Created with Sketch.

Axel Swinhufvud (fotograf)

miniatyr|stående|Axel Swinhufvud framför sin pappershandel, 1960-tal. Axel August Wilhelm Swinhufvud, född 20 maj 1888 i Strängnäs död 10 september 1978 på Danderyds sjukhus, var en svensk fotograf och pappershandlare. Han fotograferade övervägande Stockholmsmotiv och donerade omkring 20 000 negativ till Stadsmuseet i Stockholm. Biografi Fotografen miniatyr|stående|Axel Swinhufvud på stegen i ateljén 1910, kvinnan är troligen hans mor. Axel Swinhufvud föddes på Paulinska gården i Strängnäs. Han var son till kapten Carl Wilhelm Svinhufvud och Anna Augusta Lovisa Granberg. Som tillhörig en gammal officerssläkt hade han troligen valt officersbanan dock en höftskada gjorde honom till kronvrak och oduglig för militärtjänst. Efter faderns död 1899 flyttade modern 1902 med sonen Alex och dottern Anna Charlotta till Stockholm. Som 15-åring fick han sin första fotoapparat, en lådkamera av typ Murers Express. Hans första bevarade fotografi visar en ballonguppstigning som han tog 1903. Skolgången på Norra Real avslutade han 1908, utan examen. Därefter började han en gedigen yrkesutbildning där han fick praktisera två år hos hovfotografen Lars Larsson, kallad ”Hov-Lasse” och ägare av Larssons Ateljé vid Humlegårdsgatan 21. Larsson hörde till samtidens främsta fotograf specialiserat på Stockholmsmotiv. vänster|miniatyr|stående|Swinhufvuds pappershandel vid Karlavägen 27, 1935. År 1910 blev Swinhufvud auktoriserad fotograf och startade sin första egna ateljé på Karlavägen 1A (nuvarande 27). I huset fanns även en pappershandel som sedan 1907 drevs av Axels mor.Stockholms adresskalender från 1913 Året därpå blev han av brandkapten Fredrik Kyhlberg utsedd till officiell fotograf för Stockholms brandförsvar. Hans uppgift var att dokumentera Stockholms bränder med sin kamera. Efter ett brandlarm begav han sig på sin motorcykel till brandplatsen, ibland fick han åka med stegvagnen. Väl på brandplatsen följde han även brandmännens arbete ända upp på taken. Mellan 1911 och 1936 dokumenterade och bokförde han 211 bränder med bild, datum och klockslag.Kamratföreningen Röde Hanen, takbrand I samband med uppdraget tog han omkring 900 glasplåtar med sin Anschützkamera som han skaffat 1911.

Exercishuset, Göteborg

Exercishuset på Exercisheden, Göteborg Exercishuset är en gymnastikbyggnad på Heden i Göteborg. Byggnaden fick sitt namn av den då intilliggande exercisheden för militära övningar. Detta anses vara stadens första mer organiserade engagemang för idrott och fysisk fostran. I det nordöstra hörnet av Heden, vid Parkgatan, ligger Exercishuset (Göteborgs gymnastik- och exercisbyggnad), tidigare även kallat för Lindströmska gymnastikhuset efter grosshandlaren Julius Lindström som bekostade byggnaden och skänkte den till staden genom ett gåvobrev, tecknat den 29 december 1865. Gåvan skulle hedra minnet av Julius Lindströms far samt erinra om representationsreformens genomförande. Byggnaden ritades av arkitekten Frans Jacob Heilborn och stod klar den 8 december 1867. Huset skulle …”tjena till gymnastik- och exercislokal för folkskolornas ungdom samt för frivilliga skarpskyttecorpsen” samt fungera som samlingslokal vid större folkmöten och dylikt. Staden hade ansvaret för byggnadens underhåll och försäkring mot eldsvåda.Jerneryd (1975), s. 26. Ursprungligen användes lokalerna mest av skarpskytterörelsen, ett slags frivilligkår eller civil landstorm för göteborgarna. Exercishuset kom därefter att allt oftare användas som gymnastiklokal för folk- och realskolelever samt olika idrottsföreningar, de som mest sysslade med gymnastik. Senare blev Exercishuset även flitigt använt för olika inomhusidrotter, som handboll och korgboll, badminton och bordtennis, men även av boxare och brottare. Den mest uppseendeväckande händelsen var troligen då hela Exercishuset – under den svåra bostadsbristen efter det första världskriget – fick fungera som nödbostad. Med enkla träväggar delade man upp golvytan i ett stort antal ”enrumslägenheter”, utan tak. Idag används lokalen bland annat för bordtennis, danskurser och historisk fäktning. Granne med Exercishuset låg en liten egendom som hette Katrinetorp, i dagligt tal Loppetorpet. Husen skulle rivas i samband med utställningen 1923, men vissa byggnader kunde dock räddas.

Fredrikskyrkan

Fredrikskyrkan är en kyrkobyggnad i Karlskrona stadsförsamling. Kyrkan är en del av världsarvet Örlogsstaden Karlskrona som blev upptagen på Unescos världsarvslista 1998. Kyrkobyggnaden Kyrkan, som ligger mitt på Stortorget i Karlskrona, började byggas den 9 september 1720. Första stenen lades av dåvarande landshövdingen Salomon von Otter. Kalkstenen till bygget bröts på Öland och transporterades med lastpråmar till Karlskrona. Teglet fraktades från tegelbruket på Verkö. Den 25 augusti 1721 var grundmuren klar, men det skulle dröja till 1744 innan kyrkan kunde invigas. Vid invigningen var dåvarande kronprinsen Adolf Fredrik och prinsessan Lovisa Ulrika närvarande och två minnestavlor över deras senare kröning finns bevarade i kyrkan. Namnet fick kyrkan dock av kung Fredrik I. Kyrktornen som från början var tänkt att få spiror, blev inte klara förrän 1758. Fredrikskyrkan är en typisk barockkyrka ritad av Nicodemus Tessin d.y. och ersatte Storkyrkoförsamlingens provisoriska träkyrka på Drottninggatan, kallad Hedvig Eleonora. 1790 brann kyrkan, men den klarade sig betydligt bättre än Trefaldighetskyrkan. Klockornas balkar och taket hade rasat in, den stora klockan klarade sig dock tack vare att det fanns stora mängder hyvelspån kvar som orgelbyggarna lämnat kvar. Kyrkan restaurerades åren 1805–1806 och förseddes då med koppartak. Restaureringen leddes av den kände arkitekten Olof Tempelman. Invändigt har kyrkan restaurerats 1913–1915 av Axel Lindegren och 1967–1968. En yttre restaurering gjordes 1997–1998. Under 2015–2018 pågick en omfattande inre renovering, under ledning av den danska restaureringsarkitekten Ole Drachmann, med visionen att i barockkyrkan skapa ett multifunktionellt kyrkorum. Det är en av de mest omfattande renoveringarna av en svensk kyrka någonsin. Den tidigare fasta bänkinredningen har ersatts av flyttbara stolar. Där bänkarna tidigare stod har lagts ett ekgolv. I kyrkorummets mitt står en elliptiskt formad svart dopfunt av diabas med rinnande vatten och overflow-effekt. Ett nytt fristående centralaltare i vit carraramarmor har placerats närmare församlingen. Dopfunt och altare är placerade i linje i mittskeppet. Dopet och nattvarden, som delas ut vid altaret, är de två sakrament som Jesus direkt gav upphov till. Placering, form och färgval är tänkta att förstärka, accentuera, dess betydelse och skapa en "helig väg", via sacra, mellan dopet och nattvarden. Fredrikskyrkan – ”Kyrkan i centrum - kyrkan i staden och staden i kyrkan”. Folder utgiven av Svenska kyrkan, Karlskrona. Kyrkorummet har sex nischer vilka används som halvöppna rum för samtal, andakter, barnens altare, dopljus, dopträd och utställningar. Kyrkan återöppnades av biskop Johan Tyrberg, den 25 mars 2018.