Nationalmuseum (byggnad)
Nationalmuseibyggnaden är en byggnad vid Södra Blasieholmshamnen 2 på Blasieholmen i Stockholm som innehåller Sveriges Nationalmuseum. Projektet med ett nytt "Konglig museum" i Stockholm var ett av tidens största och mest påkostade byggnadsarbeten, som skulle ta omkring tolv år att färdigställa och ytterligare tre år för att fullborda de invändiga arbetena. För byggnadens utformning svarade den tyske arkitekten Friedrich August Stüler och för den invändiga gestaltningen stod den svenske arkitekten Fredrik Wilhelm Scholander. Byggnaden invigdes den 15 juni 1866 samtidigt med Stockholmsutställningen 1866 och inför hundraårsjubileet 1966 genomfördes en landsomfattande turné kallad Mästerverksutställningen.
Nationalmuseum är sedan 1935 ett statligt byggnadsminne. Byggnaden ägs och förvaltas av Statens fastighetsverk. Från februari 2013 till oktober 2018 var museibyggnaden på Blasieholmen stängd för att genomgå en omfattande renovering och upprustning. Museet återinvigdes 13 oktober 2018 under festliga former.
Diskussioner och placeringsalternativ
Genomförandet av nybyggnaden för Sveriges Nationalmuseum var ett av tidens största byggprojekt och det skulle dröja över 50 år innan nuvarande byggnaden kunde invigas på Blasieholmen 1866. Projektet blev nästan inte av; adeln och prästerna var för, borgarna och bönderna emot. De första idéerna till en ny, egen byggnad för den konstsamling som fanns i Stockholms slotts nordöstra flygel kan dateras till 1814 då förslag till ett museum för Taflor och Statuer ingick som ett av det årets ämnen i Konstakademiens byggnadsskolas tävling.Bjurström (1992), s. 105 Samlingen i Stockholms slott omfattade då omkring 400 målningar och 300 skulpturverk samt tusentals gravyrer och teckningar. Utrymmet var redan från början mycket begränsat så att inte alla tavlor kunde visas.Dahlgren (1897), del I, s. 418
År 1828 togs frågan om en ny museibyggnad upp i riksdagen för första gången. Man pekade på museerna i Köpenhamn och München som förebilder.Bjurström (1992), s. 105 Motionen avslogs, men härmed hade frågan väckts och skulle komma att hållas vid liv. Efter det att man under de följande åren föreslagit andra lösningar motionerades det åter om en ny museibyggnad vid Riksdagen 1840–1841. Vid 1844-45 års riksdag begärde regeringen 750 000 för en museibyggnad och med en rösts majoritet beviljades anslaget. Den nya byggnaden skulle även inrymma Kungliga biblioteket, Vitterhetsakademins arkiv, Myntkabinettet, Livrustkammaren och Kungliga klädkammaren.Abrahamsson (2004), s. 113-116
En särskild platskommitté arbetade sedan med 13 olika placeringsförslag, bland dem Kungsträdgården (dåvarande Karl XIII:s torg), Humlegården, Helgeandsholmen, Slottsbacken, Kungsklippan och längst ut på Blasieholmen (där huset senare blev av). Det mest fantasieggande förslaget var troligen placeringen av konstmuseet på Kungsklippan som visas på en målning av Carl Stefan von Bennets från 1845. Här syns ett stort vitt palats med ett kupolkrönt centraltorn, utsträckta flygelbyggnader med arkader och hörntorn samt en enorm fritrappa som leder i flera etapper ner till Klara sjö. Bennets förslag kom aldrig i närmare urval, inte heller Lars Jacob von Rööks båda förslag på Helgeandsholmen respektive Slottsbacken.Bjurström (1992), s. 103
1 comment
Göran Johansson, June 23, 2025
Add a comment or suggest edits
To publish a public comment on the object, select «Leave a comment». To send an inquiry directly to the museum, select «Send an inquiry».