Tyska skolan Stockholm
Tyska skolan Stockholm även kallad DSS (Deutsche Schule Stockholm), belägen på gården till Karlavägen 25, grundades 1612. Den är också den näst äldstakomplett register över tyska utlandsskolor från hemsidan av Bundesverwaltungsamt - Zentralstelle für das Auslandsschulwesen tyska skolan i utlandet. Den är en av två tyska skolor i Sverige.
Historia
Förmodligen fanns det redan omkring 1550 en tysk skola i Stockholm.Hedman, s.8 (Vidare läsning) Men först 1612 fick skolan som bedrivits av den tyska församlingen kungligt privilegium. Denna skola finns fortfarande i dag, men den har inte existerat utan avbrott. Vi kan urskilja tre faser i skolans historia.
I St.Gertruds regi, 1612–1888
Från 1612 till 1888 fanns det en tysk skola i Gamla Stan i den tyska St.Gertruds församlingens regi. Där finns det fortfarande en gränd som heter "Tyska Skolgränd". I det privilegium som Gustav II Adolf utfärdade 1612 får vi läsa: ”Påsamma sätt må de (den tyska församlingen) få möjlighet att organisera en tysk skola, där de kunna låta lära sina barn att läsa och skriva och annat de kunna bruka i kyrkan till att sjunga när så behövs. Och inga fler tyska skolor än denna enda ska vara tillåtet att hållas här i staden ".Hedman, s.46 (Vidare läsning) Skolan hade dock svårt att hävda sitt monopol. Det fanns "Winckel- och Beyschulen"Schieche, s.7 (vidare läsning) som också bar namnet "tyska skolan". Det fanns bara tre klasser, och dessutom föredrog många föräldrar privatundervisning för sina barn. 1670 utvidgades skolan, och ett angränsande hus förvärvades; ingången till skolan (Tyska Skolgränd 4) blev prydd med en latinsk inskription: "Dum skolastiska teutonici coetus exstructa vigescit, exsurget studiis gloria iusta piis" (Så länge skolan som byggdes av den tyska församlingen är vid liv, må pliktskyldiga studier belönas av välförtjänt berömmelse).
1667 fick skolan sin förste rektor, Johan Herbinius.
I december 1704 lagstadgades skoltiden "från 7 till 11 och från 2 till 5, men under vintern från 8 till 11 och från 2 till 4".Schieche, s.9 (vidare läsning) År 1717 bekräftade Karl XII den tyska St:a Gertruds kyrkans privilegium att som enda institution kunna bedriva en tysk läroanstalt. På 1770-talet kallades skolan "Lyceum av den tyska nationen" och "unga fruntimmer", flickor av rika föräldrar borde få lektioner från klockan 11 till 1.Schieche, s.8 (Vidare läsning) Under 1600-talet uppförde skolans studentteater skådespel bland annat för hovet. År 1776 möjliggjordes en ny byggnad för den tyska skolan tack vare arvet efter hovkällarmästaren Peter Hinrich Fuhrmann (1714–1773). Den nya byggnaden var belägen vid hörnet av Tyska Skolgränd och Själagårdsgatan, medan den gamla skolan i Tyska Skolgränd 4 hyrdes ut. Från slutet av 1700-talet blev allt fler "unga svenskar med högre utbildningsavsikter"Schieche, s.12 (Vidare läsning) elever i Tyska National-Lyceum, bland andra den senare pedagogen Carl Ulrik Broocman.