Leopold III av Belgien
Leopold III av Belgien, född 3 november 1901 i Bryssel, död 25 september 1983 i Sint-Lambrechts-Woluwe, var belgarnas kung mellan 1934 och 1951. Han avlade ed som kung den 23 februari 1934. Leopold III var son till Albert I av Belgien och Elisabeth av Bayern.
Biografi
Leopold var mycket omtyckt som kronprins, och giftermålet 1926 med prinsessan Astrid av Sverige bara ökade populariteten. År 1934 efterträdde han sin far Albert I på tronen, sedan denne hastigt omkommit under en bergsklättring. Han försökte som kung utjämna motsättningarna mellan valloner och flamländare i Belgien.
Under andra världskriget vägrade kung Leopold att följa regeringen i landsflykt. Han levde som krigsfånge på slottet Laeken fram till den allierade invasionen 1944, då han med sin familj fördes till Österrike av tyskarna. Kungen befriades 1945 men på grund av motstånd från vänsterpartierna kunde han inte återvända till Belgien. Han anklagades för samarbete med tyskarna och för att ha haft sympatier för fascismen eftersom han 1940, villkorslöst och mot parlamentets vilja, lämnade över landet till nazisterna.
Han bosatte sig i Schweiz och hans bror, prins Charles, inträdde istället som regent. Frågan kring Leopold III:s fortsatta roll var mycket kontroversiell i Belgien under åren efter krigsslutet och bidrog till flera regeringskriser och täta regeringsskiften under perioden 1945-1950.
I en folkomröstning 1950 fick fortsatt monarki i landet majoritet, men när Leopold återvände till Belgien blev det trots detta stora protester och oroligheter, och 1951 abdikerade Leopold till förmån för sin son, Baudouin I.