Fartygsmodell

Created with Sketch.

Stockholms örlogsvarv

Stockholms örlogsvarv var marinens skeppsvarv i Stockholm ingående i Stockholms örlogsbas. Varvet hade verksamhet på Galärvarvsområdet på Djurgården, Skeppsholmens östra sida och på Beckholmen. Stockholms örlogsbas och varv flyttade under 1960-talet till den nya Musköbasen. Verksamheten lades slutligen ned 1969. Historik En örlogsstation flyttades på 1550-talet från slottet Tre Kronor till Blasieholmen. På 1640-talet började ett nytt varv att anläggas på Skeppsholmen.Uppgifter från artikeln Blasieholmen. Örlogsvarvet kom under 1800-talet att växa med nya verkstäder för reparation och underhåll av flottans fartyg. År 1872 inleddes en omfattande upprustning för att möta de nya ångfartygens behov. De dittills i stort sett intakta galärskjulen på Galärvarvet förändrades i samband med detta till bland annat verkstäder. En mastkran anskaffades 1874, och åren 1875-79 anlades en ny slip, kajer och inte minst en stor torrdocka. Flera av de gamla galärskjulen revs senare och flera förstördes i en brand 1921. Idag återstår endast två stycken. Beckholmen köptes av Marinförvaltningen 1918, då fanns där redan två torrdockor byggda 1850. Ytterligare en docka byggdes där på 1920-talet. miniatyr|700px|center|<center>Stockholms örlogsvarv (Djurgårdssidan) 1942. Bronsmodell efter en idé av arkitekt Erik Ahnborg. I övre bildkanten syns Nordiska museet och i bildens mitt stora torrdockan som numera härbärgerar regalskeppet Vasa och Vasamuseet.

Kronprins Gustaf Adolf (1782)

Kronprins Gustaf Adolf var ett linjeskepp i svenska flottan. Hon var det första av tio snarlika linjeskepp i Kronprins Gustaf Adolf-klass, som hon bildade tillsammans med Fäderneslandet, Ömheten, Rättvisan, Dygden, Äran, Försiktigheten, Dristigheten Manligheten och Tapperheten. Kronprins Gustaf Adolf byggdes på Karlskrona örlogsvarv efter ritningar av Fredrik Henrik af Chapman och sjösattes 1782. Fartyget deltog i Gustav III:s ryska krig då hon bland annat patrullerade i Finska viken. Den 6 augusti 1788 erövrades Kronprins Gustaf Adolf av ryska styrkor efter att ha gått på grund. Fartyget brändes därefter av ryssarna. Förlisning På morgonen den 6 augusti 1788 överrumplades fartyget av ryska styrkor; övriga svenska fartyg lyckas fly. Kronprins Gustav Adolf kunde dock inte lyfta sitt ankare lika snabbt som övriga fartyg och när man efter en stund lyckades, stötte man på det då okända grundet som låg på fyra meters djup. Man förlorade stormastens märsstång och även fartygsbotten skadades, varvid krutförrådet vattenfylldes. Utan krut kunde skeppet inte försvara sig särskilt länge. Efter att ha avlossat några skott gav man sig till ryssarna. Fartygets besättning togs som krigsfångar; därefter antände ryssarna Kronprins Gustaf Adolf som till slut sjönk.Museiverket, Finland Vraket Vraket efter Kronprins Gustaf Adolf hittades 1995 och är beläget några sjömil sydväst om Gråhara fyr utanför Helsingfors. Skrovet ligger på 18-20 meters djup och vrakspillrorna är utspridda över ett områden på cirka 100 x 100 meter. Totalt har man påträffat 71 kanoner varav två har lyfts upp och konserverats. Vrakplatsen brukar vara öppen som en undervattenspark för sportdykare.Museiverket, Finland Källor

Add a comment or suggest edits

To publish a public comment on the object, select «Leave a comment». To send an inquiry directly to the museum, select «Send an inquiry».

Leave a comment or send an inquiry

Select the images you want to order

You have unsaved changes.

Are you sure you want to leave this page?

Share to