Mariningeniörerna Jung och Lindén, dykarklockspecialister, vid sökningarna efter Ulven vid Stora Pölsan.

Övrigt: Foto: Bogstedt

Created with Sketch.

Ernfrid Bogstedt

Oskar Ernfrid Bogstedt, född 8 januari 1908 i Björkvik i Södermanland, död 17 augusti 1989 i Hägersten i Stockholm, var en svensk konstnär och fotograf. Biografi Bogstedt var son till båtsman Oskar Vilhelm Bogstedt (1879–1968) och Augusta Vilhelmina Bogstedt, född Sjögren, (1885–1953), och hade tolv syskon (två avled i unga år). Han tillhörde båtsmansläkten Bogstedt, som även finns idag, som härstammar från Birger jarls son Gregers Birgersson. Bogstedt antogs efter skolan till Skeppsgossekåren och tjänstgjorde som ubåtsmatros vid Stockholms örlogsstation. Han utbildade sig till fotograf 1928 vid marinstabens fotodetalj i Stockholm. Han begärde avsked från flottan 1937 och etablerade sig som porträttfotograf på Katarina Bangata 25 på Södermalm i Stockholm, (Ateljé Bogstedt). Parallellt bedrev han privata studier i måleri med olja och akvarell samt skulptur. Han medverkade i ett flertal utställningar i Stockholm och i landsorten. Han hade även utställningar tillsammans med Beppe Wolgers. Ernfrid Bogstedt var släkt med musikern och basisten Stefan Bogstedt, och var i ungdomsåren bosatt i torpet Kästadal i Tullinge, där även hans föräldrar bodde åren 1931–1968. 1930 gifte han sig med Edit Bogstedt (1906–1986), de var bosatta i mer än 50 år på Bondegatan 61 i Stockholm. 1986 när han blev änkling flyttade han till Hägersten och bestämde sig för att stänga sin ateljé på Södermalm. Bogstedt avled 81 år gammal 1989 i Hägersten i Stockholm; han gravsattes den 27 september samma år i minneslunden på Skogskyrkogården. Bogstedt finns representerad vid Moderna museetModerna museet i Stockholm.

Kejserliga ryska flottan

Kejserliga ryska flottan () var namnet på Rysslands flotta mellan 1696 och 1917. Tillkomst left|Replik av Standart, det första seglande fartyget i den ryska Östersjöflottan; byggd i Olonets sommaren 1703. Den ryska flottan skapades av Peter den store under Stora turkiska kriget då man i Ryssland för första gången byggde och använde två linjeskepp, fyra brännare och 23 roddfartyg. Den ryska Östersjöflottan byggdes upp under Stora nordiska kriget. Roddflottan byggdes under åren 1702-1704 vid Ladoga och vid Lugas mynning i Finska viken. Från 1703 började en seglande flotta byggas upp med bas i Sankt Petersburg. Flottans huvudstation flyttades 1723 till det då nyanlagda Kronstadt. Örlogsstationer anlades även i Reval efter staden erövrats och i Viborg sedan denna stad avträtts 1743. Flottans ledning hade sitt säte i Amiralitetet i Sankt Petersburg. Förutom i Kronstadt fanns vid mitten av sjuttonhundratalet örlogsvarv i Voronezj, Kazan, Archangelsk och Olonets. Sjöofficerskåren rekryterades från adeln, medan sjömännen kom från den utskrivna allmogen och var tvungna att tjäna för livstid. Officersutbildningens teoretiska del genomfördes till att börja med vid den matematiska skola som 1701 grundades i Moskva. 1715 bildades en sjökrigsskola (marina gardesakademin) i Sankt Petersburg och från 1718 genomförde de bästa eleverna de två högsta årskurserna vid ett särskilt sjökadettkompani (gardemarinkompaniet). 1752 sammanslogs de tre utbildningsanstalterna till en enda sjökadettkår i Petersburg. De blivande officerarna sändes också ofta utomlands för praktisk tjänstgöring. Erfarna utländska officerare anställdes i höga befattningar för att leda verksamheten. Bland dem kan nämnas Cornelius Cruys. Till de infödda sjömilitära pionjärerna kan räknas Fjodor Apraksin och Michail Golitsyn. Linjeskepp 1720 i jämförelse med andra flottor Ryssland Storbritannien Frankrike Sverige Danmark Turkiet (1715) <center>25 <center>79 <center>45 <center>22<center>25<center>42

Order this image

You have unsaved changes.

Are you sure you want to leave this page?

Share to