• Älvsborg (M 02) till sjöss.
Älvsborg är även utrustad som depåfartyg för ubåtar.
    Photo: Bergquist, Åke/MPD / Sjöhistoriska museet

Älvsborg (M 02) till sjöss. Älvsborg är även utrustad som depåfartyg för ubåtar.

Created with Sketch.

Nya Älvsborg

upright=1.8|Flygfoto. Troligen från slutet av 1970-talet. Nya Älvsborg, Nya Älvsborgs fästning eller bara ÄlvsborgMilitären och kulturhistorikern Hugo Fröding menar att den "i dagligt tal kallad blott och bart Älfsborg." Källa: Svenska dagbladet, 31 januari 1909, "Ny-Älfsborg under djupaste fred." är en fästning på KyrkogårdsholmenAv kung Kristian IV döpt till Gotenbrille, motiverat av att holmen är "Skabdt på den siide ud til haffnen Som en Briille, man setter pa Nessen, och pa den anden siide Er den Spiidtz." Namnformen Kjyrckiegår[dz] Holmen påträffas 1640, och man antar att det därför har legat en äldre begravningsplats här. Källa: Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län II : ortnamnen på Göteborgs Stads område (och i Tuve socken) jämte gårds- och kulturhistoriska anteckningar, [Tredje häftet], Hjalmar Lindroth, Institutet för ortnamns- och dialektforskning vid Göteborgs Högskola, Elanders Boktryckeri, Göteborg 1929, s. 142 i Älvsborgsfjorden (tidigare Wike fjord)Bothén (1960) i Göta älvs mynning, vid inloppet till Göteborgs hamn. Nya Älvsborg, karta från Lantmäteriet. Fästningen började byggas 1653 för att försvara staden mot den danska flottan, som på samma plats byggt en fästning redan 1644. Den har varit belägrad, men aldrig intagen av fientliga styrkor.Det forna Majorna, [andra upplagan 1940], Axel Rosén, Göteborg 1938, s. 12 Nya Älvsborg är statligt byggnadsminne (SBM) sedan den 25 januari 1935. Fastighetsbeteckningen är Älvsborg 855:752.Nya Älvsborg, karta från Lantmäteriet. Nya Älvsborg är en av Sveriges 11 salutstationer där officiella saluter avges av Försvarsmakten vid särskilda högtider såsom nationaldagen, Konungens födelsedag, etc. Fästningen är uppförd på vad som ursprungligen var två separata holmar, av vilken den södra upptas av själva fästningen och den norra av ett så kallat hornverk.Cederblad (1884), s. 264 Den smala rännan mellan holmarna fungerade under en tid som båthamn,Unda Maris (1946), s. 50 och rännan fanns kvar fram till åtminstone 1820.Göteborg i äldre och nyare tid, bilder samlade och beskrifna af Carl Lagerberg, Wald. Zahrissons Förlag, Göteborg 1902, s. 239, "Plan af fästningen Nya Älfsborg 1820." Efter ritning av E.G. Henschen i Kungl. Fortifikationens arkiv. Anläggningen kallades först Kyrkogårdzholmen innan Gamla Älvsborg blivit utdömt.Om Göteborgs befästande : föredrag hållet vid 3:e Arméfördelningens militärförenings allmänna sammankomst i Göteborg den 2 december 1896, Claes Grill [Kapten vid Kongl. Fortifikationen], Stockholm 1897, s. 12 Under Skånska kriget 1675-1679 deltog fästningen i Göteborgs försvar mot danska angrepp och under senare delen av stora nordiska kriget var den 1717-1719 inblandad i strider med dansk-norska sjöstyrkor under ledning av amiral Peder Tordenskjold. När fästningen senare på 1700-talet minskade i betydelse som militär anläggning, användes den i stället i ökande grad som fängelse fram till 1866. Under första världskriget hade fästningen rollen som minförråd, som en del i försvaret av Göteborgs hamn. Nya Älvsborg ingår i en serie av försvarsanläggningar med namnet Älvsborg vid inloppet till Göteborg som tidsmässigt avlöst varandra. Det skall inte förväxlas med sin föregångare Älvsborgs slott vilket, med början på 1300-talet, hade uppförts vid Klippan längre in i älvmynningen. Fästningen skall heller inte förväxlas med sin efterföljare Älvsborgs fästning, samlingsnamnet för ett antal försvarsanläggningar i Göteborgs hamninlopp, med bland annat Oscar II:s fort insprängt i Västerberget vid älvmynningen i början av 1900-talet.

Anfallet mot Nya Älvsborg

Anfallet mot Nya Älvsborg var en kortvarig dansk-norsk belägring av den svenska fästningen Nya Älvsborg i Göteborgs hamninlopp. Den ägde rum under några sommardagar år 1719, i slutet av stora nordiska kriget. Under våren 1719 utförde danska flottstyrkor en blockad av Göteborgs hamninlopp. Som en del av ett större dansk-norskt anfall mot Bohuslän anfölls först Karlstens fästning i Marstrand och därefter fästningen Nya Älvsborg vid Göteborg av danska fartyg i juli 1719. Under fyra dagar utkämpades artilleristrider mellan fästningen, danska fartyg och mörsarbatterier. Efter det att svenskt artilleri hade placerats på södra stranden av Hisingen kunde anfallet slås tillbaka genom att de danska styrkorna nordväst om fästningen tvingades att utrymma sina ställningar. Det beslutsamma försvaret av Nya Älvsborg verkade moralhöjande på civilbefolkningen under slutet av kriget. Bakgrund Efter den svenska förlusten i slaget vid Poltava 1709, förklarade Danmark-Norge krig mot Sverige. Eftersom den svenska ekonomin efterhand blev allt sämre, blev det också svårare att bemanna och utrusta flottans fartyg i Göteborg, den så kallade Göteborgseskadern. För att kompensera för de små resurserna till örlogsflottan utfärdades svenska kaparbrev. Detta innebar att besättningar på beväpnade privatägda svenska fartyg kunde med statligt godkännande erövra fartyg från länder som Sverige var i krig med, och som "god pris" sälja de på västkusten erövrade fartygens last i Göteborg. Efter att Kronan tagit tio procent kunde övriga deltagare dela på resten av vinsten. Kaparverksamheten, med centrum i Göteborg, blev ett allt större problem för de dansk-norska handelsförbindelserna. left|Danskarna beskjuter Nya Älvsborg på tillbakaväg ut från Göta älvs mynning i maj 1717. Målning av Jacob Hägg, Sjöfartsmuseet Göteborg. I maj 1717 försökte den unge kommendören Peder Tordenskjold, att med en dansk flottstyrka segla förbi fästningen Nya Älvsborg och slå ut de svenska örlogs- och kaparfartygen i deras baser på Nya Varvet, och det längre in liggande Gamla Varvet. Anfallet misslyckades efter flera timmars kraftig eldgivning från fästningen, fregatter på Göta älv och kanonbatterier vid Nya Varvet och Rya Nabbe.

Order this image

You have unsaved changes.

Are you sure you want to leave this page?

Share to