Fo170047AF

Created with Sketch.

Nya Älvsborg

upright=1.8|Flygfoto. Troligen från slutet av 1970-talet. Nya Älvsborg, Nya Älvsborgs fästning eller bara ÄlvsborgMilitären och kulturhistorikern Hugo Fröding menar att den "i dagligt tal kallad blott och bart Älfsborg." Källa: Svenska dagbladet, 31 januari 1909, "Ny-Älfsborg under djupaste fred." är en fästning på KyrkogårdsholmenAv kung Kristian IV döpt till Gotenbrille, motiverat av att holmen är "Skabdt på den siide ud til haffnen Som en Briille, man setter pa Nessen, och pa den anden siide Er den Spiidtz." Namnformen Kjyrckiegår[dz] Holmen påträffas 1640, och man antar att det därför har legat en äldre begravningsplats här. Källa: Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län II : ortnamnen på Göteborgs Stads område (och i Tuve socken) jämte gårds- och kulturhistoriska anteckningar, [Tredje häftet], Hjalmar Lindroth, Institutet för ortnamns- och dialektforskning vid Göteborgs Högskola, Elanders Boktryckeri, Göteborg 1929, s. 142 i Älvsborgsfjorden (tidigare Wike fjord)Bothén (1960) i Göta älvs mynning, vid inloppet till Göteborgs hamn. Nya Älvsborg, karta från Lantmäteriet. Fästningen började byggas 1653 för att försvara staden mot den danska flottan, som på samma plats byggt en fästning redan 1644. Den har varit belägrad, men aldrig intagen av fientliga styrkor.Det forna Majorna, [andra upplagan 1940], Axel Rosén, Göteborg 1938, s. 12 Nya Älvsborg är statligt byggnadsminne (SBM) sedan den 25 januari 1935. Fastighetsbeteckningen är Älvsborg 855:752.Nya Älvsborg, karta från Lantmäteriet. Nya Älvsborg är en av Sveriges 11 salutstationer där officiella saluter avges av Försvarsmakten vid särskilda högtider såsom nationaldagen, Konungens födelsedag, etc. Fästningen är uppförd på vad som ursprungligen var två separata holmar, av vilken den södra upptas av själva fästningen och den norra av ett så kallat hornverk.Cederblad (1884), s. 264 Den smala rännan mellan holmarna fungerade under en tid som båthamn,Unda Maris (1946), s. 50 och rännan fanns kvar fram till åtminstone 1820.Göteborg i äldre och nyare tid, bilder samlade och beskrifna af Carl Lagerberg, Wald. Zahrissons Förlag, Göteborg 1902, s. 239, "Plan af fästningen Nya Älfsborg 1820." Efter ritning av E.G. Henschen i Kungl. Fortifikationens arkiv. Anläggningen kallades först Kyrkogårdzholmen innan Gamla Älvsborg blivit utdömt.Om Göteborgs befästande : föredrag hållet vid 3:e Arméfördelningens militärförenings allmänna sammankomst i Göteborg den 2 december 1896, Claes Grill [Kapten vid Kongl. Fortifikationen], Stockholm 1897, s. 12 Under Skånska kriget 1675-1679 deltog fästningen i Göteborgs försvar mot danska angrepp och under senare delen av stora nordiska kriget var den 1717-1719 inblandad i strider med dansk-norska sjöstyrkor under ledning av amiral Peder Tordenskjold. När fästningen senare på 1700-talet minskade i betydelse som militär anläggning, användes den i stället i ökande grad som fängelse fram till 1866. Under första världskriget hade fästningen rollen som minförråd, som en del i försvaret av Göteborgs hamn. Nya Älvsborg ingår i en serie av försvarsanläggningar med namnet Älvsborg vid inloppet till Göteborg som tidsmässigt avlöst varandra. Det skall inte förväxlas med sin föregångare Älvsborgs slott vilket, med början på 1300-talet, hade uppförts vid Klippan längre in i älvmynningen. Fästningen skall heller inte förväxlas med sin efterföljare Älvsborgs fästning, samlingsnamnet för ett antal försvarsanläggningar i Göteborgs hamninlopp, med bland annat Oscar II:s fort insprängt i Västerberget vid älvmynningen i början av 1900-talet.

Anfallet mot Nya Varvet (1717)

Anfallet mot Nya Varvet (1717) var en militär drabbning i Göta älvs mynning natten och tidiga morgonen den 2–3 maj (g.s.) 1717, mellan en anfallande dansk flottstyrka och svenska försvarare. För att få slut på den svenska kaparverksamheten utförde den unge kommendören Peder Tordenskjold ett anfall mot hamn- och varvsanläggningarna i Göteborg natten till den 3 maj 1717. På grund av oenighet mellan danska officerare gick överraskningsmomentet förlorat och svenskarna fick tid att organisera försvaret. Efter ett antal timmars strid i Göta älvs mynning slogs anfallet tillbaka. Tordenskjolds omdöme i samband med genomförandet av attacken ifrågasattes senare av hans överordnade. Bakgrund Under senare delen av Stora nordiska kriget var den svenska ekonomin hårt ansträngd. Det innebar bland annat att det blev allt svårare att bemanna och utrusta flottans fartyg i Göteborg, den så kallade Göteborgseskadern. Samtidigt blomstrade kaparverksamheten, som också var baserad i Göteborg. De flesta kaparfartygen tillhörde kaparredaren Lars Gathe. I slutet av 1715 adlades han med namnet Gathenhielm och i januari 1716 utnämndes han till kommendör för att kunna föra befäl över hela kaparflottan. För att inte Göteborgseskadern skulle ligga helt stilla lånade styrkans chef, viceamiral Axel Lewenhaupt, ut fregatten Älvsborg mot borgen till bröderna Lars och Christian Gathe. Bröderna kunde då genom att betala fartygets besättning och utrustning använda fartyget i sin kaparverksamhet. I maj 1716 avgick Lewenhaupt som chef för Göteborgseskadern. Han efterträddes på order av Karl XII av arméofficeren, generalguvernören över Göteborgs och Bohus län, fältmarskalk Carl Gustaf Mörner af Morlanda. Mörner skulle nu förutom sina ordinarie administrativa sysslor, dessutom leda sjöteknisk verksamhet.

Select the images you want to order

You have unsaved changes.

Are you sure you want to leave this page?

Share to