På svart botten två par speglade buketter avpassade för bindmössor. Gröna blad, blommor i vitt, rosa och beige i ena paret, i andra paret blommor i violett, gult, rosa och beige. Mellan mössstyckena en vit rand. I stadkanten, längst upp och längst ner, spår av röda trådmarkeringar (för att markera antal stycken vid vävningen?)
I ena hörnet finns en pappersetikett fäst med lintråd där den ena knuten har spår efter ett lacksigill. Tryckt bild i ljusblått/vitt med texten: "Svensk tillverknings Stämpel År 1852 No. 713" samt med handskrift C G(?) Mårtenson. I ett annat hörn finns på baksidan en tydlig hallstämpel i rött med texten:" Svensk tillv.st. Stockholm.
I museets samling bindmössor finns flera av denna typ se t.ex. 990258a från Ångermanland samt 3 st från Järna i Dalarna 93311, 93 635 och 60748. Märkligare är att sådana avpassade mösstycken även har använts till folkliga livstycken. Se t.ex från Alfta sn i Hälsingland inv .nr 3192 och 190428.
Se även avpassat mössbroderi i tambursöm på siden inv. 19607 och 19608.
/Berit Eldvik 2011-01-26
Analys gjord av Martin Ciszuk 2011-01-25:
Material och teknik: Broscherad satin
1 varp:
Silke, organzin svart
Varp-stygn: 6? trådar
Varptäthet: ca 132 trådar/cm
2 inslag: förhållande: 2:1 a.a.b
a: botteninslag: silke, tram utan synlig snodd, svart (+ vitt i ränder mellan mössstyckena)
b: broscherat mönsterinslag: silke, tram, utan synlig snodd, tjockare än botteninslag, grönt vitt, rosa, beige, violett, gult.
Inslags-stygn: 1 passé = 2 botteninslag+ 3 broscherade inslag
Inslagstäthet: 18 passéer = 36 botteninslag/ cm
Stadkant: 0,3 cm, panama + tuskaft
Botten: Satin 7.1 stigningstal 5, broscherade inslag flotterar på avigsidan
Mönster:1 broscherat inslag flotterar över satin, bundet par decoupure, andra broscherade inslag flotterar på avigsidan
Tillverkningssätt:
Vävd med rätsidan ner i vävstol med 8 bottenskaft och jacquardmaskin med ca 350 krokar 2 spegelvända rapporter, och kortkedja med ca 800 kort
Kommentar:
Mössa med samma mönster med blå botten med vita, rosa och gula blommor finns i Nordströms samling, Norrtälje
Mösstyg förekommer i Kommerskollegiums fabriksberättelser 1765-1848 därefter sporadiskt fram till 1861. De värderas till 1 daler silvermynt/stycke 1766, till 4/5 riksdaler 1780, till ¾ daler banco1790-1813, till 1 riksdaler banco 1814-58 och till 1½ daler riksmynt 1861. Förändringarna i värde bör främst tolkas som justeringar mot inflation och valutaförändringar. 1829 visar en felskrivning i fabriksberättelsen att 1 stycke var ½ aln (29 alnar har ändrats till 58 stycken)
1852 vävde endast Casparsson & Schmidt mösstyg. NM 92 745 bör vara tillverkad där, trots namnet Mårtenson på etiketten.
Endast några fabriker rapporterade att de vävde mösstyg varje år (fler vid 1800-talets början och 1700-talets slut), det var inte alltid de största fabrikerna:
Casparsson & Schmidt 1809, 1838- 61
GW Fagerlin 1835-38, 1841
P Berger Ersson(Carlsson?) & Co. -1836 hade den sammanlagt största produktionen under 1800-talet
Mazér 1817-20, 1828, 1833
A. Norman & Co. 1832
Z. Fagerlund & Co 1801-07, 1829
MG Begström 1826
S. Glassl 1818-24
G. Hellsingius 1814-15
Lindström Magnus -1804, 1807-08
Schönherr C.J. & Co. -1808
Fritziska fabriken 1803-07
Arnberg F.M. 1804
Mellring Carl & Sven 1800, 1802, 1804
Von der Osten & Co. 1803
Gisiko A.S. -1802
Åhman Abraham 1801
Billmarks Sterbhus -1800
Enström Samuel -1800
Photo:
Nelsson, Emma
/
Nordiska museet
På svart botten två par speglade buketter avpassade för bindmössor. Gröna blad, blommor i vitt, rosa och beige i ena paret, i andra paret blommor i violett, gult, rosa och beige. Mellan mössstyckena en vit rand. I stadkanten, längst upp och längst ner, spår av röda trådmarkeringar (för att markera antal stycken vid vävningen?)
I ena hörnet finns en pappersetikett fäst med lintråd där den ena knuten har spår efter ett lacksigill. Tryckt bild i ljusblått/vitt med texten: "Svensk tillverknings Stämpel År 1852 No. 713" samt med handskrift C G(?) Mårtenson. I ett annat hörn finns på baksidan en tydlig hallstämpel i rött med texten:" Svensk tillv.st. Stockholm.
I museets samling bindmössor finns flera av denna typ se t.ex. 990258a från Ångermanland samt 3 st från Järna i Dalarna 93311, 93 635 och 60748. Märkligare är att sådana avpassade mösstycken även har använts till folkliga livstycken. Se t.ex från Alfta sn i Hälsingland inv .nr 3192 och 190428.
Se även avpassat mössbroderi i tambursöm på siden inv. 19607 och 19608.
/Berit Eldvik 2011-01-26
Analys gjord av Martin Ciszuk 2011-01-25:
Material och teknik: Broscherad satin
1 varp:
Silke, organzin svart
Varp-stygn: 6? trådar
Varptäthet: ca 132 trådar/cm
2 inslag: förhållande: 2:1 a.a.b
a: botteninslag: silke, tram utan synlig snodd, svart (+ vitt i ränder mellan mössstyckena)
b: broscherat mönsterinslag: silke, tram, utan synlig snodd, tjockare än botteninslag, grönt vitt, rosa, beige, violett, gult.
Inslags-stygn: 1 passé = 2 botteninslag+ 3 broscherade inslag
Inslagstäthet: 18 passéer = 36 botteninslag/ cm
Stadkant: 0,3 cm, panama + tuskaft
Botten: Satin 7.1 stigningstal 5, broscherade inslag flotterar på avigsidan
Mönster:1 broscherat inslag flotterar över satin, bundet par decoupure, andra broscherade inslag flotterar på avigsidan
Tillverkningssätt:
Vävd med rätsidan ner i vävstol med 8 bottenskaft och jacquardmaskin med ca 350 krokar 2 spegelvända rapporter, och kortkedja med ca 800 kort
Kommentar:
Mössa med samma mönster med blå botten med vita, rosa och gula blommor finns i Nordströms samling, Norrtälje
Mösstyg förekommer i Kommerskollegiums fabriksberättelser 1765-1848 därefter sporadiskt fram till 1861. De värderas till 1 daler silvermynt/stycke 1766, till 4/5 riksdaler 1780, till ¾ daler banco1790-1813, till 1 riksdaler banco 1814-58 och till 1½ daler riksmynt 1861. Förändringarna i värde bör främst tolkas som justeringar mot inflation och valutaförändringar. 1829 visar en felskrivning i fabriksberättelsen att 1 stycke var ½ aln (29 alnar har ändrats till 58 stycken)
1852 vävde endast Casparsson & Schmidt mösstyg. NM 92 745 bör vara tillverkad där, trots namnet Mårtenson på etiketten.
Endast några fabriker rapporterade att de vävde mösstyg varje år (fler vid 1800-talets början och 1700-talets slut), det var inte alltid de största fabrikerna:
Casparsson & Schmidt 1809, 1838- 61
GW Fagerlin 1835-38, 1841
P Berger Ersson(Carlsson?) & Co. -1836 hade den sammanlagt största produktionen under 1800-talet
Mazér 1817-20, 1828, 1833
A. Norman & Co. 1832
Z. Fagerlund & Co 1801-07, 1829
MG Begström 1826
S. Glassl 1818-24
G. Hellsingius 1814-15
Lindström Magnus -1804, 1807-08
Schönherr C.J. & Co. -1808
Fritziska fabriken 1803-07
Arnberg F.M. 1804
Mellring Carl & Sven 1800, 1802, 1804
Von der Osten & Co. 1803
Gisiko A.S. -1802
Åhman Abraham 1801
Billmarks Sterbhus -1800
Enström Samuel -1800
Photo:
Nelsson, Emma
/
Nordiska museet
På svart botten två par speglade buketter avpassade för bindmössor. Gröna blad, blommor i vitt, rosa och beige i ena paret, i andra paret blommor i violett, gult, rosa och beige. Mellan mössstyckena en vit rand. I stadkanten, längst upp och längst ner, spår av röda trådmarkeringar (för att markera antal stycken vid vävningen?)
I ena hörnet finns en pappersetikett fäst med lintråd där den ena knuten har spår efter ett lacksigill. Tryckt bild i ljusblått/vitt med texten: "Svensk tillverknings Stämpel År 1852 No. 713" samt med handskrift C G(?) Mårtenson. I ett annat hörn finns på baksidan en tydlig hallstämpel i rött med texten:" Svensk tillv.st. Stockholm.
I museets samling bindmössor finns flera av denna typ se t.ex. 990258a från Ångermanland samt 3 st från Järna i Dalarna 93311, 93 635 och 60748. Märkligare är att sådana avpassade mösstycken även har använts till folkliga livstycken. Se t.ex från Alfta sn i Hälsingland inv .nr 3192 och 190428.
Se även avpassat mössbroderi i tambursöm på siden inv. 19607 och 19608.
/Berit Eldvik 2011-01-26
Analys gjord av Martin Ciszuk 2011-01-25:
Material och teknik: Broscherad satin
1 varp:
Silke, organzin svart
Varp-stygn: 6? trådar
Varptäthet: ca 132 trådar/cm
2 inslag: förhållande: 2:1 a.a.b
a: botteninslag: silke, tram utan synlig snodd, svart (+ vitt i ränder mellan mössstyckena)
b: broscherat mönsterinslag: silke, tram, utan synlig snodd, tjockare än botteninslag, grönt vitt, rosa, beige, violett, gult.
Inslags-stygn: 1 passé = 2 botteninslag+ 3 broscherade inslag
Inslagstäthet: 18 passéer = 36 botteninslag/ cm
Stadkant: 0,3 cm, panama + tuskaft
Botten: Satin 7.1 stigningstal 5, broscherade inslag flotterar på avigsidan
Mönster:1 broscherat inslag flotterar över satin, bundet par decoupure, andra broscherade inslag flotterar på avigsidan
Tillverkningssätt:
Vävd med rätsidan ner i vävstol med 8 bottenskaft och jacquardmaskin med ca 350 krokar 2 spegelvända rapporter, och kortkedja med ca 800 kort
Kommentar:
Mössa med samma mönster med blå botten med vita, rosa och gula blommor finns i Nordströms samling, Norrtälje
Mösstyg förekommer i Kommerskollegiums fabriksberättelser 1765-1848 därefter sporadiskt fram till 1861. De värderas till 1 daler silvermynt/stycke 1766, till 4/5 riksdaler 1780, till ¾ daler banco1790-1813, till 1 riksdaler banco 1814-58 och till 1½ daler riksmynt 1861. Förändringarna i värde bör främst tolkas som justeringar mot inflation och valutaförändringar. 1829 visar en felskrivning i fabriksberättelsen att 1 stycke var ½ aln (29 alnar har ändrats till 58 stycken)
1852 vävde endast Casparsson & Schmidt mösstyg. NM 92 745 bör vara tillverkad där, trots namnet Mårtenson på etiketten.
Endast några fabriker rapporterade att de vävde mösstyg varje år (fler vid 1800-talets början och 1700-talets slut), det var inte alltid de största fabrikerna:
Casparsson & Schmidt 1809, 1838- 61
GW Fagerlin 1835-38, 1841
P Berger Ersson(Carlsson?) & Co. -1836 hade den sammanlagt största produktionen under 1800-talet
Mazér 1817-20, 1828, 1833
A. Norman & Co. 1832
Z. Fagerlund & Co 1801-07, 1829
MG Begström 1826
S. Glassl 1818-24
G. Hellsingius 1814-15
Lindström Magnus -1804, 1807-08
Schönherr C.J. & Co. -1808
Fritziska fabriken 1803-07
Arnberg F.M. 1804
Mellring Carl & Sven 1800, 1802, 1804
Von der Osten & Co. 1803
Gisiko A.S. -1802
Åhman Abraham 1801
Billmarks Sterbhus -1800
Enström Samuel -1800
Photo:
Nelsson, Emma
/
Nordiska museet
På svart botten två par speglade buketter avpassade för bindmössor. Gröna blad, blommor i vitt, rosa och beige i ena paret, i andra paret blommor i violett, gult, rosa och beige. Mellan mössstyckena en vit rand. I stadkanten, längst upp och längst ner, spår av röda trådmarkeringar (för att markera antal stycken vid vävningen?)
I ena hörnet finns en pappersetikett fäst med lintråd där den ena knuten har spår efter ett lacksigill. Tryckt bild i ljusblått/vitt med texten: "Svensk tillverknings Stämpel År 1852 No. 713" samt med handskrift C G(?) Mårtenson. I ett annat hörn finns på baksidan en tydlig hallstämpel i rött med texten:" Svensk tillv.st. Stockholm.
I museets samling bindmössor finns flera av denna typ se t.ex. 990258a från Ångermanland samt 3 st från Järna i Dalarna 93311, 93 635 och 60748. Märkligare är att sådana avpassade mösstycken även har använts till folkliga livstycken. Se t.ex från Alfta sn i Hälsingland inv .nr 3192 och 190428.
Se även avpassat mössbroderi i tambursöm på siden inv. 19607 och 19608.
/Berit Eldvik 2011-01-26
Analys gjord av Martin Ciszuk 2011-01-25:
Material och teknik: Broscherad satin
1 varp:
Silke, organzin svart
Varp-stygn: 6? trådar
Varptäthet: ca 132 trådar/cm
2 inslag: förhållande: 2:1 a.a.b
a: botteninslag: silke, tram utan synlig snodd, svart (+ vitt i ränder mellan mössstyckena)
b: broscherat mönsterinslag: silke, tram, utan synlig snodd, tjockare än botteninslag, grönt vitt, rosa, beige, violett, gult.
Inslags-stygn: 1 passé = 2 botteninslag+ 3 broscherade inslag
Inslagstäthet: 18 passéer = 36 botteninslag/ cm
Stadkant: 0,3 cm, panama + tuskaft
Botten: Satin 7.1 stigningstal 5, broscherade inslag flotterar på avigsidan
Mönster:1 broscherat inslag flotterar över satin, bundet par decoupure, andra broscherade inslag flotterar på avigsidan
Tillverkningssätt:
Vävd med rätsidan ner i vävstol med 8 bottenskaft och jacquardmaskin med ca 350 krokar 2 spegelvända rapporter, och kortkedja med ca 800 kort
Kommentar:
Mössa med samma mönster med blå botten med vita, rosa och gula blommor finns i Nordströms samling, Norrtälje
Mösstyg förekommer i Kommerskollegiums fabriksberättelser 1765-1848 därefter sporadiskt fram till 1861. De värderas till 1 daler silvermynt/stycke 1766, till 4/5 riksdaler 1780, till ¾ daler banco1790-1813, till 1 riksdaler banco 1814-58 och till 1½ daler riksmynt 1861. Förändringarna i värde bör främst tolkas som justeringar mot inflation och valutaförändringar. 1829 visar en felskrivning i fabriksberättelsen att 1 stycke var ½ aln (29 alnar har ändrats till 58 stycken)
1852 vävde endast Casparsson & Schmidt mösstyg. NM 92 745 bör vara tillverkad där, trots namnet Mårtenson på etiketten.
Endast några fabriker rapporterade att de vävde mösstyg varje år (fler vid 1800-talets början och 1700-talets slut), det var inte alltid de största fabrikerna:
Casparsson & Schmidt 1809, 1838- 61
GW Fagerlin 1835-38, 1841
P Berger Ersson(Carlsson?) & Co. -1836 hade den sammanlagt största produktionen under 1800-talet
Mazér 1817-20, 1828, 1833
A. Norman & Co. 1832
Z. Fagerlund & Co 1801-07, 1829
MG Begström 1826
S. Glassl 1818-24
G. Hellsingius 1814-15
Lindström Magnus -1804, 1807-08
Schönherr C.J. & Co. -1808
Fritziska fabriken 1803-07
Arnberg F.M. 1804
Mellring Carl & Sven 1800, 1802, 1804
Von der Osten & Co. 1803
Gisiko A.S. -1802
Åhman Abraham 1801
Billmarks Sterbhus -1800
Enström Samuel -1800
Photo:
Nelsson, Emma
/
Nordiska museet
På svart botten två par speglade buketter avpassade för bindmössor. Gröna blad, blommor i vitt, rosa och beige i ena paret, i andra paret blommor i violett, gult, rosa och beige. Mellan mössstyckena en vit rand. I stadkanten, längst upp och längst ner, spår av röda trådmarkeringar (för att markera antal stycken vid vävningen?)
I ena hörnet finns en pappersetikett fäst med lintråd där den ena knuten har spår efter ett lacksigill. Tryckt bild i ljusblått/vitt med texten: "Svensk tillverknings Stämpel År 1852 No. 713" samt med handskrift C G(?) Mårtenson. I ett annat hörn finns på baksidan en tydlig hallstämpel i rött med texten:" Svensk tillv.st. Stockholm.
I museets samling bindmössor finns flera av denna typ se t.ex. 990258a från Ångermanland samt 3 st från Järna i Dalarna 93311, 93 635 och 60748. Märkligare är att sådana avpassade mösstycken även har använts till folkliga livstycken. Se t.ex från Alfta sn i Hälsingland inv .nr 3192 och 190428.
Se även avpassat mössbroderi i tambursöm på siden inv. 19607 och 19608.
/Berit Eldvik 2011-01-26
Analys gjord av Martin Ciszuk 2011-01-25:
Material och teknik: Broscherad satin
1 varp:
Silke, organzin svart
Varp-stygn: 6? trådar
Varptäthet: ca 132 trådar/cm
2 inslag: förhållande: 2:1 a.a.b
a: botteninslag: silke, tram utan synlig snodd, svart (+ vitt i ränder mellan mössstyckena)
b: broscherat mönsterinslag: silke, tram, utan synlig snodd, tjockare än botteninslag, grönt vitt, rosa, beige, violett, gult.
Inslags-stygn: 1 passé = 2 botteninslag+ 3 broscherade inslag
Inslagstäthet: 18 passéer = 36 botteninslag/ cm
Stadkant: 0,3 cm, panama + tuskaft
Botten: Satin 7.1 stigningstal 5, broscherade inslag flotterar på avigsidan
Mönster:1 broscherat inslag flotterar över satin, bundet par decoupure, andra broscherade inslag flotterar på avigsidan
Tillverkningssätt:
Vävd med rätsidan ner i vävstol med 8 bottenskaft och jacquardmaskin med ca 350 krokar 2 spegelvända rapporter, och kortkedja med ca 800 kort
Kommentar:
Mössa med samma mönster med blå botten med vita, rosa och gula blommor finns i Nordströms samling, Norrtälje
Mösstyg förekommer i Kommerskollegiums fabriksberättelser 1765-1848 därefter sporadiskt fram till 1861. De värderas till 1 daler silvermynt/stycke 1766, till 4/5 riksdaler 1780, till ¾ daler banco1790-1813, till 1 riksdaler banco 1814-58 och till 1½ daler riksmynt 1861. Förändringarna i värde bör främst tolkas som justeringar mot inflation och valutaförändringar. 1829 visar en felskrivning i fabriksberättelsen att 1 stycke var ½ aln (29 alnar har ändrats till 58 stycken)
1852 vävde endast Casparsson & Schmidt mösstyg. NM 92 745 bör vara tillverkad där, trots namnet Mårtenson på etiketten.
Endast några fabriker rapporterade att de vävde mösstyg varje år (fler vid 1800-talets början och 1700-talets slut), det var inte alltid de största fabrikerna:
Casparsson & Schmidt 1809, 1838- 61
GW Fagerlin 1835-38, 1841
P Berger Ersson(Carlsson?) & Co. -1836 hade den sammanlagt största produktionen under 1800-talet
Mazér 1817-20, 1828, 1833
A. Norman & Co. 1832
Z. Fagerlund & Co 1801-07, 1829
MG Begström 1826
S. Glassl 1818-24
G. Hellsingius 1814-15
Lindström Magnus -1804, 1807-08
Schönherr C.J. & Co. -1808
Fritziska fabriken 1803-07
Arnberg F.M. 1804
Mellring Carl & Sven 1800, 1802, 1804
Von der Osten & Co. 1803
Gisiko A.S. -1802
Åhman Abraham 1801
Billmarks Sterbhus -1800
Enström Samuel -1800
Photo:
Nelsson, Emma
/
Nordiska museet
På svart botten två par speglade buketter avpassade för bindmössor. Gröna blad, blommor i vitt, rosa och beige i ena paret, i andra paret blommor i violett, gult, rosa och beige. Mellan mössstyckena en vit rand. I stadkanten, längst upp och längst ner, spår av röda trådmarkeringar (för att markera antal stycken vid vävningen?)
I ena hörnet finns en pappersetikett fäst med lintråd där den ena knuten har spår efter ett lacksigill. Tryckt bild i ljusblått/vitt med texten: "Svensk tillverknings Stämpel År 1852 No. 713" samt med handskrift C G(?) Mårtenson. I ett annat hörn finns på baksidan en tydlig hallstämpel i rött med texten:" Svensk tillv.st. Stockholm.
I museets samling bindmössor finns flera av denna typ se t.ex. 990258a från Ångermanland samt 3 st från Järna i Dalarna 93311, 93 635 och 60748. Märkligare är att sådana avpassade mösstycken även har använts till folkliga livstycken. Se t.ex från Alfta sn i Hälsingland inv .nr 3192 och 190428.
Se även avpassat mössbroderi i tambursöm på siden inv. 19607 och 19608.
/Berit Eldvik 2011-01-26
Analys gjord av Martin Ciszuk 2011-01-25:
Material och teknik: Broscherad satin
1 varp:
Silke, organzin svart
Varp-stygn: 6? trådar
Varptäthet: ca 132 trådar/cm
2 inslag: förhållande: 2:1 a.a.b
a: botteninslag: silke, tram utan synlig snodd, svart (+ vitt i ränder mellan mössstyckena)
b: broscherat mönsterinslag: silke, tram, utan synlig snodd, tjockare än botteninslag, grönt vitt, rosa, beige, violett, gult.
Inslags-stygn: 1 passé = 2 botteninslag+ 3 broscherade inslag
Inslagstäthet: 18 passéer = 36 botteninslag/ cm
Stadkant: 0,3 cm, panama + tuskaft
Botten: Satin 7.1 stigningstal 5, broscherade inslag flotterar på avigsidan
Mönster:1 broscherat inslag flotterar över satin, bundet par decoupure, andra broscherade inslag flotterar på avigsidan
Tillverkningssätt:
Vävd med rätsidan ner i vävstol med 8 bottenskaft och jacquardmaskin med ca 350 krokar 2 spegelvända rapporter, och kortkedja med ca 800 kort
Kommentar:
Mössa med samma mönster med blå botten med vita, rosa och gula blommor finns i Nordströms samling, Norrtälje
Mösstyg förekommer i Kommerskollegiums fabriksberättelser 1765-1848 därefter sporadiskt fram till 1861. De värderas till 1 daler silvermynt/stycke 1766, till 4/5 riksdaler 1780, till ¾ daler banco1790-1813, till 1 riksdaler banco 1814-58 och till 1½ daler riksmynt 1861. Förändringarna i värde bör främst tolkas som justeringar mot inflation och valutaförändringar. 1829 visar en felskrivning i fabriksberättelsen att 1 stycke var ½ aln (29 alnar har ändrats till 58 stycken)
1852 vävde endast Casparsson & Schmidt mösstyg. NM 92 745 bör vara tillverkad där, trots namnet Mårtenson på etiketten.
Endast några fabriker rapporterade att de vävde mösstyg varje år (fler vid 1800-talets början och 1700-talets slut), det var inte alltid de största fabrikerna:
Casparsson & Schmidt 1809, 1838- 61
GW Fagerlin 1835-38, 1841
P Berger Ersson(Carlsson?) & Co. -1836 hade den sammanlagt största produktionen under 1800-talet
Mazér 1817-20, 1828, 1833
A. Norman & Co. 1832
Z. Fagerlund & Co 1801-07, 1829
MG Begström 1826
S. Glassl 1818-24
G. Hellsingius 1814-15
Lindström Magnus -1804, 1807-08
Schönherr C.J. & Co. -1808
Fritziska fabriken 1803-07
Arnberg F.M. 1804
Mellring Carl & Sven 1800, 1802, 1804
Von der Osten & Co. 1803
Gisiko A.S. -1802
Åhman Abraham 1801
Billmarks Sterbhus -1800
Enström Samuel -1800
Photo:
Nelsson, Emma
/
Nordiska museet
