Klas Kristersson (Horn)
Klas Kristersson (Horn af Åminne), född omkring 1517 på Åminne herrgård i Åminne i Finland, död 9 september 1566 i pesten på Åby prästgård nära Norrköping i Östergötland,Isacson, Claes-Göran: Vägen till stormakt – Vasaättens krig, Norstedts förlag, Stockholm, 2006. Sid. 181. var en svensk amiral.
Biografi
Klas Horn var son till Krister Klasson (Horn) och Ingeborg Siggesdotter Sparre, gift 3 januari 1551 med Kerstin Krumme (1532–1611), var en svensk amiral av finländsk härkomst. Han deltog i nordiska sjuårskriget mellan Danmark och Sverige 1563–1570, där han vann en avgörande seger över den danska flottan i sjöslaget vid Bornholm den 7 juli 1565 och även den 26 juli 1566 i tredje slaget vid Ölands norra udde.
Tidig karriär i österled
Sin tidiga skolning fick han som page hos hertig Filip I i Pommern och sedan som hovjunkare hos svenske kung Gustav Vasa. 1550 blev han häradshövding för södra Finland och Raseborgs län. Under Stora ryska kriget utnämndes han 1555 av kung Gustav Vasa till befälhavarna i armén och följde på hösten samma år med Jakob Bagge på dennes tåg mot Nöteborg. 1556 blev han en av ståthållarna på Viborgs slott och året efter kommendant i Viborgs län. På denna post fick han tillfälle att skaffa sig kännedom om de estländska förhållandena och blev 1560 svenskt sändebud i det landet.
År 1561 sändes han av kung Erik XIV till Reval (numera Tallinn), där han övertalade stadens invånare och adeln i landskapen Harrien och Wierland att i juni inordna sig under Sverige. Samma år omtalades han som kung Eriks "rådsförvandt" och erhöll vid konungens kröning samma år friherrlig värdighet. Efter att ha grundlagt det svenska väldet söder om Finska viken fortsatte han under den närmaste tiden att framgångsrikt verka för dess utvidgning. 1561 biträdde han som rådgivare den nyutnämnde ståthållaren i Reval Lars Fleming. I Estland skildes 1562 militär och civil förvaltning och Klas Kristersson övertog den militära ledningen. Samma år erövrade han Padis och Wittenstein.
