Motortorpedbåten CAPELLA, T 123.

Created with Sketch.

Capella

För andra betydelser, se Capella (olika betydelser). Capella eller Alfa Aurigae (α Aurigae förkortat Alfa Aur, α Aur) är den tredje ljusstarkaste stjärnan på norra stjärnhimlen och den sjätte ljusstarkaste stjärnan på hela himlavalvet. Den ligger närmare norra himmelspolen än någon annan ljusstark stjärna (Polstjärnan är ganska ljussvag i jämförelse) och har därför spelat en viktig roll i många mytologiska berättelser. En akkadisk inskription som daterats till 2000 f.Kr. hänvisar till Capella. I astrologin varslar Capella om civila och militära hedersbetygelser och stundande förmögenhet. I astronomin är Capella intressant eftersom den egentligen är en flerdubbel stjärna – alltså ett stjärnsystem. Capella består av fyra komponenter varav jättestjärnorna Aa och Ab utgör den näst ljusstarkaste spektroskopiska dubbelstjärnan. Komponent Aa har spektraltyp K0 III och komponent Ab spektraltyp G1 III. Komponenterna C och D är röda dvärgar, med spektraltyperna M1 respektive M4. Stjärnsystemet ligger 42,9 ljusår från jorden (baserat på Hipparchos parallaxmätning à 76,20 ± 0,46 millibågsekunder). Egenskaper Capella Aa och Capella Ab har förbrukat förrådet av väte i dess kärna, avkylts och expanderat bort från huvudserien. De ligger i en mycket snäv omloppsbana med en separation av 0,74 AE och en omloppsperiod på 104 dygn. Capella Aa är den svalare och mer lysande av de två med spektralklass K0 III. Den har en luminositet som är 78,7 ± 4,2 gånger solens och 11,98 ± 0,57 gånger dess radie. Den genererar energi genom termonukleär fusion av helium till kol och syre i dess kärna. Capella Ab är något mindre och varmare och av spektralklass G1 III. Den är 72,7 ± 3,6 gånger så ljus som solen och har 8,83 ± 0,33 gånger dess radie. Den ligger i Hertzsprungklyftan, som utgör en kort underjättefas där den expanderar och svalnar för att bli en röd jätte.

Order this image

You have unsaved changes.

Are you sure you want to leave this page?

Share to