• Det ryska kejsarparet passerar under äreporten vid Logårdstrappan vid ankomsten till Stockholm 1909.
    Photo: Okänd fotograf/MPD / Sjöhistoriska museet

Det ryska kejsarparet passerar under äreporten vid Logårdstrappan vid ankomsten till Stockholm 1909.

Övrigt: N t.v. står för Nicolaus, A t.h. står för Alexandra.

Created with Sketch.

Kejsar Frans Josefs besök i Zagreb 1895

miniatyr|200px|"Živio kralj" (Leve kungen), en målning av Vlaho Bukovac föreställande kejsarens mottagning i Zagreb år 1895. Kejsar Frans Josefs besök i Zagreb 1895 var ett officiellt besök av österrikisk-ungerske kejsaren och kroatiske kungen Frans Josef I i Zagreb (Agram), då provinshuvudstad i den österrikisk-ungerska provinsen Kroatien-Slavonien. Kejsaren besökte Zagreb med anledning av den officiella invigningen av Kroatiska nationalteatern. Det tre dagar långa besöket blev i efterhand dock främst ihågkommet för de protester som mötte Frans Josef. Protestanterna var en kejsartrogen skara studenter som visade sitt missnöje mot valet av den etniske ungraren Károly Khuen-Héderváry till Kroatiens-Slavoniens ban och mot magyarisering av provinsen. Protesterna lämnade avtryck på Kroatiens politiska historia och missnöjesyttringen fick konsekvenser för de unga studenterna, däribland Stjepan Radić som sedermera grundade det inflytelserika Kroatiska bondepartiet. Upprinnelse Dubbelmonarkin Österrike-Ungern skapades år 1867 genom den österrikisk-ungerska kompromissen som innebar att kejsardömet Österrike delades upp i två rikshalvor. Genom en sammanslagning av provinserna Kroatien och Slavonien skapades den administrativa enheten Kroatien-Slavonien som tillföll den ungerska rikshalvan. Dalmatien å andra sidan tillföll den österrikiska rikshalvan. Den nya dualistiska indelningen ogillades av kroaterna som i administrativ bemärkelse delades upp mellan den österrikiska och ungerska intressesfärerna. Kroatien-Slavoniens status som en delvis autonom provins inom kungariket Ungern reglerades genom den kroatisk-ungerska kompromissen från år 1868. Till följd av ungersk hegemoni och försök till magyarisering av den kroatisk-slavonska provinsen var den politiska situationen i provinsen ansträngd i slutet av 1800-talet. Den politiska diskursen stod framförallt mellan Kroatiskt-ungerska partiet och Folkpartiet där det förstnämnda partiet förespråkade starkare band mellan Kroatien-Slavonien och Ungern och det sistnämnda förespråkade autonomi och förening av de "kroatiska länderna" inom Dubbelmonarkin. Införandet av tvåspråkiga skyltar (kroatiska och ungerska) på offentliga byggnader och kravet på språkkunskaper i ungerska för offentliga tjänstemän uppfattades av den kroatiska oppositionen som ett avtalsbrott mot överenskommelsen från år 1868. För att stävja de allt mer högljudda kroatiska protesterna tillsatte kejsaren år 1893 ungraren Károly Khuen-Héderváry som ban över Kroatien-Slavonien. Kejserligt besök miniatyr|200px|Kejsaren och kungen Frans Josef I placerar symboliskt den sista stenen på teaterbyggnaden.

Kungliga Akademien för de fria konsterna

miniatyr|Akademiens högtidsdag 1889. Fotografi av Carl Curman. Kungliga Akademien för de fria konsterna, vanligen kallad Konstakademien, grundades den 10 maj 1735, och verkar under detta namn sedan 1810. Den är belägen i Konstakademiens hus, tidigare Sparreska palatset, som uppfördes åren 1671–1672 för Axel Carlsson Sparre, på Fredsgatan 12, i Stockholm. För medlemmar av ätten Sparre uppfördes under stormaktstiden tre olika Sparreska palatset i Stockholm. Förutom Sparreska palatset, Fredsgatan, som uppfördes för Axel Carlsson Sparre 1671–1672, uppfördes på 1630-talet Sparreska palatset, Riddarholmen för Peder Eriksson Sparre och på 1670-talet uppfördes Sparreska palatset, Hamngatan för Carl Larsson Sparre. Det Sparreska palatset var ett barockpalats från 1670-talet vid Kungsträdgårdens nordvästra hörn beläget på Hamngatan 18 med Sveateatern med den så kallade Sveasalen på platsen för dagens Nordiska Kompaniet. Det gamla Sparreska palatset Hamngatan det revs 1913. Konstakademien uppstod ur den ritskola på 1700-talet som de vid slottsbygget anställda bildat och som 1735 gavs namnet Kongl. ritarakademien. Akademien har till syfte att främja utvecklingen av konsten i Sverige. År 1978 skildes Kungliga Konsthögskolan ut från Konstakademien, men först 1995 hade all undervisning flyttats till Skeppsholmen. Fram till 1978 var akademien också huvudman för Kungliga Konsthögskolan. Historik Modellskolan. På bilden pågår teckning efter levande manlig modell. Xylografi i Ny illustrerad tidning 1874. miniatyr|höger|Kvinnliga elever vid Konstakademien år 1890. Fotograf: Carl Curman.

Order this image

You have unsaved changes.

Are you sure you want to leave this page?

Share to