Ritning

STATENS VETERINÄRBAKTERIOLOGISKA ANSTALT

Created with Sketch.

Gunnar Asplund

Erik Gunnar Asplund, född 22 september 1885 i Hedvig Eleonora församling i Stockholm,Hedvig Eleonoras födelsebok Riksarkivet död 20 oktober 1940 i Engelbrekts församling, var en svensk arkitekt och professor i arkitektur vid KTH. Till hans stora arbeten räknas Skogskyrkogården (tillsammans med Sigurd Lewerentz), Stockholms stadsbibliotek, utställningspaviljongerna på Stockholmsutställningen 1930 och tillbyggnaden på Göteborgs rådhus samt Stockholms stadsarkiv, som var hans sista projekt. Utbildning och tidiga år miniatyr|vänster|stående=0.6|Ungdomsporträtt Gunnar Asplunds föräldrar var uppbördskommissarien Frans Otto Asplund och hans maka Louise, född Pettersson. År 1904 tog Gunnar Asplund studentexamen vid Norra Latin i Stockholm och 1909 avlade han arkitektexamen vid Tekniska skolan. Vid den tiden hörde även en utbildning på Konstakademien till arkitektens skolning, men Asplund (och många andra unga arkitekter) ansåg Konstakademins undervisning vara föråldrad och sökte sig till en privat skola som blev känd under namnet Klara skola. Klara skola var en fri akademi som leddes av Ragnar Östberg, Ivar Tengbom, Carl Westman och Carl Bergsten.Asplund (1985), sida 12 Skolan var privatfinansierad och existerade bara ett år kring 1910.Sigurd Lewerentz, arkitekt, sida 26 Här var det främst Östberg som inspirerade Asplund. Till Asplunds kurskamrater hörde bland annat Osvald Almqvist och Sigurd Lewerentz. Med den senare skulle Asplund framöver ha ett intimt samarbete med skapandet av Skogskyrkogården i Stockholm. År 1910 gjorde Asplund en studieresa till TysklandBerlin visade vägen mot en mänsklig modernism, och 1912 blev han arkitekt vid Stockholms stadsbyggnadskontor. Han var assistent i arkitektur vid KTH 1912–13, speciallärare i ornamentik där 1917–18 samt redaktör för tidskriften Arkitektur 1917–20Vem är det : Svensk biografisk handbok 1939, P A Norstedt & Söners Förlag, Stockholm 1939, s. 43 och blev 1918 tjänstgörande arkitekt utom stat i Byggnadsstyrelsen.

Teknisk ritning

miniatyr|Tidig teknisk ritning i form av en blåkopia. miniatyr|En byggnadsritning över Berns salonger, 1862. miniatyr|Arkitekt som skapar en ritning. miniatyr|Ett ritbord. En teknisk ritning är ett tekniskt dokument som används för att helt och hållet ange krav för produkter som ska tillverkas eller bearbetas. Tekniska ritningar är till exempel ritningar på byggnader eller inredningsdetaljer, maskiner eller maskindelar samt båtar, fartyg eller andra farkoster. Ritningen dokumenterar en viss konstruktion eller vissa detaljer och är underlaget till den färdiga produkten eller för patentansökan. En ritning kan vara till hjälp vid senare tillfällen, till exempel vid en restaurering eller för att vid senare tillfälle kunna läsas av andra personer. Ritningar är ett viktigt sätt att spara och sprida information om en viss produkt eller ett tillvägagångssätt. Användning Tekniska ritningar används av ett flertal yrkesgrupper, bland annat konstruktörer, arkitekter och landskapsingenjörer. Inom området för tekniska ritningar används ritteknik som grund där tillämpning av dess system och metoder används för att framställa en ritning som beskriver utseendet och krav på en produkt. Framställning av en ritning kan göras för hand eller med datorstöd. För att ritningar ska tolkas med samma syn av olika aktörer har tillvägagångssättet för skapa ritningar lett till att standarder har skapats av organisationer som SIS (Svenska institutet för standarder), CEN (European Committee for Standardization) och International Organization for Standardization (ISO). För att ritningar ska utföras på ett sätt och kunna läsas av en utbildad eller någon som har kunskap i ämnet, finns det regler hur olika ritningar framställs. Ritregler finns standardiserade både i internationella standarder, nationella standarder och speciella företagsspecifika standarder.

Add a comment or suggest edits

To publish a public comment on the object, select «Leave a comment». To send an inquiry directly to the museum, select «Send an inquiry».

Leave a comment or send an inquiry

You have unsaved changes.

Are you sure you want to leave this page?

Share to