Under spaningarna efter sjunkna u-båten Ulven.

Created with Sketch.

Axel Swinhufvud (fotograf)

miniatyr|stående|Axel Swinhufvud framför sin pappershandel, 1960-tal. Axel August Wilhelm Swinhufvud, född 20 maj 1888 i Strängnäs död 10 september 1978 på Danderyds sjukhus, var en svensk fotograf och pappershandlare. Han fotograferade övervägande Stockholmsmotiv och donerade omkring 20 000 negativ till Stadsmuseet i Stockholm. Biografi Fotografen miniatyr|stående|Axel Swinhufvud på stegen i ateljén 1910, kvinnan är troligen hans mor. Axel Swinhufvud föddes på Paulinska gården i Strängnäs. Han var son till kapten Carl Wilhelm Svinhufvud och Anna Augusta Lovisa Granberg. Som tillhörig en gammal officerssläkt hade han troligen valt officersbanan dock en höftskada gjorde honom till kronvrak och oduglig för militärtjänst. Efter faderns död 1899 flyttade modern 1902 med sonen Alex och dottern Anna Charlotta till Stockholm. Som 15-åring fick han sin första fotoapparat, en lådkamera av typ Murers Express. Hans första bevarade fotografi visar en ballonguppstigning som han tog 1903. Skolgången på Norra Real avslutade han 1908, utan examen. Därefter började han en gedigen yrkesutbildning där han fick praktisera två år hos hovfotografen Lars Larsson, kallad ”Hov-Lasse” och ägare av Larssons Ateljé vid Humlegårdsgatan 21. Larsson hörde till samtidens främsta fotograf specialiserat på Stockholmsmotiv. vänster|miniatyr|stående|Swinhufvuds pappershandel vid Karlavägen 27, 1935. År 1910 blev Swinhufvud auktoriserad fotograf och startade sin första egna ateljé på Karlavägen 1A (nuvarande 27). I huset fanns även en pappershandel som sedan 1907 drevs av Axels mor.Stockholms adresskalender från 1913 Året därpå blev han av brandkapten Fredrik Kyhlberg utsedd till officiell fotograf för Stockholms brandförsvar. Hans uppgift var att dokumentera Stockholms bränder med sin kamera. Efter ett brandlarm begav han sig på sin motorcykel till brandplatsen, ibland fick han åka med stegvagnen. Väl på brandplatsen följde han även brandmännens arbete ända upp på taken. Mellan 1911 och 1936 dokumenterade och bokförde han 211 bränder med bild, datum och klockslag.Kamratföreningen Röde Hanen, takbrand I samband med uppdraget tog han omkring 900 glasplåtar med sin Anschützkamera som han skaffat 1911.

Draken (biograf, Göteborg)

Draken är en biograf belägen i Folkets hus vid Järntorget och Heurlins plats i Göteborg. Premiären skedde den 26 april 1956, och reguljära visningar upphörde i maj 1995.Göteborgs alla biografer : en resa i 100 år, [Landsarkivets skriftserie : Arkiv i Väst 7 & Arkivnämnden för Västra Götalandsregionen och Göteborgs stad 7], Göran Bjelkendal, Landsarkivet i Göteborg & Regionarkivet, Göteborg 2009 ISSN 0283-4855 s. 300ff Draken är huvudbiograf och festivalcentrum vid den årliga Göteborg Film Festival och står tillsammans med ett antal andra biografer för visningen av festivalens filmer. Biografen ägs idag av organisationen Folkets Hus och Parker och används endast undantagsvis för visning av kommersiell film. Biografens 20 meter breda duk är bland Sveriges bredaste och den totala ytan är 102 kvadratmeter. Utrustningen är avpassad för att kunna visa bredbildsformatet Cinemascope med 70 millimeters film. Andra format som kan visas är 16 mm och 35 mm., se Lokaler Draken har behållit sina ursprungliga 713 platser, uppdelade på 27 rader. I början av 1995 beslöt sig Svensk Filmindustri för att lägga ner biografen. En gemensam aktion av Göteborg Film Festival, Göteborgsposten, Göteborgs kommun samt 713 privatpersoner, som för 1 000 kronor köpte var sin stol i salongen, räddade biografen som sedan drevs av Drakens Vänner och fungerade som fast punkt för Göteborg Filmfestival, Cinemateket och Föreningen Ny Film. Biografen drivs nu av Folkets Hus Göteborg. Byggnaden Efter att Järntorget 18 april 1935 hade drabbats av en större eldsvåda, av det så kallade möbelkvarteret,Bilden av Göteborg II : färgfotografier 1910 - 1970 : västerut - södra Älvstranden, Robert Garellick, Göteborg 2008 s. 26, från SF frigjordes den plats där senare Folkets hus-byggnaden skulle uppföras. Biografen ligger inrymd i en lägre tillbyggnad till det nio våningar höga Folkets hus vilken ritades av arkitekten Nils Einar Eriksson och invigdes 8 februari 1952.<ref>Kronologiska anteckningar om viktigare händelser i Göteborg på 1600-talet, A. Rundqvist, R. Scander, A. Bothén, E. Lindälv, utgiven av Göteborgs Hembygdsförbund 1982 s. 120</ref> Den lägre tillbyggnad mot öst som innehåller biografen Draken och dansrestaurangen Vågen tillkom 1955. Denna del uppfördes i fem våningsplan och knöts ihop med de övriga byggnaderna genom en låg glasad biografentré.Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Göteborg: Ett program för bevarande, del I, red. Gudrun Lönnroth, utgiven av Göteborgs Stadsbyggnadskontor 1999 s. 171, från Folkets Hus, Göteborg Drakens lokaler byggdes om inför öppnandet 26 april 1956. Länsstyrelsen i Västra Götalands län anser att Draken är av byggnadsminnesklass, men fastighetens ägare Folkets hus har motsatt sig detta.Furberg

Order this image

You have unsaved changes.

Are you sure you want to leave this page?

Share to