• Lantbrukstutsällning Ko i bo
Utställningskatalog
    Photo: ArkDes (Upphovsrätt)
  • Lantbrukstutsällning Ko i bo
Utställningskatalog
    Photo: ArkDes (Upphovsrätt)
  • Lantbrukstutsällning Ko i bo
Utställningskatalog
    Photo: ArkDes (Upphovsrätt)
  • Lantbrukstutsällning Ko i bo
Utställningskatalog
    Photo: ArkDes (Upphovsrätt)
  • Lantbrukstutsällning Ko i bo
Utställningskatalog
    Photo: ArkDes (Upphovsrätt)
  • Lantbrukstutsällning Ko i bo
Utställningskatalog
    Photo: ArkDes (Upphovsrätt)
  • Lantbrukstutsällning Ko i bo
Utställningskatalog
    Photo: ArkDes (Upphovsrätt)

Handling

Lantbrukstutsällning Ko i bo
Utställningskatalog

Created with Sketch.

Torvald Åkesson

upright=0.5|Torvald Åkesson Nils Olof Torvald Åkesson, född 11 maj 1910 i Malmö, död 5 november 1990, var en svensk arkitekt. Åkesson, som var son till byggmästare N.S. Åkesson och Ida Månsdotter, utexaminerades från Kungliga Tekniska högskolan 1937 och från Kungliga Konsthögskolan 1941. Han var anställd hos professor Fritz Höger i Hamburg, arkitekt Sven Ivar Lind, arkitekt Sune Lindström och professor Gunnar Asplund, därefter chefsarkitekt vid Lantbruksförbundets Byggnadsförening och assistent i husbyggnadslära II vid Kungliga Tekniska högskolan. Han blev byråchef vid Lantbruksstyrelsen 1948, var chefsarkitekt där från 1960 och biträdande lärare i lantbruksbyggnadslära vid Kungliga Tekniska högskolan 1946–1961 och speciallärare i husbyggnadslära vid Lantbrukshögskolan 1945–1961. Han var chef för forskningsavdelningen vid Ethio-Swedish Institute of Building Technology i Addis Abeba 1961–1963 och site architect i Dar es-Salaam 1963–1965. Han var slutligen professor i arkitektur vid Lunds tekniska högskola 1967–1976, prefekt 1970–1976 och dekanus 1973–1976. Åkesson var bland annat styrelseledamot i Statens forskningsanstalt för lantmannabyggnader från 1943 och i Föreningen för samhällsplanering, ledamot av Byggstandardiseringen, Metallnormcentralen, Lantbrukets brandskyddskommitté, samarbetsdelegationen för husdjurshygien, representant i SIS och svensk representant i byggnadsfrågor inom jordbruket i Organisation for European Economic Co-operation (OEEC). Bibliografi Bostadsförsörjning och samhällsplanering (tillsammans med Uno Åhrén, 1944) Att bygga skola i Afrika (1965)

Etnografiska museet, Stockholm

miniatyr|Etnografiska museet sett från parken. miniatyr|Museets öppna magasin. miniatyr|Entrén Etnografiska museet ligger i Museiparken vid Djurgårdsbrunnsvägen 34 på Ladugårdsgärdet i Stockholm och har sitt ursprung i Vetenskapsakademiens Naturaliekabinett från 1700-talet. Det ingår sedan 1999 i Statens museer för världskultur. Historik De äldsta delarna av museets samling kommer från Kungliga Vetenskapsakademien och har senare byggts på med material från insamlingsresor och andra gåvor. Redan kring 1860 påbörjades arbete för att förverkliga ett separat och permanent museum för de etnografiska samlingarna. Flera större publika utställningar arrangerades i tillfälliga lokaler för att skapa uppmärksamhet kring frågan. Här kan nämnas Allmänna etnografiska utställningen 1878-79, Vega-utställningen 1880, Vanadis-utställningen 1887 samt Utställning av arkeologiska och etnografiska samlingar från Centralamerika 1900. Riksmuseets etnografiska samlingar hade ställts upp i ett särskilt rum 1841. År 1875 hade de ordnats i sex små rum på Wallingatan. En etnografisk avdelning bildades 1900 inom Naturhistoriska riksmuseet, som då fortfarande lydde under Kungliga vetenskapsakademien. Hjalmar Stolpe blev den etnografiska enhetens förste föreståndare och verksamheten bedrevs fram till 1930 i lokaler på Wallingatan 2 i centrala Stockholm. Utöver föremålssamlingarna på Wallingatan arrangerades större utställningar i andra lokaler, som Etnografiska Missionsutställningen 1907, Japanska konstutställningen 1911, Konsthantverk från Java och Kina 1915 och Exotisk konst och konsthantverk 1927.

Add a comment or suggest edits

To publish a public comment on the object, select «Leave a comment». To send an inquiry directly to the museum, select «Send an inquiry».

Leave a comment or send an inquiry

You have unsaved changes.

Are you sure you want to leave this page?

Share to

gudbrandsdalsmusea