Vänersborgsvyer då & nu

Här blickar vi ut över A.F Carlssons Skofabrik och delar av stadens södra bebyggelse. A.F Carlssons fabriksbyggnad uppfördes 1889 på det som då kallades Rengmanska lyckan öster om Östergatan i Vänersborg. Fabriken var den första anläggningen med elektriskt ljus i staden.

Skofabrikens skorsten som vi ser till vänster i bilden är jämförbar med den som Hugo Dalgren tog sig upp i för att fotografera Vänersborgs vyerna år 1921. Tändsticksfabriken lades ner 1932, skofabriken lades ner 1969 och tegelbruken försvann under 1960-talet. De höga skorstenarna finns inte längre kvar. I det gamla fabriksområdet huserar nu Trenovas företagspark. Som ett nytt landmärke ser vi Vänersborgs bostäders höghus Elisabeths Port. Vänersborgs högsta hus byggt 2023.

VMSGP00124 - VMDIG04362

Utsikt över kulturaxeln med museet, Högre Allmänna läroverket och kyrktornet i lummig grönska som riktmärken. Mycket har hänt i området framför museet under åren som passerat. Högre Allmänna läroverket som vi ser på Hugo Dalgrens fotografi revs 1963 och ersattes av Huvudnäskolan. Även huvudnässkolan är nu riven och kvar är bara aulan.

På fotografiet från 2023 är det byggnadsställningar vid Vänersborgs kyrka, kyrktornet är i slutfasen av sin renovering. Närmast i samma fotografi ser vi en liten bit av taket till en av Telis gamla lokaler. 1940 startade Televerket sin verkstad i Vänersborg i den nedlagda tändsticksfabrikens lokaler. Verksamheten hade sitt ursprung i den verkstad som televerket hade startat under 1890-talet i Stockholm och som 1913 flyttade till Nynäshamn. Vid verksamhetens uppstart i Vänersborg fanns endast 4 anställda, samtliga kvinnor. Företaget expanderade kraftigt både vad gällde personal och lokaler. 1968 skedde en omorganisering och verkstäderna i Nynäshamn, Sundsvall och Vänersborg blev självständiga enheter. I samband med detta ändrade företaget namn till Teli (televerkets industriavdelning). 1993 lades verksamheten i Vänersborg ner.

VMSGP609 - VMDIG04363

Hugo Dalgrens fotografi över “nordstan” är ett fint tidsdokument som visar ett Vänersborg som sedan länge är borta. Små och stora kåkar, träplank, diverse uthus och magasin där det mesta försvann i de stora saneringarna på 1950- och 60-talet. Nästan nere vid Vänerns strand ser vi Skräcklans idrottsplats, en arena där många kamper utkämpats. Idrottsplatsen försvann strax efter det att Vänersvallen invigts 1926, och Parkgatan mm kom sedan att börja bebyggas under 1930-talet. Närmast i bild syns en del av tändsticksfabrikens virkesgård. Två av husen är där av tegel, kontoret vid gatan samt smedjan mitt på gården. I den senare huserade efter tändsticksfabrikens nedläggning 1932 under några år stadens kanske första bilskrot, Vänersborgs bildelslager, en firma som skrotade person- och lastbilar men som även sålde hela bilar. En kort tid lär de också ha varit återförsäljare av Renault.

Där tändsticksfabriken tidigare låg finns nu bostadshus och parkering vid Karlslundsgatan.

VMSGP00125 - VMDIG04364

Bortom tändsticksfabrikens virkesgård syns fabrikens hamn med virkeslänsa och uppfordringsverk. Från hamnen gick det en järnväg in till fabriken och vidare för anslutning till UVHJ/Älvsborgsbanan. Hamnen och järnvägen anlades under 1917 och togs i bruk 1918. Tändsticksfabriken hade ett par egna båtar och tåget som transporterade virket drevs av ett omtalat ångackumulatorlok. Virkeshanteringen pågick fram till Kreugerkraschen 1932. Järnvägsrälsen mellan Länsan och fabriken lär ha legat kvar fram till senare delen av 1940-talet då den slutligen bröts upp. Spåret från UVHJ/Älvsborgsbanan till fabriksområdet var kvar och i bruk långt fram i tiden då det betjänade TELIS verksamhet. Med start 1959 och några år framåt gjordes arbeten med snygga till området nere vid vattnet och på samma gång få en förlängning av Skräcklan och en anslutning med Holmängenområdet. Tidigare var detta en plats man inte gärna vistades på, då flera avlopp rann ut här och även fungerade som stadens soptipp. Den sumpiga marken utfylldes och gräsmattor anlades, jeetèn vid Länsan förlängdes och en riktig småbåtshamn blev äntligen verklighet. 1960 stod det hypermoderna avloppsreningsverket på Holmängen klart och ett par år senare kunde man bada längs stränderna utan att riskera att bli sjuk. Här har det hänt mycket mellan bilderna och av bebyggelse är det endast den gamla stadsägan 280 (Nygatan 70) som finns kvar idag. 

Närmast i bild på vyn från 2023 ser vi bostadshusen på Karlslundsgatan i kvarteret Plommonträdet.

VMSGP00606 - VMDIG04365

Här ser man tändsticksfabrikens järnväg ut till virkeslänsan lite tydligare. Av bebyggelse ser vi i bildens nederkant Karlslund, vilket disponerades av disponenten på tändsticksfabriken. På huset står årtalen 1840 - 1915 vilket sannolikt står för husets byggår respektive ombyggnadsår. Länsarkitekt Allan Berglund var den sista som bodde i tändsticksfabrikens f.d.disponentbostad. Efter Vänersborgs tändsticksfabriks nedläggning i o m Kreugerkraschen 1932 blev Karlslund privatbostad. 1936 flyttade familjen Berglund in. Huset revs 1956. De två tvåvåningshusen vid järnvägsspåret är stadsägorna 271 och 272. I vänster bildkant kan man skymta stadsäga 280, dagens Nygatan 70 som alltjämt står kvar. I det sumpiga området ner mot vattnet ligger sedan 1960 stadens avloppsreningsverk.

VMSGP00607 - VMDIG04366

Vyn visar till stora delar det område som tillhörde Kungl. Västgöta regemente I6, vilket var förlagt till Vänersborg under den korta tidsperioden 1916 – 1927. För att få fart på stadens långsamma utveckling beslutades 1906 att Västgöta regemente skulle flyttas från Axevalla till Vänersborg. En överenskommelse mellan Vänersborgs stad och kronan utarbetades där staden upplät Holmängen samt landerierna Niklasberg och Källshagen till kronan.
Efter regementets nedläggning överfördes markområdet norr om landsvägen åter till staden, det vill säga det område som till stora delar syns på bilden. Här kan man bl.a se regementes skjutbanor och dess skyttepaviljong. Platsen har brukats som skjutområde både före och efter regementets tid.

Som en följd av Kreügerkraschen 1932 upphörde tändsticksfabriken på sensommaren detta år och dess lokaler kom strax att få nya hyresgäster, kanske främst inom fordonssegmentet. När så Televerkstaden senare TELI startade verksamhet på området 1940 fick flera av dessa firmor se sig om efter nya lokaler. Två av dessa var Carl Stålheims Auto-Service och Ford-återförsäljaren Fritjof Eriksson, vilka var bland de tidigaste att i mitten av 1940-talet etablera sig på det som idag kallas Holmängens företagsområde. På 1950-talet hade även Vänersborgs IF sin idrottsplats på Holmängen med både fotbollsplan och ishockeybana, belägen där Tranter ligger idag. 1964 blev dock sista året med sportarena på Holmängen då kommunen behövde marken till de framväxande industrierna.

Rondell Östra vägen - Regementsgatan. Holmängens industriområde.

VMSGP00608 - VMSGP04367

Berglund, Claes-Göran, 1922-2010. - Vårt värmländska ursprung : släkt- och kulturhistoriska notiser / Claes-Göran Berglund : redigerad för tryck Peter Gränström 2016.

Stora och små händelser under 1900-talet av Stellan Granat/Vänersborgs Söners Gilles årsskrift 1985

Telis informationsmaterial från 1970