Fartygsmodell

Created with Sketch.

Fredrik Henrik af Chapman

Fredrik Henrik af Chapman, före adlandet 1772 Chapman, född 9 september 1721 på Nya Varvet i Göteborg, död 19 augusti 1808 i Karlskrona, var en svensk skeppsbyggare som gjorde skeppsbyggnadskonsten till en vetenskap. Han blev viceamiral 1791 och var chef för örlogsvarvet i Karlskrona 1782–1793. af Chapmans far var den engelske arrendatorn Thomas Chapman från Yorkshire och modern Susanna Colson var dotter till en skeppsbyggmästare i London. I början av 1700-talet flyttade föräldrarna till Sverige. Han hade en tre år äldre bror, kofferdikaptenen Charles Chapman. Biografi Fredrik Henrik af Chapman var verksam vid skeppsvarv i Göteborg 1744–1750, underskeppsbyggmästare i Karlskrona 1757–1760, skeppsbyggmästare i Stralsund 1760–1762, dito på Sveaborg 1762–1764 och överskeppsbyggmästare i Stockholm från 1764 och alltsedan början av 1780-talet åter i Karlskrona där han lät bygga Skärva herrgård. När han vid sextio år fyllda blev utnämnd till chef vid flottans varv i Karlskrona, kom han inte bara att ägna sig åt skeppskonstruktion, utan omorganiserade även skeppsbyggnaden för en mer seriemässig tillverkning av krigsfartyg i ek, vilket innebar att man på den korta tiden av tre år kunde leverera tjugo nya fartyg - tio linjeskepp och tio fregatter. Chapman var också en föregångare när det gällde att fastställa de matematiska sambanden för fartygs segelbestyckning, deplacement, lastförmåga, tyngdpunkt, stabilitet, strömningsmotstånd med flera viktiga egenskaper. För att under kontrollerade former kunna prova och fastställa sina matematiska teorier, lät han uppföra en 100 m lång bassäng utanför Karlskrona, där han testade olika typer skrov på skalenliga modeller av fartyg. Dessa drevs fram i bassängen genom vikter som via rep och brytblock var fästade till skeppsmodellen. Metoden var föregångare till modern skeppsprovning där man med praktiska försök kartlägger ett fartygs hydrodynamiska egenskaper. Släpförsök är ett av flera tester inom den moderna skeppsbyggnadskonsten. Förfarandet bygger på ett objekts strömlinjeform för strömmande medier, som även utnyttjas i vindtunnlar vid utprovning av vingprofiler och flygplan med skalenliga modeller. Fredrik Henrik af Chapman invaldes 1767 som ledamot nummer 175 av Kungliga Vetenskapsakademien.

Amphion (1778)

Amphion var en kunglig lustjakt och ett stabsfartyg. I grunden var fartyget en skärgårdsfregatt av typen turuma, men på Gustav III:s begäran byggdes den utan tunga kanoner och avvek därför betydligt från övriga fartyg av samma typ. Fartyget som ritades av Fredrik Henrik af Chapman byggdes på Djurgårdsvarvet i Stockholm sommaren 1778 och sjösattes samma år. Amphion namngavs efter Zeus son och kulturens beskyddare inom den grekiska mytologin. Fartygstypen var ingen särskilt bra seglare och kungens fartyg kallades i folkmun för "den förgyllda träskon". Historik Amphion ritades 1777 som kunglig lustjakt åt Gustav III. Den var mindre än krigsfartygen, 33,5 m lång och 6,8 m bred, och hade bara två master med en skonertrigg (senare omriggad som en brigantin). Chapman hade till en början avsett att den skulle vara bestyckad ungefär som de större fartygen, men på kungens begäran begränsades beväpningen till enbart nickhakar. Amphion utsmyckades i gustaviansk stil, en stramare inhemsk tolkning av nyklassicismen, med en stor kajuta med takfönster som var väl lämpad för kungliga audienser och möten.Harris (1998), s. 87-88 miniatyr|vänster|Amphion som logementsfartyg. Amphion var överlag en dålig seglare och mycket tung att ro. Redan vid den första seglatsen med Gustav III ombord, från Karlskrona till Stockholm, höll hon på att förlisa i en kastby när fartyget kom till Stockholms skärgård. Kungen gick därför iland redan på Dalarö. Därefter användes hon mest för utflykter på Mälaren och senare som logementsfartyg. Hon tjänstgjorde som stabsfartyg åt kung Gustav III under ryska kriget 1788-1790 men visade sig så långsam att kungen var tvungen att överge henne under det dramatiska Viborgska gatloppet 1790. År 1884 höggs Amphion upp till ved. Galjonsfiguren och akterkastellet med det kungliga befälsrummet bevarades och finns idag utställt på Sjöhistoriska museet i Stockholm. De bevarade delarna genomgick en konservering och restaurering mellan 2003 och 2006, vilken utfördes av Ateljé Catellani.

Select the images you want to order

You have unsaved changes.

Are you sure you want to leave this page?

Share to