linjeskeppet ENIGH...

1 Image

Detalj (akterspegel) av modell av 70-kanoners linjeskeppet ENIGHETEN (1732) alternativt GÖTA LEJON (1746).

Jonson, Johan

Detalj (akterspegel) av modell av 70-kanoners linj...

1 Image

Detalj (däck) av modell av 70-kanoners linjeskeppet ENIGHETEN (1732) alternativt GÖTA LEJON (1746).

Åzelius, Nils

Detalj (däck) av modell av 70-kanoners linjeskeppe...

1 Image

Downloads

Classification

References

    • FotoreferenserFo 132035, 51-52, 54-56 DIA, Fo 160263-74 Dia Fo 160424-27 DIA FO 132051-56 Dia, FO 62.267 fd ÖB 1014, FO 62.265 C fd ÖB 1016, FO 62.271 C, FO 62.272 C fd ÖB 1017, FO 62.270 C fd B 173, FO 62.277 C fd B 174, FO 62.269 C fd B 175, FO 62.266 C fd B 176, FO 23.386 C fd B 257, FO 48.590 A fd ÖC 8, FO 35.489 C, FO 106578-82 AB.
    • HänvisningBilagepärm

License information

Metadata

  • Identifier O 00008
  • Part of collection Sjöhistoriska museets föremål
  • Owner of collection SJÖHISTORISKA MUSEET
  • Institution Sjöhistoriska museet
  • Date published July 9, 2015
  • Date updated June 18, 2025
  • DIMU-CODE 021025898367
  • UUID fd65832a-3c45-4835-8cc4-6bcffc0b6a0d
  • Tags

There are 424 results for «Linjeskepp» in Sjöhistoriska museet:

Skulpterat ekstycke

Skulpterat ekstycke

4 pictures

Sjöhistoriska museet
af Chapmans linjeskepp

af Chapmans linjeskepp

By Sjöhistoriska museet

Diorama

de Laval, Patrick

Diorama

4 pictures

Sjöhistoriska museet
Fartygsmodell

Sheldon, Gilbert

Fartygsmodell

21 pictures

Sjöhistoriska museet
Teckning

Hägg, Jacob

Teckning. Blyertsteckningar

9 pictures

Sjöhistoriska museet

Created with Sketch. Machine generated article suggestions from Wikipedia

Gilbert Sheldon (skeppsbyggare)

Gilbert Sheldon Gilbert Sheldon, född den 21 januari 1710 i Karlskrona, död där den 20 april 1794, var en svensk skeppsbyggare. Biografi Gilbert Sheldon var son till skeppsbyggmästaren Charles Sheldon (1665-1739), och sonson till skeppsbyggmästaren Francis Sheldon, som 1655 invandrat till Sverige. Han var far till Francis af Sheldon. Gilbert Sheldon tog 1732 skeppsbyggnadsexamen och utnämndes 1733 till underskeppsbyggmästare. Efter en utländsk resa, varunder han besökte de förnämsta skeppsvarven i Europa. Efter faderns död blev han förordnad till skeppsbyggmästare och utnämndes 1748, när Skeppsbyggmästarkåren omorganiserades, till kapten i flottornas nyupprättade konstruktionskår. 1756 blev han överskeppsbyggmästare med överstelöjtnants titel. Sheldon byggde 69 större och mindre krigsfartyg, förbättrade hamnen i Karlskrona samt Karlskrona örlogsvarv. Sheldon byggde om varvet och hamnen i Göteborg samt gjorde upp planen tillsammans med Augustin Ehrensvärd inför uppförandet av ett skeppsvarv utanför Sveaborg.

Rederi AB Götha

upright=1.5|S/S Götha. Byggd 1895. upright=1.5|S/S Patria vid kaj i Göteborg 1947. Rederi AB Götha, tidigare även Ångfartygs AB Götha och Förnyade Ångfartygs AB Götha, var ett rederi som grundades 1869 i Göteborg och upphörde i mitten av 1970-talet. Historia Bolaget hade till syfte att bedriva trafik mellan Göteborg och Nederländerna och Belgien. Man beställde tre ångare från Göteborgs Mek. Werkstads Aktiebolag vilka levererades 1869-1870. En av dessa förliste emellertid redan efter ett år och man lät då bygga ett nytt fartyg i Hull, som dock förliste utanför holländska kusten redan på leveransturen. Därefter upplöstes det ursprungliga bolaget Ångfartygs AB Götha. Dess egendom överläts på ett nytt konsortium, som bestod av grosshandlarna Harald Sternhagen, August Carlsson, G. Schmidt och Rud. Tengstedt. Bolaget fick namnet Förnyade Ångfartygs AB Götha. Därmed kunde trafiken på Antwerpen och Rotterdam upprätthållas med ångarna James J. Dickson, Carl Fr. Waern och Sven Renström. Följande år beställdes S/S Alexander Kieller på Keillers varv och då kunde trafiken utsträckas till Le Havre och 1893 till Rouen. Efterhand som trafiken utökades kunde man modernisera och utöka fartygsflottan och äldre ångare såldes. Linjen till Antwerpen kom att bli populär för resande till Frankrike och de på 1890-talet byggda kombinerade frakt- och passagerarångarna Olof Wijk, Götha och Flandria. Dessa kompletterades av de modernare Belgia och Burgundia som gick i trafik fram till första världskrigets utbrott. År 1912 påbörjades trafik på Rhen med den specialbyggda Hollandia och 1913 även till Amsterdam. Under kriget drabbades bolaget av fyra krigsförlisningar. Dessa ersattes emellertid av nybyggen. År 1918 tillkom Hollandia, Normandia, Orania och Wallonia samt 1920 Burgundia och 1921 Ardennia. Det senare fartyget förliste dock 1934 på resa mellan Rouen och Göteborg. Andra världskriget ledde också till förluster och fem fartyg förliste. Förste VD var Harald Sternhagen och då han drog sig tillbaka 1908 efterträddes han av sonen Fritz Sternhagen. Han avled 1939 varefter sonen Hakon Sternhagen tillträdde. Efter den senares död 1943 övertogs aktiemajoriteten i bolaget av Adolf Bratt & Co och bolagets namn ändrades 1944 till Rederi AB Götha. Det ingick därefter som ett dotterbolag i Brattkoncernen.

Centrallaget Enigheten

Centrallaget Enigheten var en centralaffär för de finlandssvenska kooperativa mejerierna. Enigheten grundades år 1917 och fusionerades 1994 tillsammans med sina medlemsmejerier med Milka. Under stora delar av 1900-talet fungerade Enigheten som ett svenskspråkigt alternativ till Valio, en kooperativ försäljningsorganisation för andelsmejerier.Historisk tidskrift för Finland, Valio och Enighetens tidiga historia – om smör, språk och kooperativ handel. 2013:1, Östman, Ann-Catrin. sid. 1. Historia Andelsmejeriet Valio grundades år 1905 med målet att verka som ett kooperativt smörförsäljningsbolag. Representanter för de svenskspråkiga österbottniska andelsmejerierna träffade Valios representanter den 28 december 1905 i Östermyra (nuvarande Seinäjoki) för att diskutera om de borde ansluta sig till kooperativet. De svenskspråkiga mejerierna valde att inte göra det, och träffades följande dag i Vasa. Under det mötet fattade de beslut om att grunda ett svenskspråkigt mejeriförbund som skulle få namnet Enigheten. För mejeriförbunden var försäljningen inte det viktigaste utan de ville primärt satsa på utveckling av mejerierna och utbildning av mejeripersonal. Mejeriförbundet Enigheten grundades år 1906 av 17 andelsmejerier från svenska ÖsterbottenEnighet ger styrka, Finlands svenska andelsförbund 80 år, 1999, Wallén, Bengt. https://www.pellervo.fi/fsva/text/historik80.pdf. Orsaken till att de svenskspråkiga mejerierna valde att nobba Valio och grunda ett eget kooperativ har senare tillskrivits det svenska språket och bygdesvenskheten, det vill säga en landsbygdsinriktad syn på svenskheten i Finland.Historisk tidsskrift för Finland, 2013:1, sid 3

Select the images you want to order

You have unsaved changes.

Are you sure you want to leave this page?

Share to