Jagaren KARLSKRONA (8) med besökande riksdagsledamöter på däck. I bakgrunden två ytterligare jagare ur kustflottan.

Created with Sketch.

Karlskrona

Karlskrona är en tätort i Blekinge och centralort i Karlskrona kommun samt residensstad för Blekinge län. Karlskrona är en gammal örlogsstad belägen på fastlandet och öarna längst österut i Blekinge skärgård. Stadens centrum ligger på ön Trossö, vars stadsplan och äldre bebyggelse upptogs på Unescos världsarvslista som en del av Örlogsstaden Karlskrona år 1998. miniatyr|Karlskrona pekas ut av Karl XI den 19 november 1679 miniatyr|höger|Karlskrona omkring år 1700. Ur Suecia antiqua et hodierna. miniatyr|Karta över Karlskrona vid 1800-talets mitt Historia Den ö som Karlskrona kom att byggas på, Trossö, ägdes under 1600-talet av bonden Vittus Andersson. På fastlandet ett par kilometer därifrån fanns under den danska tiden en annan, äldre stad med namnet Lyckå och ett par mil därifrån hade danskarna börjat att bygga Kristianopel innan Blekinge blev svenskt 1658. Fram till 1679 ägdes ön liksom de närmaste holmarna av bonden Vittus Andersson, som nu tvingades sälja sina egendomar till svenska kronan och samma år påbörjades planerna att förlägga större delen av rikets flotta på Trossö. Den nya staden, Karlskrona stad, uppkallades efter sin grundare Karl XI samt Landskrona.Hellquist, Elof (1922): "Svensk etymologisk ordbok / 302". Runeberg.org. Läst 22 juni 2014."Karlskronas historia". Karlskrona.com. Läst 22 juni 2014. Dess läge var strategiskt med kontrollerade förbindelser mot fastlandet och på havssidans inramande arkipelag uppfördes 1681 militära befästningar för att skydda flottbasen. Att Sverige ville förlägga sin örlogsflotta just här, berodde givetvis på att man ville manifestera en maktposition nära Danmark och europeiska kontinenten. Dessutom är hamnen isfri större delen av året.

Karlskrona garnison

Karlskrona garnison är en garnison inom svenska Försvarsmakten som verkat i olika former sedan 1600-talet. Garnisonen är belägen i huvudsak på Trossö i centrala delen av Karlskrona. Historia Den ö som Karlskrona kom att byggas på, Trossö, ägdes under 1600-talet av bonden Vittus Andersson. På fastlandet ett par kilometer därifrån fanns under den danska tiden en annan, äldre stad med namnet Lyckå och ett par mil därifrån hade danskarna börjat att bygga Kristianopel innan Blekinge blev svenskt 1658. Fram till 1679 ägdes ön liksom de närmaste holmarna av bonden Vittus Andersson, som nu tvingades sälja sina egendomar till svenska kronan och samma år påbörjades planerna att förlägga större delen av rikets flotta på Trossö. Den nya staden, Karlskrona stad, uppkallades efter sin grundare Karl XI samt Landskrona.Hellquist, Elof (1922): "Svensk etymologisk ordbok / 302". Runeberg.org. Läst 22 juni 2014."Karlskronas historia". Karlskrona.com. Läst 22 juni 2014. Dess läge var strategiskt med kontrollerade förbindelser mot fastlandet och på havssidans inramande arkipelag uppfördes 1681 militära befästningar för att skydda flottbasen. Att Sverige ville förlägga sin örlogsflotta just här, berodde givetvis på att man ville manifestera en maktposition nära Danmark och europeiska kontinenten. Dessutom är hamnen isfri större delen av året. När Karlskrona som en militärt sluten hamnstad sakta vittrade bort i takt med den svenska stormakten, avtog tillväxten varmed staden förlorade mycket av sin forna glans, men den har dock bevarat sin position som en stark flottbas. Att Karlskrona var tänkt som en framtida huvudstad i en stormakt märks främst i dess centrala delar där Stortorget följer dåtidens ideal för hur Europas stormaktsstäder skulle se ut. Med sin stora öppna piazzaor där kyrka, rådhus och statsförvaltning ligger i torgets ytterkanter följer den barockens mönsterbild. Antalet kyrkor och statsförvaltningsborgar visar också på stadens tänkta uppgift. Det stora militärområdet och varvet påvisar att Karlskrona som rikets södra port länge ansågs vara en mycket viktig stad att försvara. Än idag bedrivs verksamhet på Karlskronavarvet. Karlskrona var alltså tänkt att överta Stockholms plats som rikets huvudstad men dessa planer realiserades aldrig. Inför försvarsbeslutet 1982 föreslog regeringen i sin proposition att tre stora anläggningar skulle lämnas i Karlskrona garnison, kasernetablissementet Sparre skulle avvecklas senast 1985, Gräsvik skulle avvecklas senast den 1 oktober 1982 och Blå port avsågs avvecklas senast den 30 juni 1987. Den kvarvarande verksamheten skulle koncentreras till Rosenholm samt Bataljon af Trolle. Gällande Rosenholm så beslutades att Karlskrona kustartilleriregemente tillsammans med Blekinge kustartilleriförsvar med Karlskrona försvarsområde (BK/Fo 15) skulle förläggas till kasernetablissementet Rosenholm. Därmed skulle en sammanhängande utbyggnaden av Rosenholm kunna fullföljas enligt tidigare riksdagsbeslut. Genom försvarsbeslutet 2000 lämnades ytterligare ett kasernetablissement i Karlskrona, Sveriges då senast byggda kasernetablissement. Vid sidan om övnings- och skjutfälten, som Rosenholms övningsfält och Karlskrona skärgårds övnings- och skjutfält, så är Försvarsmaktens verksamhet i Karlskrona koncentrerad till södra delen av Trossö, samt med viss verksamhet på Kungsholms fort. Karlskrona fästning

Karlskrona kustartilleriregemente

Karlskrona kustartilleriregemente (KA 2) var ett kustartilleriförband inom svenska marinen som verkade i olika former åren 1902–2000. Förbandsledningen var förlagd i Karlskrona garnison i Karlskrona.Braunstein (2011), s. 125-127Kjellander (2007), s. 206 Historia Karlskrona kustartilleriregemente (KA 2) bildades samtidigt som kustartilleriet skapades den 1 januari 1902 som ett vapenslag inom marinen. Karlskrona kustartilleriregemente bildades genom att Karlskrona artillerikår samt delar av det fasta minförsvaret (1. minörkompaniet) sammanslogs. Konungen bestämde de två kustartilleriregementena skulle bestå av nio kompanier, sju artillerikompanier och två minkompanier. Kompanierna numrerades i löpande följd Karlskrona kustartilleriregemente med jämna nummer och Vaxholms kustartilleriregemente med udda nummer. Vid samma tidpunkt satte regementet upp ett detachement i Göteborg, benämnt Karlskrona kustartilleriregementes detachement i Älvsborg (KA 2Ä). Genom försvarsbeslutet 1914 antog riksdagen den så kallade flottplanen. Vilken bland annat innebar en modernisering av flottans fartyg, vilken skulle ske i fyra femårsetapper fram till 1934. Övningstiden för värnpliktiga inom marinen skulle uppgå till 360 dagar. Vidare tillfördes regementet en tredje bataljon, vilken blev en rörlig med hästanspänt artilleri. Detachementet i Göteborg avskiljdes och bildade den 1 januari 1915 Älvsborgs kustartillerikår (KA 3). Inför försvarsbeslutet 1925 föreslog en försvarsutredning att kostnaderna inom försvaret skulle sänkas jämfört med försvarsbeslutet 1914. Det beslut som riksdagen antog medförde stora nedskärningar inom försvaret, bland annat i form av att ett större antal förband avvecklades. De regementen som kvarstod från 1928 reducerades med en bataljon. Den rörliga III. bataljonen vid Karlskrona kustartilleriregemente reducerades och omfattade från 1928 endast ett rörligt kompani, 9. kompaniet. Vidare tillfördes regementet återigen ett detachement i Göteborg, det då Älvsborgs kustartillerikår avvecklades den 30 oktober 1926, för att uppgå den 1 november 1926 i Karlskrona kustartilleriregemente, vilket bemannade Älvsborgs fästning. Genom försvarsbeslutet 1942 avskiljdes detachementet i Göteborg, och bildade en egen myndighet under namnet Älvsborgs kustartilleriregemente. Vidare innebar försvarsbeslutet att fästningsorganisationen utgick och Blekinge kustartilleriförsvar (BK) bildades. Samtidigt underställdes regementet chefen för Blekinge kustartilleriförsvar, vilket medförde att vissa förvaltningsavdelningar överfördes dit.

Order this image

You have unsaved changes.

Are you sure you want to leave this page?

Share to