Porträtt av generallöjtnant Gustaf Uggla.

Created with Sketch.

Adrian Florman

miniatyr|Drottningens paviljong, april 2019. Adrian Gustaf Eugen Florman, född 2 mars 1889 i Stockholm, död 1978, var en svensk militär, direktör och flygpionjär. Adrian Florman var son till Ernst Gösta Florman (1858–1936) och grevinnan Ida Julie Matilda Ebba Bonde, dotter till greve Gustaf Fredrik Bonde af Björnö och Horatia Charlotta Ida Marryat.. Han var bror till direktören Carl Florman och kusin till flygaren Bertil Florman. Biografi År 1911 blev Florman underlöjtnant vid Kronprinsens husarregemente, 1914 löjtnant, 1926 ryttmästare och 1927 reservofficer. Han blev arméflygare 1917 och fältflygare 1918. År 1924 stiftade han med sin bror Carl Florman AB Aerotransport (vilket senare blev Scandinavian Airlines System), och var tre år bolagets vice verkställande direktör, men övergick därefter till annan verksamhet som direktör i Försäkringsbolaget Gothia. Han var verkställande direktör för AB Flygindustri i Limhamn 1926-1928 samt verkställande direktör för Försäkrings aktiebolaget Securitas 1936-1946. Hästintresse Adrian Florman ärvde ett intresse för hästar och ridning från sina gudföräldrar, hans morbror var Gustaf Vs hovstallmästare, greve Carl Bonde (1872–1957) på Tjolöholms slott, gift med Blanche Bonde, och hennes far, James Fredrik Dickson, (1844–1898) var i sin tur hovstallmästare hos Oscar II. och med anknytning till dessa två hovstallmästare, erhöll Adrian Florman som kung Gustaf V:s ryttmästare Drottningens paviljong i Rosendals slott som tjänstebostad.

Gustaf Uggla

Gustaf Fredrik Oskar Uggla,Oskar även stavat Oscar, se Sveriges statskalender 1905, 1915, 1918 och 1921. född 22 januari 1846 i By församling, Värmlands län,By församlings födelse- och dopbok 1846–1860, s. 3 död 7 januari 1924 i Oscars församling, Stockholms stad,Oscars församlings död- och begravningsbok 1923–1927, s. 30 var en svensk militär, general och adjutant. Biografi Gustaf Uggla härstammade från Värmlandsgrenen av ätten Uggla. Han utnämndes 1863 till underlöjtnant i Värmlands regemente, i vilket han 1879 befordrades till kapten. Under tiden hade han 1870 utnämnts till generalstabsofficer och 1873 blivit löjtnant vid den då nyinrättade Generalstaben, som han tillhörde ända tills han 1897 nådde överstegraden, med undantag av åren 1879–1881, då han gjorde passage vid Värmlands regemente och samtidigt var kompanichef vid Krigsskolan. År 1897 utnämndes han till överste och sekundchef för Svea livgarde och 1902 till generalmajor. År 1908 befordrades han till generallöjtnant. År 1902 blev han chef för II. arméfördelningen, en befattning som han innehade till 1913, då han avgick ur aktiv tjänst. Samma år utnämndes han till general i generalitetets reserv. År 1915 var han tillförordnad inspektör för Trängen. Åren 1877–1883 var Uggla lärare vid Krigsskolan, varefter han blev militärattaché vid beskickningen i Wien. Åren 1885–1890 var han lärare vid Krigshögskolan och 1890–1897 chef för Krigsskolan. Redan 1871 hade Uggla utnämnts till ordonnansofficer hos dåvarande hertigen av Östergötland, sedermera kung Oscar II, vars stab han som ordonnansofficer, adjutant och överadjutant sedan tillhörde under kungens livstid. Från 1910 var han förste adjutant och chef för kung Gustaf V:s stab, och lämnade dessa befattningar 1 januari 1924. Uggla var sekreterare, ledamot och ordförande i ett flertal militära kommittéer och kommissioner, bland annat Kommittén för granskning av de särskilda vapenslagens exercisreglementen 1885–1887, värnpliktskommittén 1898, infanteriexercisreglementskommittéerna 1893–1895, 1902–1904 och 1912 samt Kommissionen för utredning med mera rörande regementspastorsinstitutionen 1907. I egenskap av varm anhängare av den frivilliga skytterörelsen valdes Uggla 1909 till ordförande i skytteförbundens överstyrelse. Som sådan engagerade han sig i fråga om fältskytteverksamhetens utveckling i en för landets försvar gynnsam riktning. Som mångårig ledamot i styrelsen för Centralföreningen för idrottens främjande och i Svenska Röda korset verkade han också för dessa föreningars syften. Åren 1898–1902 var han ledamot av Krigshovrätten. En kortare tid under 1919 års lagtima riksdag var han representant för Värmlands läns valkrets i första kammaren.

Add a comment or suggest edits

To publish a public comment on the object, select «Leave a comment». To send an inquiry directly to the museum, select «Send an inquiry».

Leave a comment or send an inquiry

Select the images you want to order

You have unsaved changes.

Are you sure you want to leave this page?

Share to