• Kuvert adresserat till S A Andrées storasyster Jenny Koraen.
Poststämplat "Nordlands Postexp." den 7 aug 1896. Frankerat med norskt märke om 10 öre.
    Photo: Grenna Museum– Andréexpeditionen Polarcenter
  • Kuvert adresserat till S A Andrées storasyster Jenny Koraen.
Poststämplat "Nordlands Postexp." den 7 aug 1896. Frankerat med norskt märke om 10 öre.
    Photo: Grenna Museum– Andréexpeditionen Polarcenter
  • Kuvert adresserat till S A Andrées storasyster Jenny Koraen.
Poststämplat "Nordlands Postexp." den 7 aug 1896. Frankerat med norskt märke om 10 öre.
    Photo: Grenna Museum– Andréexpeditionen Polarcenter

Dikt

Kuvert adresserat till S A Andrées storasyster Jenny Koraen.
Poststämplat "Nordlands Postexp." den 7 aug 1896. Frankerat med norskt märke om 10 öre.

Created with Sketch.

Poltava (dikt)

Poltava () är en berättande dikt författad av Aleksandr Pusjkin mellan 1828 och 1829 om kosackhetmanen Ivan Mazepas roll i slaget vid Poltava 1709 mellan Sverige och Ryssland.En anmärkning på stavningen: Mazeppa är en historisk stavning, men både Pusjkin och modern ryska använder sig av Mazepa, vilket även denna artikel kommer att använda sig av. Nutida svenska använder sig av Mazepa för den historiska personen och bibehåller Mazeppa för historiska skildringar såsom [[Mazeppa (dikt)|Byrons dikt]].</ref> Dikten varvar en kärleksberättelse mellan Mazepa och Maria med en redogörelse av Mazepas svek mot Peter den store och Peters seger i slaget. Även om den oftast ses som ett av hans mindre verk och har kritiserats för att vara oförläget imperialistisk, så har ett antal kritiker lovordat dikten för hur djupt den går in i karaktären och dess förmåga att syntetisera disparata genrer. Dikten inspirerade till Tjajkovskijs opera Mazeppa från 1884. Diktens disposition Dikten inleds med en inskrift från Byrons dikt Mazeppa från 1819, där hetmanen skildras som en romantisk hjälte, som i exil tvingats fly från Polen på grund av en kärleksaffär med en gift adelskvinna. Pusjkin följer denna inskrift med en passionerad dedikation för en anonym älskare. Den första upplagan innehöll ett förord [предисловие] där Pusjkin invänder mot den heroiska presentationen av Ivan Mazepa i verk av andra författare och hans intention är att rätta dem genom att skildra honom som han egentligen var.Pushkin säger att "vissa författare ville måla upp honom [Mazepa] som en frihetshjälte... ingen har skildrat honom som en gammal fegis som vände kappan i vinden när han fick syn på en väpnad kvinna... det vore bättre att ange och förklara den rebelliska hetmannens riktiga karaktär och inte förvränga hans sanna historiska personlighet. [Некоторые писатели хотели сделать из него героя свободы, нового Богдана Хмельницкого.... Некто в романической повести2) изобразил Мазепу старым трусом, бледнеющим пред вооруженной женщиною, . Лучше было бы развить и объяснить настоящий характер мятежного гетмана, не искажая своевольно исторического лица.] Pusjkin, 31 januari 1829, "Predislovie k Poltave", citerat i Sobranie sochinenii A.S. Pushkina v desiati tomakh, redaktör S. M. Bondi. Moscow. Tillgänglig på nätet på http://www.rvb.ru/pushkin/02comm/0791.htm. Själva dikten är indelad i tre delar – eller "låtar" [песни] – av ungefär lika längd. Den första delen utspelar sig till en början i adelsmannen Vasily Kochubeis gods, där dottern Marias skönhet beskrivs. Maria har förälskat sig i hetmannen Mazepa, som är hennes gudfader och mycket äldre än vad hon är: därför är de väldigt tystlåtna med sin kärlek. Emellertid blir de snabbt påkomna och tvingas rymma, vilket ger en skamlig känsla hos familjen och lämnar sina föräldrar rädda. Dikten skiftar då handling och börjar att beskriva den politiska situationen i Lillryssland: det finns ett stort stöd för en separation med Ryssland; Mazepa stöder rebellerna. Kochubei lovar att hämnas på Mazepa för att ha brutit förtroendebandet mellan dem och rymt iväg med Maria. Han har fortfarande varit lojal mot tsaren och skickar en budbärare till tsaren för att fördöma hetmannen. Det mesta av den andra delen är skriven som en dramatisk dialog i stil med ett läsdrama. Mazepa är fokuserad på sina planer att göra uppror mot tsaren, och Maria är oroad över att han inte längre älskar henne. Han frågar henne om hon kan lova att hon i nöd och lust skulle välja honom framför sin far, men avstår från att berätta för henne om hans svek mot tsaren.

Musée des Beaux Arts (dikt)

miniatyr|Landskap med Ikaros Fall på Musée des Beaux Arts "Musée des Beaux Arts" (franska för "Museet för de sköna konsterna") är en dikt skriven av den engelske poeten W. H. Auden i december 1938, medan han bodde i Bryssel tillsammans med Christopher Isherwood.För en kronologi över Audens komponering av dikten, se Edward Mendelson, Early Auden, New York: Viking, 1981. ss. 346–8 och ss. 362–4. Dikten gavs först ut med titeln "Palais des beaux arts" (palatset för de sköna konsterna) i den utgåva som släpptes av tidskriften New Writing våren 1939, en modernistisk tidskrift med John Lehmann som redaktör.Se Andrew Thacker, "Auden and Little Magazines," i Tony Sharpe (red.), W.H. Auden in Context, New York: Cambridge University Press, 2013. ss. 337–346, srsk s. 339. Därefter gavs den ut i diktsamlingen Another Time (New York: Random House, 1940), som fyra månader senare följdes av en brittisk utgåva (London: Faber and Faber, 1940).För en full bibliografi, se B.C. Bloomfield och Edward Mendelson, W.H. Auden, a Bibliography, 1924–1969. 2nd edition. Charlottesville: University Press of Virginia, 1972. ss. 40–45. Diktens titel kommer från Musées Royaux des Beaux-Arts de Belgique i Bryssel, ett museum känt för sin samling av tidig-nederländskt måleri. Auden besökte museet och såg ett antal av verken från de "gamla mästare" som omnämns i diktens andra rad, däribland Pieter Brueghel den Äldre. Dikten har översatts till svenska med samma titel av poeten Gunnar Ekelöf. Synopsis Dikten är skriven på fri vers, och uppdelad i två delar. I den första delen beskrivs "lidandet" och det "hemska martyrskapet" som sällan når våra vardagliga rutiner: "While someone else is eating or opening a window or just walking dully / along." I diktens andra halva beskrivs, genom den poetiska metoden ekfras, målningen Landskap med Ikaros fall (omkring 1560), som då troddes ha målats av Brueghel men som idag tros vara en tidig kopia av ett förlorat verk. Audens beskrivning låter läsaren visualisera hans specifika ögonblick, och den tidpunkt då han menar sig se världens likgiltighet inför lidande, "how everything turns away / Quite leisurely from the disaster ... the white legs disappearing into the green." Den katastrof som skildras är Ikaros fall, som enligt mytologin förorsakats av att han flyger för nära solen vilket gör att hans vingar smälter.

Add a comment or suggest edits

To publish a public comment on the object, select «Leave a comment». To send an inquiry directly to the museum, select «Send an inquiry».

Leave a comment or send an inquiry

Select the images you want to order

You have unsaved changes.

Are you sure you want to leave this page?

Share to