BLENDA, kanonbåt av 1:a klass [Kanonbåt]

Created with Sketch.

Ester Blenda Nordström

Ester Blenda Elisabet Nordström, född 31 mars 1891 i Stockholm, död där 15 oktober 1948, var en svensk journalist och författare. Hon har kallats för Sveriges första undersökande reporter och blev känd när hon under signaturen Bansai 1914 arbetat som piga under en månad och därefter skrev reportageserien En månad som tjänsteflicka (grunden till boken En piga bland pigor) i Svenska Dagbladet om sina erfarenheter. Nordström skrev också kritikerhyllade flickböcker som bröt mot genrens konventioner och som senare inspirerade Astrid Lindgren till t.ex. Pippi Långstrump. Svenskt biografiskt lexikon beskriver Nordström som okonventionell och äventyrlig; själv beskrev hon sig som en flicka med skärt hår och gula tänder. Under sin levnad hann hon delta aktivt som journalist i det politiska spelet kring bondetåget, vara svenskt sändebud och bidra till att undsätta tusentals svältande under finska inbördeskriget, arbeta ett halvår som nomadlärarinna för samiska barn, rida mula på bergsstigar mellan Argentina och Chile, uppleva jordbävningar i Japan, resa som luffare på godstågens bromsstänger i Amerika, strida för rösträtt tillsammans med Elin Wägner samt delta i en flerårig expedition till Kamtjatka. År 2017 utgavs en biografi om Nordström: "Ett jävla solsken" av författaren Fatima Bremmer. Boken tilldelades samma år Augustpriset i den facklittertära kategorin. Biografi Uppväxt och studier Ester Blenda Nordström var dotter till målarmästare Daniel Johan Nordström och Charlotta (Lotten) Wilhelmina Jansson. Hon var yngst i en syskonskara på fyra, med elva år äldre systern Agda, nio år äldre brodern Fritihof (sedermera tandläkare och entomologRotemannen, CD-ROM, Sveriges Släktforskarförbund/Stockholms Stadsarkiv (2012).) och sju år äldre systern Hildur. Ester Blenda Nordström blev faster till sångtextförfattaren Gunilla Sandberg.

Blenda (opera)

miniatyr|Per August Ölander Blenda är en svensk opera (Opera-dikt) i fyra akter med musik av Per August Ölander och libretto av Ernst Wallmark och Ludvig Josephson efter den senares pjäs med samma namn. Bakgrund Den historiska Blenda skapades 1691 av brukspatron Petter Rudebeck på Huseby i Småland i syfte att bevara den värendska arvsrätten för kvinnor när den hotades av den statliga skattekommissionen. Enligt Blendasägnen samlade hon en här av kvinnor som besegrade danskarna medan deras män krigade i Norge. Librettisterna Josephson och Wallmark försummade inte likheten med jungfrun av Orleans. Även Blenda av Kongas härad offrar sig för en god sak - freden, efter att ha kastat sig mellan den danske härföraren Nils Dotta och sin make Harald i en strid som både gällde hennes gunst och ländernas ära. Historia Librettisternas kommentarer i slutversionen vittnar om meningsskiljaktigheter kring slutversionen, vilken Ölander hade tagit sig friheten att ändra. Förutom ändringar av texten i framför allt den tredje akten, så strök Ölander den fjärde akten helt. Lite förvirrande är då att den tryckta utgåvan av librettot innehåller fem akter, men Ölander har alltså inte satt någon musik allt till den fjärde akten.Illberg, 2019 Operan hade premiär den 26 april 1876 på det Gustavianska operahuset (efter 1892 benämnt Kungliga Operan) i Stockholm och spelades sjutton gånger fram till 1879. De verkliga publikframgångarna uteblev dock. En förklaring varför Blenda lades ner efter sjutton utsålda hus kan vara att operans hovkapellmästare Ludvig Norman, som hjälpt honom med instrumenteringen, drog sig tillbaka från sin tjänst redan 1879. Men mera sannolikt för att Ölander hade bittra fiender. "Jag känner sannerligen ingen lust att stämma någon lyra för er skull", utbrast hans librettist, den till Norge bortintrigerade regissören Josephson, som tröttnat på Ölanders brev, "fulla av ohövligheter och bornerade maktspråk". En enda men viktig vän hade han dock. Det var kung Oscar II, som bestämde att Blenda skulle få hans pris för bästa svenska opera på ett nordiskt ämne. Ölander blev ytterst lycklig och "supfärdig med sina 5 000 i näven", noterade operachefen Erik af Edholm i sin dagbok.

Order this image

You have unsaved changes.

Are you sure you want to leave this page?

Share to