Olov Olovsson växte upp på Fjälltorp, nära norska gränsen i Östmark, och tillhörde bl. a. släkterna Suhoinen och Vilhuinen. Hans intresse för hembygdens historia och sitt eget skogsfinska arv ledde honom in i forskarvärlden, där han snart fick många kontakter, inte minst med Richard Broberg.
I slutet av 1920-talet reste han till Helsingfors och studerade Carl Axel Gottlunds dagboksanteckningar. Några partier i den var skrivna på finska och Olov Olovsson översatte dessa kapitel till svenska. Arbetet resulterade i att Gottlunds dagbok från hans vandringar på den värmländska finnskogen 1821 publicerades 1931.
Olov Olovsson samlade en stor mängd material om finnskogen och hembygden. Han medverkade ständigt i tidskriften Finnbygden med artiklar om framförallt värmlandsfinska släkter och släktnamn.
Olov Olovsson tillhör de minst kända av finnkulturforskarna, trots sin stora forskargärning. Det kan delvis bero på att han själv var mycket blygsam och ödmjuk och inte ville framhålla sina egna insatser. Han tackade till exempel nej till den prestigefyllda utmärkelsen Finska Lejonorden på 1960-talet.
