• Pansarskeppet och "Isbrytaren" II under vintern i Stockholms skärgård.
    Photo: Okänd fotograf / Sjöhistoriska museet

Pansarskeppet och "Isbrytaren" II under vintern i Stockholms skärgård.

Fartyg: OSCAR II
Bredd över allt 15,42 meter
Längd över allt 97,9 meter

Rederi: Kungliga Flottan, Marinen
Byggår: 1905-1907
Varv: Lindholmens Verkstad

Created with Sketch.

Axel Swinhufvud (fotograf)

miniatyr|stående|Axel Swinhufvud framför sin pappershandel, 1960-tal. Axel August Wilhelm Swinhufvud, född 20 maj 1888 i Strängnäs död 10 september 1978 på Danderyds sjukhus, var en svensk fotograf och pappershandlare. Han fotograferade övervägande Stockholmsmotiv och donerade omkring 20 000 negativ till Stadsmuseet i Stockholm. Biografi Fotografen miniatyr|stående|Axel Swinhufvud på stegen i ateljén 1910, kvinnan är troligen hans mor. Axel Swinhufvud föddes på Paulinska gården i Strängnäs. Han var son till kapten Carl Wilhelm Svinhufvud och Anna Augusta Lovisa Granberg. Som tillhörig en gammal officerssläkt hade han troligen valt officersbanan dock en höftskada gjorde honom till kronvrak och oduglig för militärtjänst. Efter faderns död 1899 flyttade modern 1902 med sonen Alex och dottern Anna Charlotta till Stockholm. Som 15-åring fick han sin första fotoapparat, en lådkamera av typ Murers Express. Hans första bevarade fotografi visar en ballonguppstigning som han tog 1903. Skolgången på Norra Real avslutade han 1908, utan examen. Därefter började han en gedigen yrkesutbildning där han fick praktisera två år hos hovfotografen Lars Larsson, kallad ”Hov-Lasse” och ägare av Larssons Ateljé vid Humlegårdsgatan 21. Larsson hörde till samtidens främsta fotograf specialiserat på Stockholmsmotiv. vänster|miniatyr|stående|Swinhufvuds pappershandel vid Karlavägen 27, 1935. År 1910 blev Swinhufvud auktoriserad fotograf och startade sin första egna ateljé på Karlavägen 1A (nuvarande 27). I huset fanns även en pappershandel som sedan 1907 drevs av Axels mor.Stockholms adresskalender från 1913 Året därpå blev han av brandkapten Fredrik Kyhlberg utsedd till officiell fotograf för Stockholms brandförsvar. Hans uppgift var att dokumentera Stockholms bränder med sin kamera. Efter ett brandlarm begav han sig på sin motorcykel till brandplatsen, ibland fick han åka med stegvagnen. Väl på brandplatsen följde han även brandmännens arbete ända upp på taken. Mellan 1911 och 1936 dokumenterade och bokförde han 211 bränder med bild, datum och klockslag.Kamratföreningen Röde Hanen, takbrand I samband med uppdraget tog han omkring 900 glasplåtar med sin Anschützkamera som han skaffat 1911.

Oscar II

Oscar II, Oscar Fredrik, född 21 januari 1829 på Stockholms slott i Stockholm, död 8 december 1907 på Stockholms slott, var kung av Sverige 1872–1907, kung av Norge 1872–1905, samt hertig av Östergötland. Han var tredje son till Oscar I och Josefina och bror till Karl XV. Oscar gifte sig 1857 med Sofia av Nassau. Han själv använde stavningen Oscar, och efter hans död har stavningspraxis varierat mellan detta och Oskar."Från Gustaf till Gustav", Språktidningens blogg 2011 (arkiverad version från Wayback Machine) Oscar II var kung under ett skede då Sverige genomgick en period av industrialisering och snabb teknisk utveckling, och då unionen mellan Sverige och Norge försvagades för att slutligen upplösas. Perioden går ibland under beteckningen den oskarianska. Oscar var den tredje av fyra bröder i en syskonskara på fem. Då den äldste brodern, kung Karl XV, saknade tronarvingar (hans ende son hade avlidit i späd ålder 1854 och hans dotter saknade arvsrätt) och mellanbrodern prins Gustaf avlidit 1852, blev det vid Karls bortgång 1872 Oscar som fick ärva tronen. Ungdom vänster|Prins Oscar Fredrik ca. 1865 miniatyr|vänster|Oscar (sittande till höger) som prins under ett besök av Världsutställningen i Paris 1867. Den äldre brodern Karl XV sitter i mitten. miniatyr|vänster|Krona (till vänster) skapad åt prins Oskar till faderns kröning år 1844. Oscar II:s dop skedde den 28 januari 1829 klockan 18.00 i konungens Stånddrabantsal (från 1845 Vita havet). Dopet förrättades av ärkebiskopen Carl von Rosenstein, och vid sidan om honom stod biskopen i Växjö stift Esaias Tegnér, biskopen i Strängnäs stift Pehr Thyselius, ordensbiskopen Johan Olof Wallin samt överhovpredikanten Johan Jacob Hedrén. Vid dopfunten fanns även Erik Gustaf Geijer. Direkt efter dopceremonin saluterades det med 128 kanonskott i två omgångar. Han blev liksom sina syskon uppfostrade under överinseende av Christina Ulrika Taube. Under åren 1833–1837 var docenten i praktisk filosofi Christopher Jacob Boström hans lärare.

HMS Oscar II

HMS Oscar II, officiellt HM Pansarskepp Oscar IIdigialtmuseum.se, var ett pansarskepp som tillhörde den svenska marinen. Fartyget var en vidareutveckling av Äran-klassen och skilde sig från denna genom större storlek, högre fart och kraftigare sekundärartilleri. Huvudbestyckningen utgjordes av två 21 cm kanoner och sekundärbestyckningen av åtta 15,2 cm kanoner. Oscar II byggdes vid Lindholmens varv i Göteborg och sjösattes den 6 juni 1905. Den 3 april 1907 levererades fartyget till marinen och var i tjänst till utrangeringen den 24 februari 1950. Fartyget genomgick under dessa år flera moderniseringar, varav den största genomfördes inför andra världskriget. År 1952 byggdes fartyget om för utbildning i skyddstjänst vid Berga örlogsskolor, och år 1974 såldes hon för skrotning i Göteborg. Fartyget fick sitt namn efter kung Oscar II. Utformning vänster|miniatyr|Fartyget i sitt originalutseende. Oscar II var 97,9 meter lång, 15,42 meter bred och hade ett djupgående på 5,13 meter. Standarddeplacementet var till 4 273 ton och det maximala deplacementet uppgick till 4 495 ton. Utseendemässigt skilde sig fartyget från övriga svenska pansarskepp främst genom att hon hade tre skorstenar, medan övriga hade två. Fartyget var inrett för en ordinarie besättning på 326 man, och var även inrett som flaggskepp, vilket innebar att det fanns plats för chefen för kustflottan och dennes stab, benämnd Flaggen. Som flaggskepp uppgick besättningen till 335 man. Skrov Skrovet var byggt av nitat stål, där stålremsor användes i skarvarna mellan plåtarna. Fören var utformad som en rammstäv. Avstånden mellan spanten i skrovet var 120 cm under pansardäcket och 60 cm över detta. Pansardäcket var 35 mm tjockt, och ett par decimeter ovanför detta låg ett extra trossdäck. Vattenlinjepansaret var 150 mm tjockt, och ovanför detta lades ett citadellpansar som var 100 mm tjockt. Skrovet utgjorde 25,8% av standarddeplacementet. Maskineri

Order this image

You have unsaved changes.

Are you sure you want to leave this page?

Share to