IFK Norrköping
IFK Norrköping, egentligen Idrottsföreningen Kamraterna Norrköping, i folkmun Peking, Snoka eller IFK, är en idrottsförening i Norrköping som bildades 29 maj 1897 som IFK-förening nummer 17 av en grupp pojkar vid Läroverket. Klubben har som mest haft 15 grenar på programmet samtidigt i verksamheten, bl.a. friidrott och ishockey samt brottning till häst.
IFK Norrköping utövar fotboll sedan starten, och är en av Sveriges mest anrika och framgångsrika fotbollsklubbar med 20 nationella titlar. IFK har blivit svenska mästare 13 gånger, vunnit Svenska cupen sex gånger samt vunnit Svenska Supercupen en gång. Storhetstiden varade från 1940-talet till 1960-talet då klubben vann Allsvenskan elva gånger och blev känd som Guldköping. I laget från den tiden ingick storspelare som Gunnar Nordahl, Nils Liedholm, Knut Nordahl, Torsten Lindberg, Bengt "Zamora" Nyholm, Birger "Bian" Rosengren och Georg "Åby" Ericson Jonas Lind med flera.
Historia
1897-1910
IFK Norrköpings första mästarlag 1904. Överst fr. v. Erik "Gaffel" Johansson, Gottfrid "Masen" Johansson, Josef "Joffa" Dahlström, Erik "Lots" Sundström, Robert Sundqvist (kapten), Ivar Sefve, Algot Widén. Sittande fr. v. Bernhard Carlberg (ordförande), Thure Carlberg, Henning Gustafsson (målvakt), Hjalmar Westergren, Kristian Ullman.
IFK Norrköping grundades den 29 maj 1897 efter att två pojkar vid läroverket (numera De Geergymnasiet), Gunnar Nisbeth och John Uggla, läst ungdomstidningen Kamraten. I tidningen hade studenterna Louis Zettersten vid Norra Reals läroverk och Pehr Ehnemark vid Östermalms läroverk i Stockholm tagit initiativ till att bilda en nationell idrottsförening döpt efter tidningen. Notisen löd "UPPROP till alla Kamratens sportälskande gossar och flickor att bilda en idrottsförening"Linér, S. (1947). IFK Norrköping 1897-1947. Norrköping: AB Trycksaker, sid 7.. IFK Norrköping bildades som kamratförening nummer 17.