Marketenterihuset vid Rörstrands porslinsfabrik
Marketenterihuset vid Rörstrands porslinsfabrik var ett bostadshus för arbetarna vid Rörstrands porslinsfabrik i Vasastaden i Stockholm. Marketenterihuset var fritt beläget och låg på norra sidan utefter nuvarande Rörstrandsgatan i korsningen vid Birkagatan, ett kvarter från S:t Eriksplan vid Sankt Eriksgatan. Av de bostäder för arbetarna som fanns inom området och det villasamhälle som byggdes för fabrikens högre tjänstemän finns i dag ingenting kvar.
Den 7 oktober 1892 öppnades vid Rörstrands Porslinsfabrik en matsal (ett marketenteri) för arbetarna vid fabriken på initiativ av disponentenen vid fabriken. De anställda erbjöds att inhandla middagar på Kronobergsgatan och förtära dem i den nya matsalen. En helportion kostade 20 öre och en halvportion utan bröd kostade 15 öre.Stämplar och Signaturer, signaturer.se, Porslin & Keramik - Stämplar och Signaturer, avsnitt Notiser i Dagspressen med anknytning till Rörstrandsfabriken, Den 7 oktober 1892.Det (o)kända Stockholm, Rörstrand, Vasastaden, Birkastan. Marketenteriet kunde också användas som ett försäljnings- och serveringsställe. I Marketenterihuet vid Rörstrands porslinsfabrik bodde inte bara arbetarfamiljer, utan också en och annan av fabrikens tjänstemän. Den mest betydande var arkitekten Erik Hugo Tryggelin, som var mycket betrodd och hade överinseendet över fabrikens fastigheter. Hans förnämnsta uppgift var att rita mönster och modeller för själva porslinstillverkningen. Erik Hugo Tryggelin ritade också 4 hus, arbetarbostäder, åt Rörstrand AB i Birkastaden. Tryggelins fyra hus för Rörstrand skiljer sig från övrig bebyggelse genom en fasadutformning som går tillbaka till 1890-talet. Familjens son, Erik Tryggelin, som växte upp i Marketenterihuset, blev med tiden en erkänd konstnär.
Huset var byggt av sten och hade två uppgångar, det hade en vacker exteriör och omslöts på båda flyglarna av välskötta trädgårdstäppor. Det hade två fulla våningar utefter hela sin längd och dessutom en vindsvåning, som på mitten var utformad som en frontespis med ett par lägenheter. Lägenheterna bestod av endast ett rum och kök, på ett par undantag när. Planlösningen var två lika stora rektanglar med ett fönster på ena kortsidan och en eldstad bestående av kakelugn eller spis på den andra sidan. Från den stora förstugan kom man direkt in i köket och någon tambur fanns inte. På vindsvåningens gavlar fanns också ett par bostadsrum. I den ena uppgången låg marketenteriet. Mitt emot huset låg Rörstrands gamla slott, som då sammanhängde med fabriksbyggnaderna och som nu utgör en del av Filadelfiakyrkan.
Till slottet hörde på den tiden en mycket vacker trädgård omgiven av ett rödmålat plank. Trädgården sträckte sig ända fram till nuvarande S:t Eriksgatan. Det som återstår idag av Rörstrands Porslinsfabrik är en tipp med kasserat porslin. Fabriken låg i området mellan åren 1726 och 1926. Området fick officiellt namnet Vasastaden år 1926. I slutet av 1800-talet byggdes den riktiga bostadsbebyggelsen. Vid Marketenterihuset utmed nuvarande Rörstrandsgatan låg några trädgårdstäppor, och på baksidan låg ytterligare några täppor. Täpporna var inramade av prydliga rutstaket av trä, ibland också av häckar, och i de flesta av dem fanns små lusthus, rikligt med blommor och en del köksväxter odlades där. I täpporna firade man sina högtidsdagar och på höstarna var det ibland kräftkalas med kulörta lyktor och bengaliska eldar.Hågkomster från barndom och ungdomsår av Gunnar F. Jonsson, nedtecknat 1963.
Tillaeus karta från 1733
miniatyr|höger|Petrus Tillaeus berömda Stockholmskarta från 1733.