Försvarsministern P.E. Skjöld vid besök på Älvsnabben, den 8 juni 1943.

Fartyg: ÄLVSNABBEN
Bredd över allt 13,6 meter
Längd över allt 102 meter
Reg. Nr.: M01
Rederi: Kungliga Flottan, Marinen
Byggår: 1943
Varv: Eriksbergs MV

Created with Sketch.

Ernfrid Bogstedt

Oskar Ernfrid Bogstedt, född 8 januari 1908 i Björkvik i Södermanland, död 17 augusti 1989 i Hägersten i Stockholm, var en svensk konstnär och fotograf. Biografi Bogstedt var son till båtsman Oskar Vilhelm Bogstedt (1879–1968) och Augusta Vilhelmina Bogstedt, född Sjögren, (1885–1953), och hade tolv syskon (två avled i unga år). Han tillhörde båtsmansläkten Bogstedt, som även finns idag, som härstammar från Birger jarls son Gregers Birgersson. Bogstedt antogs efter skolan till Skeppsgossekåren och tjänstgjorde som ubåtsmatros vid Stockholms örlogsstation. Han utbildade sig till fotograf 1928 vid marinstabens fotodetalj i Stockholm. Han begärde avsked från flottan 1937 och etablerade sig som porträttfotograf på Katarina Bangata 25 på Södermalm i Stockholm, (Ateljé Bogstedt). Parallellt bedrev han privata studier i måleri med olja och akvarell samt skulptur. Han medverkade i ett flertal utställningar i Stockholm och i landsorten. Han hade även utställningar tillsammans med Beppe Wolgers. Ernfrid Bogstedt var släkt med musikern och basisten Stefan Bogstedt, och var i ungdomsåren bosatt i torpet Kästadal i Tullinge, där även hans föräldrar bodde åren 1931–1968. 1930 gifte han sig med Edit Bogstedt (1906–1986), de var bosatta i mer än 50 år på Bondegatan 61 i Stockholm. 1986 när han blev änkling flyttade han till Hägersten och bestämde sig för att stänga sin ateljé på Södermalm. Bogstedt avled 81 år gammal 1989 i Hägersten i Stockholm; han gravsattes den 27 september samma år i minneslunden på Skogskyrkogården. Bogstedt finns representerad vid Moderna museetModerna museet i Stockholm.

Älvsnabben

miniatyr|Älvsnabben skildrad av Olaus Magnus Älvsnabben är en ö intill Muskö i Haninge kommun i Stockholms skärgård. Namnet används också om en naturlig hamn som bildas av öarna Älvsnabben, Bjurshagslandet, Kapellön och Gubbholmen. Rent formellt heter dock den naturliga hamnen Älvsnabbsbassängen. Historik Älvsnabben omnämns redan på 1200-talet i Kung Valdemars segelled, då med namnet Alæsnap. Hansan använde också Älvsnabben som ankringsplats och kallade den Elsnaben. Sedan Erik XIV:s tid har naturhamnen använts som ankringsplats för den svenska flottan, även om platsen utnyttjades av skärsgårdsbefolkningen långt tidigare än så. Det var vid Älvsnabben som Gustav II Adolf samlade ihop den flotta som 1630 förde över hären till Tyskland och den konflikt som senare skulle bli känd som Trettioåriga kriget. Till minne av det restes 1930 ett monument på Kapellön. Det är placerat så att det är väl synligt från Mysingen, där Landsortsleden går förbi. Älvsnabbens roll för Sveriges sjöstridskrafter minskade efter att den isfria huvudbasen år 1679 invigdes i Karlskrona. Detta sedan svenska flottan 1675 frusit in i Älvsnabbsbassängen och försök att såga ut fartygen misslyckats. Den fortsatte dock att vara betydelsefull för handelsfartyg, och under 1700- och 1800-talen låg flera krogar här. Den senaste byggnaden finns ännu kvar. Under de ryska plundringarna i skärgården 1719 utnyttjade ryska flottan bassängen, vilket ledde till att man inför Gustav III:s ryska krig lät uppföra kanonbatterier på Älvsnabben och Gubbholmen. En telegrafstation för den optiska telegraflinjen Landsort-Stockholm inrättades 1808-1809 på Kapellön. Den övergavs därefter men återupprättades under perioden 1838–1876.

Order this image

You have unsaved changes.

Are you sure you want to leave this page?

Share to