Hemtagning av minor, mina tas ombord.

Fartyg: ÄLVSNABBEN
Bredd över allt 13,6 meter
Längd över allt 102 meter
Reg. Nr.: M01
Rederi: Kungliga Flottan, Marinen
Byggår: 1943
Varv: Eriksbergs MV

Created with Sketch.

Älvsnabben

miniatyr|Älvsnabben skildrad av Olaus Magnus Älvsnabben är en ö intill Muskö i Haninge kommun i Stockholms skärgård. Namnet används också om en naturlig hamn som bildas av öarna Älvsnabben, Bjurshagslandet, Kapellön och Gubbholmen. Rent formellt heter dock den naturliga hamnen Älvsnabbsbassängen. Historik Älvsnabben omnämns redan på 1200-talet i Kung Valdemars segelled, då med namnet Alæsnap. Hansan använde också Älvsnabben som ankringsplats och kallade den Elsnaben. Sedan Erik XIV:s tid har naturhamnen använts som ankringsplats för den svenska flottan, även om platsen utnyttjades av skärsgårdsbefolkningen långt tidigare än så. Det var vid Älvsnabben som Gustav II Adolf samlade ihop den flotta som 1630 förde över hären till Tyskland och den konflikt som senare skulle bli känd som Trettioåriga kriget. Till minne av det restes 1930 ett monument på Kapellön. Det är placerat så att det är väl synligt från Mysingen, där Landsortsleden går förbi. Älvsnabbens roll för Sveriges sjöstridskrafter minskade efter att den isfria huvudbasen år 1679 invigdes i Karlskrona. Detta sedan svenska flottan 1675 frusit in i Älvsnabbsbassängen och försök att såga ut fartygen misslyckats. Den fortsatte dock att vara betydelsefull för handelsfartyg, och under 1700- och 1800-talen låg flera krogar här. Den senaste byggnaden finns ännu kvar. Under de ryska plundringarna i skärgården 1719 utnyttjade ryska flottan bassängen, vilket ledde till att man inför Gustav III:s ryska krig lät uppföra kanonbatterier på Älvsnabben och Gubbholmen. En telegrafstation för den optiska telegraflinjen Landsort-Stockholm inrättades 1808-1809 på Kapellön. Den övergavs därefter men återupprättades under perioden 1838–1876.

Order this image

You have unsaved changes.

Are you sure you want to leave this page?

Share to