Hatt

Created with Sketch.

Hilda Hatt

Hilda May Hatt (gift Bryant och Barrow), född 28 april Track and Field Statistics Brinkster.net (läst 8 augusti 2015) 1903 The Oxford DNB (läst 8 augusti 2015) i England, död 1975, var en brittisk friidrottare med häcklöpning som huvudgren. Hatt blev guldmedaljör vid den ordinarie damolympiaden 1922 och var en pionjär inom damidrott. Biografi Hilda Hatt föddes 1903 i Storbritannien, hon studerade senare vid Woolwich Polytechnic i London. Under skoltiden var hon aktiv friidrottare främst i höjdhopp, senare började hon även med häcklöpning och längdhopp. 1921 deltog Hatt i Damolympiaden 1921 i Monte Carlo där hon tog guldmedalj i höjdhopp (delat med Frédérique Kussel) och silvermedalj i längdhopp samt bronsmedalj i löpning 60 meter. Vidare tog hon guldmedalj i stafettlöpning 4 x 75 meter (med Hatt, Alice Cast, Daisy Wright och Mary Lines) samt guldmedalj i stafettlöpning 4 x 200 meter (med Lines, Bradley, Hatt och Cast). 1922 deltog Hatt deltog i de andra Damspelen 1922 i Monaco där hon vann guldmedalj (delad med Madeleine Bracquemond) i höjdhopp samt silvermedalj i häcklöpning och i femkamp. Hatt deltog sedan även i den första ordinarie damolympiaden den 20 augusti 1922 i Paris. Under idrottsspelen vann British Medallists in FSFI Women's World Games GBR Athletics (läst 8 augusti 2015) hon guldmedalj FSFI Women's World Games GBR Athletics (läst 8 augusti 2015) i höjdhopp Runner 500 (läst 8 augusti 2015) (delat med Nancy Voorhees) med 1,46 meter och silvermedalj häcklöpning 100 yards (80 meter).

Emilie Demant-Hatt

Emilie Demant-Hatt, född 24 januari 1873 i Selde, död 4 december 1958 i Frederiksberg, var en dansk konstnär och författare, samt verksam inom etnografi. Hon var gift med etnografen Gudmund Hatt, i vars vetenskapliga arbete hon deltog. Emilie Demant studerade bland annat måleri och teckning vid olika skolor i Köpenhamn mellan åren 1898–1907. Hon målade under hela sitt liv och ställde ut sina verk under konstutställningar. Under en resa till Torne lappmark 1904 träffade Emilie Demant-Hatt samen Johan Turi, som hon fick god kontakt med. Åter i Danmark studerade hon samiska vid universitetet i Köpenhamn. Ett par år senare återvände hon till lappmarken för att hjälpa Johan Turi att förverkliga hans önskan om att skriva en bok om samernas liv. De installerade sig i en barack vid Torne träsk, där Emelie Demant-Hatt skötte hushållet och uppmuntrade författaren medan han skrev. När Turi några månader senare var klar ordnade hon manuskriptet, översatte det till danska och överlämnade det för utgivning till sin vän Hjalmar Lundbohm. Det blev det epokgörande verket 'Muittalus sámid birra : En bok om lapparnas liv. Sedan Emelie Demant-Hatt hade hjälpt Johan Turi att förverkliga hans livsdröm, gjorde han detsamma för henne. Han gjorde det möjligt för henne att leva med nomadiserande samer under ett års tid. I slutet av juni 1907 följde Johan Turi henne till Kattuvuoma norr om Torne träsk, där hon installerade sig hos en familj i Talma sameby. Med den familjen levde hon sedan hela sommaren, hösten och större delen av vintern. För att få uppleva nya marker flyttade Demant-Hatt därefter över till en familj i Karesuandotrakten och följde med på deras mödosamma flyttning över högfjället till den norska kusten. Sina erfarenheter från detta år skildrade hon i boken Med lapperne i höjfjeldet, där även bland andra K.B. Wiklund bidrog med kommentarer. Emelie Demant gifte sig 1911 med Gudmund Hatt och företog därefter tillsammans med honom många resor.

Select the images you want to order

You have unsaved changes.

Are you sure you want to leave this page?

Share to