Egby kyrka

Det är troligt att den allra första kyrkan i Egby var en liten enkel byggnad i form av stavkyrka. Under mitten av 1100-talet uppfördes den nuvarande kyrkan i kalksten bestående av långhus, kor och absid. Koret skildes från långhuset med en smal triumfbåge. I absiden var det ännu bevarade altaret placerat[1]. Med anledning av det oroliga politiska läget i Östersjöområdet förhöjdes under 1200-talet långhusets murar varvid kyrkan erhöll en övervåning med små skottgluggar och fick karaktär av sockenfästning eller försvarskyrka. Övervåningen bars upp av valv vilande på en kraftig mittpelare. Koret erhöll ett lågt kryssvalv[1]. Kyrkan försågs under 1300-talet med en sakristia på norrsidan i anslutning till koret och ett vapenhus på sydsidan. Torn saknades. Istället hade en mindre klockstapel byggts på mitten av långhusets tak. Under 1700-talet genomgick kyrkan som tydligen under 1600-talet fått förfalla ett flertal underhållsarbeten och reparationer. Exempelvis reparerades yttermurarna, yttertakets spånbeklädnad ersattes med tegel, fönster förstorades och nya bröts upp. Exteriören rappades och vitkalkades. En riktigt stor ombyggnad ägde rum 1818-1835 varvid ett torn uppfördes i väster med lanternin för kyrkklockan. Interiört förändrades 1200-talets kyrkorum radikalt genom att valven raserades. Koret förenades med långhuset varvid triumfbågen utplånades. Huvudingången förlades till det nybyggda tornet. Kyrkorummet försågs med ett trätunnvalv. Endast den lilla absidens valv bevarades.1959 ägde en omfattande yttre och inre restaurering rum då långhusets sydportal igenmurades och ersattes av ett fönster. Absiden frilades genom att altaruppsatsen flyttades till södra väggen. Bänkinredningen byttes ut mot en helt ny.

(Källa: Wikipedia 2017-12-19)

Om fotografen

Nils J. Nilsson föddes den 23 april 1892 i Lidhult i Småland. Han växte upp på en bondgård och fick tidigt vara med i jordbruksarbetet. Som tolvåring fick han följa med på en marknadsresa till Halmstad. När han gick ner till hamnen och fick se de stora fartygen och vattnet väcktes intresset för havet. Detta intresse kom att utvecklas och följa honom genom hela livet.

Vid sidan om sin lärartjänstgöring på olika platser vid både ost- och västkusten ägnade sig Nils J. Nilsson tidigt åt navigation och fiske. På 1920-talet gav han ut läroböcker i dessa ämnen. Intresset för kustfisket och den äldre fiskarkulturen växte sig med åren allt starkare hos Nils. Ofta anlitades han av Nordiska museet, Kalmar läns museum och Blekinge museum för olika uppteckningsarbeten. Dessa uppdrag innebar att genom fotografering, förvärv av föremål och uppteckningar dokumentera landskapets kustfiske samt bebyggelsen som var knutna till fiske- och jordbruksnäringarna.

När Nils J. Nilsson i slutet av 1950-talet bosatte sig i Uppsala fick han även där uppdrag från Upplandsmuseet att utföra liknande arbeten. Detta dokumentationsarbete resulterade bland annat i den stora utställningen "Från harka till trål" på Upplandsmuseet 1962 och en artikel om fiske och fiskebebyggelse vid Upplandskusten i årsboken Uppland 1962. Nils var även en erkänd och framstående naturfotograf. Han erhöll fornminnesföreningens förtjänstmedalj 1962.

Kalmar läns museum har bilder tagna av Nils som skildrar husbehovsfiske längs kusten och jordbruk så som det bedrevs på mindre gårdar ännu under 1930- och 1940-talen. Många av hans bilder visar på en teknisk skicklighet men också hans förmåga att ofta stämningsfullt dokumentera människan, naturen och olika miljöer.

Nils J Nilsson avled i Uppsala 1980.

Fotografering: 1957 (Fotografens negativjournal)