Passagerare i lek ombord på M/S GRIPSHOLM under Sydamerikakryssning 1938.

Created with Sketch.

Axel Swinhufvud (fotograf)

miniatyr|stående|Axel Swinhufvud framför sin pappershandel, 1960-tal. Axel August Wilhelm Swinhufvud, född 20 maj 1888 i Strängnäs död 10 september 1978 på Danderyds sjukhus, var en svensk fotograf och pappershandlare. Han fotograferade övervägande Stockholmsmotiv och donerade omkring 20 000 negativ till Stadsmuseet i Stockholm. Biografi Fotografen miniatyr|stående|Axel Swinhufvud på stegen i ateljén 1910, kvinnan är troligen hans mor. Axel Swinhufvud föddes på Paulinska gården i Strängnäs. Han var son till kapten Carl Wilhelm Svinhufvud och Anna Augusta Lovisa Granberg. Som tillhörig en gammal officerssläkt hade han troligen valt officersbanan dock en höftskada gjorde honom till kronvrak och oduglig för militärtjänst. Efter faderns död 1899 flyttade modern 1902 med sonen Alex och dottern Anna Charlotta till Stockholm. Som 15-åring fick han sin första fotoapparat, en lådkamera av typ Murers Express. Hans första bevarade fotografi visar en ballonguppstigning som han tog 1903. Skolgången på Norra Real avslutade han 1908, utan examen. Därefter började han en gedigen yrkesutbildning där han fick praktisera två år hos hovfotografen Lars Larsson, kallad ”Hov-Lasse” och ägare av Larssons Ateljé vid Humlegårdsgatan 21. Larsson hörde till samtidens främsta fotograf specialiserat på Stockholmsmotiv. vänster|miniatyr|stående|Swinhufvuds pappershandel vid Karlavägen 27, 1935. År 1910 blev Swinhufvud auktoriserad fotograf och startade sin första egna ateljé på Karlavägen 1A (nuvarande 27). I huset fanns även en pappershandel som sedan 1907 drevs av Axels mor.Stockholms adresskalender från 1913 Året därpå blev han av brandkapten Fredrik Kyhlberg utsedd till officiell fotograf för Stockholms brandförsvar. Hans uppgift var att dokumentera Stockholms bränder med sin kamera. Efter ett brandlarm begav han sig på sin motorcykel till brandplatsen, ibland fick han åka med stegvagnen. Väl på brandplatsen följde han även brandmännens arbete ända upp på taken. Mellan 1911 och 1936 dokumenterade och bokförde han 211 bränder med bild, datum och klockslag.Kamratföreningen Röde Hanen, takbrand I samband med uppdraget tog han omkring 900 glasplåtar med sin Anschützkamera som han skaffat 1911.

M/S Gripsholm (1925)

M/S Gripsholm var ett passagerarfartyg, byggt av Armstrong, Whitworth & Co, Ltd i Newcastle, England. Hon levererades den 27 november 1925 till Svenska Amerika Linien i Göteborg som rederiets första nybygge. Fartyget M/S Gripsholm var Sveriges och världens första dieseldrivna passagerarfartyg i atlanttrafik, med två 6-cylindriga B&W (Burmeister & Wain) dieslar på 13 500 hk. Hon tog 1 643 passagerare och hade 301 mans besättning. Jungfruresan påbörjades den 21 november 1925. Hon var inte bara svenska handelsflottans största fartyg, utan även internationellt ett av de modernaste fartygen på Atlanten. Att döma av samtida kommentarer var detta fartyg en unik händelse i svensk sjöfartshistoria. Teknisk Tidskrift redogjorde noggrant och entusiastiskt för alla finesser, från skrov till maskineri och gav äran för det förstklassigt utförda projektet åt Svenska Amerika Liniens chef, Filip Lindahl. Inredningen Inredningen av M/S Gripsholm gjordes av en engelsk arkitekt, A. Durand, som hade kontor i Westminster i centrala London. I tidskriften Byggmästaren gjorde arkitekt Eskil Sundahl en kritisk analys och tyckte att M/S Gripsholms inredning var ett beklagligt exempel på tom hotellgrannlåt i engelsk 1500- och 1600-talsstil. Tydligen skämdes det svenska formetablissementet över att rederiet valt att inreda den nya och tekniskt så moderna amerikabåten i "barock, rokoko och gustaviansk stil". När systerfartyget tre år senare sjösattes fick det istället en mycket uppskattad interiör i art déco. Fortsatta öden År 1939 chartade internationella Röda korset fartygen Gripsholm och Drottningholm för utbyte av sårade och krigsfångar. Fram till krigsslutet hade hon transporterat 27 712 personer. År 1946 lämnades hon tillbaka till Svenska Amerika Linien. Mellan 1949 och 1950 byggdes hon om och moderniserades på varvet Howaldtswerke i Kiel, bland annat fick hon nya skorstenar, ny för och passagerarantalet reducerades till 976 personer. År 1954 såldes hon till rederiet Norddeutscher Lloyd och blev omdöpt till Berlin. Berlin var den första tyska atlantseglaren efter andra världskriget, hon gick på routen mellan Bremerhaven och New York. Till 1966 var hon i tjänst för Norddeutscher Lloyd sedan ansågs hon för omodern. I november 1966 såldes hon till en skrotfirma i Italien för upphuggning. Samma år sjösattes Svenska Amerika Liniens sista nybygge .

Order this image

You have unsaved changes.

Are you sure you want to leave this page?

Share to