En man iförd skyddsdräkt hjälper en "skadad" ombord på jagarattrappen Särminer (otydligt namn) vid dagens visning av skyddstjänstskolan i Berga.

Created with Sketch.

Romerska skolan

right|255px|<center> Sixtinska kapellet Romerska skolan är en musikhistorisk beteckning för en grupp italienska tonsättare med bas i Rom som bildade skola för polyfon musik. Gruppen var som regel knuten till Vatikanen och påvliga kören i Sixtinska kapellet. Romerska skolan var verksam under slutet av renässansen och början av barocken. Även om Vatikanen hade varit ett centrum för sakral musik hade inte mycket skett i den sakrala musikens utveckling sedan den gregorianska sången. Som en musikalisk gestaltning av motreformationen och efter beslut från tridentinska kyrkomötet uppstod den romerska skolan. Den hade sina impulser från nederländska skolan och dess utveckling av polyfon körmusik. Tridentinska kyrkomötet hade en avgörande betydelse för bildandet av romerska skolan i det att mycket av dess syften och estetik definierades där. Tridentinska mötet förbjöd inte parodimässor (mässor komponerade med material från profan musik), men man avrådde från att använda sig av metoden. Det stadgades istället att texten skulle vara i centrum för tonsättningen, och att kompositioner skulle vara skrivna i värdig och seriös stil, i huvudsak utan melismer, kromatik och tonmålerier. Romerska skolan komponerade polyfon a cappella-musik som var helt vokal, utan instrument, och Giovanni Pierluigi da Palestrina var en av de tongivande tonsättarna. "Palestrinastilen" är därför en nutida alternativ benämning på skolan. Under barockens inflytande började romerska skolan använda fler stämmor, till en början endast åtta men någon gång upp till 40 eller ännu fler. Sedan renässansen övergått i barocken började den romerska stilen benämnas stile antico eller prima prattica, en stil som mer konservativa kompositörer fortsatte använda långt in på 1600-talet i kontrast till barockens monodi och concertato, som kallades stile nuovo eller seconda prattica. Romerska skolan tävlade med Venedigskolan, och kan betraktas som estetiskt konservativ. Från romerska skolan kommer dock nymodigheten med oratorier. Oratoriet påminner om monodin, som utvecklades i Florens ungefär samtidigt. Romerska skolans siste kompositör brukar hållas för Gregorio Allegri, vars Miserere (1630) ansågs vara så vacker att mångfaldigande av noterna till den förbjöds.

Ahlströmska skolan

För Nya Elementarskolan i Åkeshov i västra Stockholm, se Nya Elementar. Nya Elementarskolan för flickor - Ahlströmska skolan på Kommendörsgatan 31, byggd 1926. Till vänster syns hörnhuset Kommendörsgatan 29 – Artillerigatan 51 som var skolans hemvist mellan 1907 och 1926. Den nya skolbyggnaden, uppförd 1926, sedd från Nybergsgatan. Numera innehar Carlssons skola byggnaden. right|Den nya skolbyggnaden Nya Elementarskolan för flickor - Ahlströmska skolan invigdes 1926. Här syns mittbyggnaden med flyglar, den 90 meter långa fasaden mot Kommendörsgatan. Mittbyggnadens fasad har sex kolonner krönta av stenblock. Arkitekten Albin Stark fullföljde ritningarna av skolbyggnaden. Plantering med blomstergrupp alyssum på Kommendörsgatan framför Ahlströmska skolan. Nya Elementarskolan för flickor - Ahlströmska skolan var en privatEn skola som helt eller delvis finansieras med elevavgifter kallas privatskola. flickskola och gymnasium i Stockholm som grundades 1902 av filosofie doktor Anna Ahlström. Skolan låg först på Kommendörsgatan 29, år 1926 flyttade skolan in i nybyggda lokaler i kvarteret bredvid, på Kommendörsgatan 31. Officiellt ändrades skolans namn år 1970 till Ahlströmska skolan, då skolan inte längre var en skola enbart för flickor, utan även för pojkar. Skolan löd under privatläroverksstadgan fram till kommunaliseringen den 1 juli 1973. År 1995, upphörde Ahlströmska skolan. Numera innehar en friskola, Carlssons skola,Carlssons skola är en friskola. De svenska friskolorna är skattefinansierade med skolpeng. Ahlströmska skolans gamla lokaler på Kommendörsgatan 31. Skolans historia Anna Ahlström, skolans grundare

Tyska skolan Stockholm

Tyska skolan Stockholm även kallad DSS (Deutsche Schule Stockholm), belägen på gården till Karlavägen 25, grundades 1612. Den är också den näst äldstakomplett register över tyska utlandsskolor från hemsidan av Bundesverwaltungsamt - Zentralstelle für das Auslandsschulwesen tyska skolan i utlandet. Den är en av två tyska skolor i Sverige. Historia Förmodligen fanns det redan omkring 1550 en tysk skola i Stockholm.Hedman, s.8 (Vidare läsning) Men först 1612 fick skolan som bedrivits av den tyska församlingen kungligt privilegium. Denna skola finns fortfarande i dag, men den har inte existerat utan avbrott. Vi kan urskilja tre faser i skolans historia. I St.Gertruds regi, 1612–1888 Från 1612 till 1888 fanns det en tysk skola i Gamla Stan i den tyska St.Gertruds församlingens regi. Där finns det fortfarande en gränd som heter "Tyska Skolgränd". I det privilegium som Gustav II Adolf utfärdade 1612 får vi läsa: ”Påsamma sätt må de (den tyska församlingen) få möjlighet att organisera en tysk skola, där de kunna låta lära sina barn att läsa och skriva och annat de kunna bruka i kyrkan till att sjunga när så behövs. Och inga fler tyska skolor än denna enda ska vara tillåtet att hållas här i staden ".Hedman, s.46 (Vidare läsning) Skolan hade dock svårt att hävda sitt monopol. Det fanns "Winckel- och Beyschulen"Schieche, s.7 (vidare läsning) som också bar namnet "tyska skolan". Det fanns bara tre klasser, och dessutom föredrog många föräldrar privatundervisning för sina barn. 1670 utvidgades skolan, och ett angränsande hus förvärvades; ingången till skolan (Tyska Skolgränd 4) blev prydd med en latinsk inskription: "Dum skolastiska teutonici coetus exstructa vigescit, exsurget studiis gloria iusta piis" (Så länge skolan som byggdes av den tyska församlingen är vid liv, må pliktskyldiga studier belönas av välförtjänt berömmelse). 1667 fick skolan sin förste rektor, Johan Herbinius. I december 1704 lagstadgades skoltiden "från 7 till 11 och från 2 till 5, men under vintern från 8 till 11 och från 2 till 4".Schieche, s.9 (vidare läsning) År 1717 bekräftade Karl XII den tyska St:a Gertruds kyrkans privilegium att som enda institution kunna bedriva en tysk läroanstalt. På 1770-talet kallades skolan "Lyceum av den tyska nationen" och "unga fruntimmer", flickor av rika föräldrar borde få lektioner från klockan 11 till 1.Schieche, s.8 (Vidare läsning) Under 1600-talet uppförde skolans studentteater skådespel bland annat för hovet. År 1776 möjliggjordes en ny byggnad för den tyska skolan tack vare arvet efter hovkällarmästaren Peter Hinrich Fuhrmann (1714–1773). Den nya byggnaden var belägen vid hörnet av Tyska Skolgränd och Själagårdsgatan, medan den gamla skolan i Tyska Skolgränd 4 hyrdes ut. Från slutet av 1700-talet blev allt fler "unga svenskar med högre utbildningsavsikter"Schieche, s.12 (Vidare läsning) elever i Tyska National-Lyceum, bland andra den senare pedagogen Carl Ulrik Broocman.

Order this image

You have unsaved changes.

Are you sure you want to leave this page?

Share to