Vänersborgs museum. Afrikanska fågelsalen, honungsvisare.

Fåglar som visar vägen till honung

Få fåglar samspelar med människan. Några fågelarterarter från sydvästra Afrika, som finns att hitta i den Afrikanska utställningen, gör just detta. De är honungsvisare. Alla arter som tillhör familjen honungsvisare lägger, precis som göken, sina ägg i andra fågelarters reden. Detta parasitiska beteende överlåter ansträngningen att föda upp fåglarna på andra, intet ont anande, småfåglar.

Den stora honungsvisarens särpräglade beteende har fascinerat ornitologer världen över. När fågeln lokaliserat ett bo med vildbin flyger den iväg för att leta upp en människa eller möjligen en honungsgrävling.Då honungsvisaren funnit en person sätter den sig i ett närbeläget träd och ropar ett särskilt läte för att påkalla uppmärksamhet. Människorna har lärt sig att tolka ljudet och följer efter fågeln vilken flaxande från träd till träd visar vägen till bina.

Vid ankomsten till binas bo plundrar människan detta på dess högt skattade innehåll av honung. Alltid spills någon honung på marken eller så placerar man ut en bit honungskaka till fågeln som tack för hjälpen.Detta är så vitt känt det enda exemplet på en sådant utvecklat samarbete mellan ett vilt djur och människa.

Stor honungsguide/ honungsvisare (Indicator indicator) A256-A258. Fåglarna finns i monter 2 i den afrikanska fågelsalen.I den Afrikanska fågelsalen finns världsunika fåglar från sydvästra Afrika. Du står öga mot öga med ett lejon omgiven av närmare tusen fåglar från Afrika med en färgprakt utan like i museets kanske mest kända utställning – den afrikanska fågelsalen. I Vänersborg föddes en zoologisk forskartradition på 1830-talet med den invandrade excentriske engelske björnjägaren Llewellyn Lloyd som fascinerat jagade och samlade Vänerlandskapens fauna. Intresset överfördes till sonen Charles John Andersson vilken vid århundradet mitt blev en av dåtidens mest hyllade afrikanska upptäcktsresanden. Hans dramatiska och fängslande upptäckarskildringar från resor genom södra Afrika fångar läsare än i dag.

Traditionen fullföljdes av den unge slaktarsonen Axel W Eriksson vilken, efter att ha gått i lära hos Lloyd, tog tjänst som Charles John Anderssons assistent på dennes expeditioner. Efter Anderssons död kom Eriksson att fullfölja dennes zoologiska forskningar med kartläggande av Damaralandets fågelvärld. I Omaruru, i nuvarande Namibia, kom Eriksson 1869 att upprätta en handelsstation som blev centralort för en omfattande handel med elfenben, vapen, strutsfjäder och kreatur.

Den omfattande fågelsamlingen, monterad av Gustaf Kolthoff, skänktes av Eriksson till barndomsstaden Vänersborg 1883 och kom därmed att få avgörande betydelse för tillkomsten av Vänersborgs museum.

Fotografering: February 22, 2012