ARBETSRUM REJMYRE INT.

SE ÄVEN X2993 INT. FRÅN HYTTAN

Created with Sketch.

Sune Sundahl

miniatyr|stående|Sune Sundahl (självporträtt). Sune Sundahl, född 14 januari 1921 i Stockholm, död 16 december 2007Sveriges dödbok 1901–2013 i Vagnhärad, var en svensk fotograf med inriktning på arkitektur och konsthantverk. Han var son till arkitekten Eskil Sundahl. Liv och verk miniatyr|stående|Sundahls första fotouppdrag: Stennäs sommarhus, 1937. Istället för att gå i faderns, Eskil Sundahls, fotspår att gestalta och rita byggnader valde Sune Sundahl att fotografera dem. Sundahl hade planerat att utbilda sig till fotograf i USA, men på grund av andra världskriget fick resan inställas. Istället inledde han studier vid Stockholms yrkesskolor på Kungsholmen, för att sedan börja arbeta hos fotografen Arne Wahlberg. Efter ett och ett halvt års arbete där, följd av värnpliktstjänstgöring, började Sundahl egen fotografverksamhet med egen studio. Hans första uppdrag fick han 1937 och var att fotografera arkitekten Gunnar Asplunds eget Stennäs sommarhus på Lisö i Nynäshamns kommun. Uppdraget ledde till att Sundahls okonstlade bildspråk kom att uppmärksammas av olika svenska arkitektbyråer och även av tidskrifter som ägnade sig åt arkitektur och formgivning. Det innebar att hans arkitekturfotografier täcker en historisk period från slutet av 1930-talet till 1990-talets början. Han dokumenterade allt från statliga och offentliga byggnader till privatvillor. Många av hans bilder finns som illustrationer till byggnadsartiklar i exempelvis facktidskriften Arkitektur / Byggmästaren. Andra uppdragsgivare var HSB, Albert Bonniers förlag, Norstedts förlag och Svenska slöjdföreningens tidskrift Form. Arkitekt- och ingenjörskontoret KFAI anlitade honom, Sundahls far Eskil var chef där mellan 1924 och 1958. Sundahl hämtades alltid då en byggnad av Ralph Erskine stod klar att avfotograferas. Han skapade även ett känt porträtt av Erskine.Ralph Erskine porträtt av Sundahl. År 1988 förvärvade Arkitekturmuseet i Stockholm cirka 196 000 av Sundahls negativ bestående av glasplåtar och mellanformatsnegativ (bilder i formatet 6×12, 6×9, 6×6 cm). Samlingen anses vara unik i sitt slag och är museets mest omfångsrika. Originalkopior av fotografen finns dessutom i vissa samlingar som donerades av arkitekter och arkitektkontor. Genom ett samarbete mellan Arkitekturmuseet och Stiftelsen Föremålsvård i Kiruna kommer samtliga glasplåtar att skannas in och så småningom bli tillgängliga för allmänheten i museets databas på nätet.

Rejmyre kyrka

Rejmyre kyrka är en kyrkobyggnad vid Glasbruksvägen i Rejmyre, Skedevi socken, Östergötland. Den ligger strax öster om Reijmyre glasbruk i Östergötlands bergslag, 27 km norr om Finspång, och tillhör Finspångs församling i Linköpings stift. Kyrkobyggnaden Rejmyre kyrka är byggd i vitputsat timmer med altaret i öster och piporgeln i väster. Långskeppet med lågt platt trätak har två korsarmar och över korsmitten en lanternin. Runt väggarna finns stora rundbågiga fönster med spröjsar. Huvudingången till kyrkan sker via det södra tvärskeppet. Över altaret en oljemålning föreställande den törnekrönte Kristus. På evangeliesidan står en ambo. Historik 250px|Dopfunten av kolmårdsmarmor. I och med att man i Rejmyre den 9 juli 1810 fick privilegier att anlägga ett glasbruk, växte den lilla orten på några få år till ett livaktigt brukssamhälle. Drivande kraft var kapten Gustaf Erik von Post, Frängsäter, svärson till en av grundläggarna. Befolkningen ökade och år 1837 beslöt man sig för att bygga ett kapell. Redan året därpå var en enkel, rektangulär timmerbyggnad uppförd strax öster om glasbruket. En predikstol tillverkades av snickaren Johannes Persson och den placerades ovanför altaret i öster. Samma år fick kyrkan också sin första piporgel. År 1841 tillkom två korsarmar och 1843 en lanternin över korsmitten. Ytterväggarna var till en början rödfärgade men reveterades under 1880-1890-talet. Under kommande renoveringar förändras interiören successivt. År 1952 ersattes predikstolen ovanför altaret med en ambo till vänster i koret. Över altaret hängdes i stället den nuvarande oljemålningen.

Add a comment or suggest edits

To publish a public comment on the object, select «Leave a comment». To send an inquiry directly to the museum, select «Send an inquiry».

Leave a comment or send an inquiry

You have unsaved changes.

Are you sure you want to leave this page?

Share to

gudbrandsdalsmusea