Varvsutställningen. "Fartygens färdigställande efter sjösättning"".

Created with Sketch.

Antisemitism (utställning)

Antisemitism var en vandringsutställning som skapades genom att kombinera en holländsk och en svensk utställning för att spegla förföljelserna av judar under 2 000 år. Utställningen visades först i Stockholm och blev sedan en mobil utställning som turnerade 1992 till 1993 i Sverige.Riksutställningar/Projektarkivet/Projekt nummer: 2613, 2616, 2617/Volymnummer: F1A: 350/Mapp: ”2613, Antisemitism”/4 sidor A4 (rektangulära hål tyder på att de suttit i en ringpärm): ””Riksutställningar, Antisemitism”, sid. 3. Producent av den holländska utställningen var Stiftelsen Anne Frank i Amsterdam och den svenska arbetades fram av Planeringsgrupp Anne Frank i Sverige. Vissa modifieringar krävdes för att få Antisemitism att fungera som en vandringsutställning. Den praktiska biten och transporterna blev ett uppdrag för myndigheten Riksutställningar. Bakgrund Stiftelsen Anne Frank, Anne Frank Foundation i Amsterdam, hade redan tidigare producerat en utställning om antisemitiska bilder av judar i ett Europa präglat av kristendom, monterad på 18 dubbelsidiga skärmar.Riksutställningar/Projektarkivet/Projekt nummer: 2613, 2616, 2617/Volymnummer: F1A: 350/Mapp: ”2613, Antisemitism”/Dubbelsidigt ark (röda kanter) A4: ”Kalkyl/projektbudget, Riksutställningar, Projektets benämning, Antisemitism. En historisk skildring i ord och bild, Vårt diarienummer, RU 910404-5722/.../”, sid. 1. Utställningen sträckte sig från romartiden till den så kallade ”Waldheimaffären” på 1980-talet. Österrikes president Kurt Waldheim anklagades då för att ha varit nazistsympatisör och krigsförbrytare under andra världskriget. Samtidigt hade Planeringsgrupp Anne Frank i Sverige, genom gruppens ordförande Berthold Kohn, producerat en utställning om antisemitism från 1300-talet till 1990-talet. På Berthold Kohns initiativ togs den holländska utställningen till Sverige och kombinerades med den svenska. Syftet var att visa de båda utställningarna som en enda på Kulturhuset i Stockholm, vilket skedde i slutet av 1991. Därefter arbetades utställningen om för att fungera som vandringsutställning med hjälp av Riksutställningar. Tema Antisemitism – både som stationär och mobil utställning – skildrade antisemitismens historia och bakgrund i Mellaneuropa, men också i Sverige.

Invandrare i Sverige (utställning)

Invandrare i Sverige var en vandringsutställning som producerades i två versioner av den statliga myndigheten Riksutställningar, i samarbete med Arbetsgruppen för invandrarfrågor. Den handlade om de problem som mötte de nya svenskarna i slutet på 1960-talet i Sverige, och vad som skulle kunna göras för att lösa dem.Riksutställningar/Projektarkivet/Projekt: 9-10/Volymnummer: F1A: 19/Mapp: ”Projektnr: 9, ’Invandrare i Sverige’”/1 sida A4: ”Förslag till skrivelse, Till folkhögskolorna/.../För Riksutställningar, Marita Lindgren-Fridell, 1:e intendent”.Riksutställningar/Projektarkivet/Projekt: 9-10/Volymnummer: F1A: 19/Mapp: ”Projektnr: 9, ’Invandrare i Sverige’”/5 häftade sidor A4: ”E.P., 29.10.1970, Version 2, Invandrare i Sverige – Stora versionen”, sid. 1. Den stora utställningen besökte 35 orter i Sverige 1968 till 1970.Riksutställningar/Projektarkivet/Projekt: 9-10/Volymnummer: F1A: 19/Mapp: ”Projektnr: 9, ’Invandrare i Sverige’”/2 häftade sidor A4: ”Turneplan för utställningen ’Invandrare i Sverige’”. Bakgrund Ursprunget till utställningen Invandrare i Sverige kom från en förfrågan från dåvarande Arbetsgruppen för invandrarfrågor. Gruppen vände sig till Riksutställningar för att få hjälp med att belysa situationen för migranter i Sverige i slutet på 1960-talet. När vandringsutställningen Invandrare i Sverige skulle produceras hade Riksutställningar funnits som statlig försöksverksamhet i fem år. Den nya utställningen presenterades av Riksutställningars skolavdelning, som en ny giv för föreningen Konst i skolans medlemmar. Riksutställningar hade redan 1966 börjat samarbeta med Konst i skolan när den uppmärksammade vandringsutställningen Upptäcka – uppleva togs fram, vilket också kan sägas vara starten på myndighetens satsning på utställningsverksamhet riktad mot barn. Så här formulerade sig Marita Lindgren-Fridell, förste intendent vid Riksutställningar, när hon vill förklara för folkhögskolorna hur samarbetet såg ut mellan Riksutställningar och föreningen Konst i skolan:/.../Enligt uppgörelsen mellan Konst i skolan och Riksutställningar skall utställningarna inte endast utgöras av konstutställningar eller bildsamlingar och studiematerial som behandlar konst utan också andra aktuella och lämpliga ämnen. Dessa utställningar/studiepaket skall inte blott anknyta till undervisningen i teckning etc utan också till samhälls- och naturorienterande ämnen i skolan./.../Riksutställningar hade efter de första fem åren fått en delvis ny inriktning än tidigare, traditionella utställningsformer började ifrågasättas och nya metoder och tekniker diskuterades. Marita Lindgren-Fridell:Riksutställningars uppgift f.n. är att bedriva olika typer av försök och experiment. Dels söker man göra utställningar av betydligt mindre format än tidigare, dels ge andra innehåll än de traditionella konstutställningarnas. Den nu erbjudna utställningen ”Invandrare i Sverige” är just ett sådant försök./.../ Tema Invandrare i Sverige skulle vara ett utställningskoncept ”av informativ karaktär och vända sig till en svensk publik”. Målsättningen var att bidra till:

Toppmötet (utställning)

Toppmötet var en vandringsutställning som producerades av den statliga myndigheten Riksutställningar. Den innebar premiär för Riksutställningars så kallade utställningstorn – en form av mångsidig/flexibel utställning som kunde användas på olika vis i skiftande miljöer. Toppmötet var en utställning som togs fram i efterdyningarna av de kravaller som uppstod i samband med EU-toppmötet i Göteborg, juni 2001.Riksutställningar/Projektarkivet/Projekt: 3353/Volymnummer: F1A: 418/Mapp: ”Projekt 3353, ’Toppmötet’”/Undermapp: ”3353, Diarieförda handlingar, Beslutsunderlag, Upplösningsbeslut”/12 häftade sidor A4: ”Helene Larsson/020823, Riksutställningar, Beslutsunderlag, Projektbeskrivning Makt och motmakt”, sid. 1.Riksutställningar/Projektarkivet/Projekt: 3353/Volymnummer: F1A: 418/Mapp: ”Projekt 3353, ’Toppmötet’”/16-sidigt häfte: ”En studie av utställningstornen och erfarenheter från utställningen Toppmötet. expoteket, Av Per Cederberg, 2003-09-03”, sid. 4. Bland annat baserades utställningen på sms-meddelanden från utställningens besökare.Riksutställningar/Projektarkivet/Projekt: 3353/Volymnummer: F1A: 418/Mapp: ”Projekt 3353, ’Toppmötet’”/Undermapp: ”3353, Diarieförda handlingar, Beslutsunderlag, Upplösningsbeslut”/53 sidor (lösblad med svartvit bild i stället för titel: ung man till höger om ett av tornen) A4: Sid 30: ”Sms-meddelanden till utställningen”. Bakgrund Grunden till utställningen Toppmötet är de händelser som blivit kända som Göteborgskravallerna, eller Göteborgshändelserna. Sverige hade för första gången varit ordförandeland i EU när unionens ledning skulle hålla toppmöte i Göteborg i juni 2001. Inbjuden var också USA:s president George W. Bush. Torsdag 14 juni uppstod bråk som utvecklade sig till kravaller som varade fram till lördag 16 juni. Ett stort antal personer skadades under kravallerna, bland annat poliser. De materiella skadorna var omfattande, bland annat i form av sönderslagna polisfordon, krossade skyltfönster och uppeldade utemöbler. Händelserna i Göteborg betecknas ofta som de värsta oroligheterna i Sverige i modern tid och fick ett långt efterspel. Händelserna inspirerade Riksutställningar till att producera vandringsutställningen Toppmötet med start 2002. Toppmötet skulle använda en ny typ av montersystem med syfte att göra framtida utställningar mer mångsidiga och flexibla än tidigare, bland annat för att snabbt kunna produceras för att kommentera rådande samhällsklimat. Den utställning som projekterades fick arbetsnamnet Makt och motmakt. Tema Toppmötet tog sin utgångspunkt i händelserna i Göteborg, i samband med EU-toppmötet 2001, för att belysa vad som hade hänt ur flera synvinklar, men också hur händelserna skulle påverka framtiden. I anslutning till utställningen Toppmötet anordnades olika former av kringarrangemang, bland annat seminarier, workshops, debattdagar, skolarrangemang, samarbeten med skolor, studieförbund och berörda kommuner, fältdokumentationer, parallella utställningar i egna lokaler.Riksutställningar/Projektarkivet/Projekt: 3353/Volymnummer: F1A: 418/Mapp: ”Projekt 3353, ’Toppmötet’”/Undermapp: ”3353, Diarieförda handlingar, Beslutsunderlag, Upplösningsbeslut”/12 häftade sidor A4: ”Helene Larsson/020823, Riksutställningar, Beslutsunderlag, Projektbeskrivning Makt och motmakt”, sid. 2.

Order this image

You have unsaved changes.

Are you sure you want to leave this page?

Share to