BREV -Vänersborgs museum / DigitaltMuseum

Brev skrivet till Johanna Brunsson. Från Emilia Colliander Romelid den 27de Mars 1877. Snälla Mamsell Brunsson! Bortvagm innan jag emottog det det sista brefvet, som jag tackar för, hade jag just tänkt att skrifva emedan tystnaden, kom mig att förmoda sjukdom. Så har ju ock varit, jemte mera af oroande beskaffenhet, som likväl nu lyckligtvis är öfver. Icke underligt att Mamsell Br. förkylde sig, dertill förefans många anledningar ser jag, eldsvådor i Borås äro ej ovanliga och kölden har denna vinter varit både ihärdig och kännbar. Nog önskade jag mycket att få väft upp garnet i Borås om det kunde blifva lätt och väl väft, derpå beror det- och det kan väl snart synas på de beställningar som troligen nu äro i gång. Vid hvad tid tänker Mll Br. fara till Koberg? Kanske vår -- Jernväg är öppen då och att Mll Br" tar den - välkommen när det sker att vi få besök. Fru Anneberg är mycket medtagen och Doktor En" - tror visst icke att hon har synnerligt långtigen emedan hon aldrig velat el. förstått att rätt sköta sin helsa. Jag tycker det är synd om Anneberg - han får då ensam ha vård om den lilla gossen- flickan dog efter Jul hvadern den lilla är väl förvarad efter hennes död blef Frun sämre. Annars må Grannarna godt oaktadt att köld vi haft med jemt slädfore sen i början af November. Vi ha ju påsk i Veckan, men det oroar tupparna föga; de vilja inga ägg ge oss. De unga på Sjuntorp kommo hit i Onsdags jag helsade dem från Mll Br"och de bado mig helsa åter, alla de mina helsa äfvenledes. Min Borås väf har legat under snön allt sedan den kom och jag haft den i hett vatten, det skall roa mig att se om den blekts något deraf -- ty jag har från barndomen hört att snö och marssol bleker- den sednare som alltjemt lyst klar har likväl näppeligen kunnat verka genom det tjocka snölagret som alltjemnt ökats. Har mll Br"- varit god vidtalat pigan för min räkning så önskade jag henne till köket i oktober, ty jag skulle gerna behålla den flickan jag har inne, om hon endast lär sig att handskas varsamt med allting, men ännu har ingen lärdom vunnits- om jag deremot ej kan behålla henne så skulle Borås jungfrun få innetjensten helst ville jag likväl försöka med flickan än ett år; ty hon är snäll och treflig fast hon bryter, rifer och slår i sönder mycket i den vägen har hon vunnit en mer än vanlig färdighets proflappen är nätt, jag har sett sådant tyg förr och funnit det trefligt. En prof servett följer - jag tog den alldra vackraste och jemnaste en del äro 3 ne tum kortare, som troligen beror på väftens olika finhet. Om man märkt -- och tillsatt v. vid hvarje fåll så hade det gjort godt. I går tycktes föret vara på upphällning i dag deremot se vi nya stora snömassor stendligen förökande sig. War rädd om helsan när vintern ger sig och vårluften kommer istället, då just är man snart utsatt för fara och Mll Br_ n är bestämdt icke stark. Att tiden tycks gå fort i Borås visar att ingen vantrefnad erfares och att undervisningen mottages med intresse hvilket gläder mig att höra lycka till all förnöjelse som bjudes. Nu slut för denna gång. Med vänskap, tillgifvnast Emilia Colliander Photo: Vänersborgs museum

Brev skrivet till Johanna Brunsson. Från Emilia Colliander Romelid den 27de Mars 1877. Snälla Mamsell Brunsson! Bortvagm innan jag emottog det det sista brefvet, som jag tackar för, hade jag just tänkt att skrifva emedan tystnaden, kom mig att förmoda sjukdom. Så har ju ock varit, jemte mera af oroande beskaffenhet, som likväl nu lyckligtvis är öfver. Icke underligt att Mamsell Br. förkylde sig, dertill förefans många anledningar ser jag, eldsvådor i Borås äro ej ovanliga och kölden har denna vinter varit både ihärdig och kännbar. Nog önskade jag mycket att få väft upp garnet i Borås om det kunde blifva lätt och väl väft, derpå beror det- och det kan väl snart synas på de beställningar som troligen nu äro i gång. Vid hvad tid tänker Mll Br. fara till Koberg? Kanske vår -- Jernväg är öppen då och att Mll Br" tar den - välkommen när det sker att vi få besök. Fru Anneberg är mycket medtagen och Doktor En" - tror visst icke att hon har synnerligt långtigen emedan hon aldrig velat el. förstått att rätt sköta sin helsa. Jag tycker det är synd om Anneberg - han får då ensam ha vård om den lilla gossen- flickan dog efter Jul hvadern den lilla är väl förvarad efter hennes död blef Frun sämre. Annars må Grannarna godt oaktadt att köld vi haft med jemt slädfore sen i början af November. Vi ha ju påsk i Veckan, men det oroar tupparna föga; de vilja inga ägg ge oss. De unga på Sjuntorp kommo hit i Onsdags jag helsade dem från Mll Br"och de bado mig helsa åter, alla de mina helsa äfvenledes. Min Borås väf har legat under snön allt sedan den kom och jag haft den i hett vatten, det skall roa mig att se om den blekts något deraf -- ty jag har från barndomen hört att snö och marssol bleker- den sednare som alltjemt lyst klar har likväl näppeligen kunnat verka genom det tjocka snölagret som alltjemnt ökats. Har mll Br"- varit god vidtalat pigan för min räkning så önskade jag henne till köket i oktober, ty jag skulle gerna behålla den flickan jag har inne, om hon endast lär sig att handskas varsamt med allting, men ännu har ingen lärdom vunnits- om jag deremot ej kan behålla henne så skulle Borås jungfrun få innetjensten helst ville jag likväl försöka med flickan än ett år; ty hon är snäll och treflig fast hon bryter, rifer och slår i sönder mycket i den vägen har hon vunnit en mer än vanlig färdighets proflappen är nätt, jag har sett sådant tyg förr och funnit det trefligt. En prof servett följer - jag tog den alldra vackraste och jemnaste en del äro 3 ne tum kortare, som troligen beror på väftens olika finhet. Om man märkt -- och tillsatt v. vid hvarje fåll så hade det gjort godt. I går tycktes föret vara på upphällning i dag deremot se vi nya stora snömassor stendligen förökande sig. War rädd om helsan när vintern ger sig och vårluften kommer istället, då just är man snart utsatt för fara och Mll Br_ n är bestämdt icke stark. Att tiden tycks gå fort i Borås visar att ingen vantrefnad erfares och att undervisningen mottages med intresse hvilket gläder mig att höra lycka till all förnöjelse som bjudes. Nu slut för denna gång. Med vänskap, tillgifvnast Emilia Colliander Photo: Vänersborgs museum